2016-03-09 21:09

2016-03-09 21:10

Avfärda storregionerna

LEDARE

Så är då kartritandet över för den här gången. Regeringens så kallade indelningskommitté har i sin outgrundliga vishet kommit fram till att låta Värmland (och Halland!) slukas upp av Västa Götaland till en ny västsvensk mastodontregion. Beskedet i går var tyvärr inte överraskande, men nu måste kampen mot införandet av storregioner börja på allvar.

Landets 21 län, som för det mesta funnits i närmare 400 år, skall i rekordfart ersättas med sex storregioner. I alla fall om den rödgröna regeringen får som den vill, för det är den som pekat med hela handen under hela processen. Några lokala eller regionala initiativ och krav har inte förekommit, och det var det som gjorde att tidigare planer på storregioner stöp för bara några år sedan. Det struntar dock den nuvarande regeringen i. När civilministern Ardalan Shekarabi (S) säger: ”den här processen har präglats av dialog, ödmjukhet och insyn” låter det inte som något annat än ett hån.

Det är oklart vilken nytta dessa gigantiska regioner är tänkta att föra med sig. Att överhuvudtaget tala om vad de skall syssla med har också varit bannlyst i kommittén, som leds av före detta ministern och landshövdingen Barbro Holmberg (S) och före detta regionrådet och Europaparlamentarikern Kent Johansson (C). Lite löst har det pratats om att vi måste få regioner som är mer likvärdiga eftersom det i dag finns både väldigt stora och väldigt små län, sett till befolkningen.

Det är inget hållbart argument. Att ovanifrån tvinga på en likformighet när förutsättningarna skiljer sig åt över landet kommer att göra avsevärt mer skada än nytta. Likformighet får inte tillåtas vara ett överordnat mål. Det gäller istället att bejaka skillnaderna och i de enskilda fallen se vad man kan göra, bland annat genom olika typer av samarbeten i olika sakområden. Det är så man arbetar i det lilla men framgångsrika Halland, där det bland alla ledande politiker och tjänstemän råder kompakt enighet mot storregioner.

Vi måste riva gränser och öppna upp för samverkan och samarbeten åt alla möjliga håll, inte låsa oss fast i nya överordnade strukturer. I exempelvis sjukvården så samarbetar Landstinget i Värmland redan inom en sjukvårdsregion med Örebro och Uppsala. Men nu är det tänkt att vi i stället skall ingå i Västa Götaland, som ligger betydligt längre bort. Visst kan vi fortsätta samarbeta österut, men som landstingsrådet Fredrik Larsson (M) så riktigt påpekar i P4 Värmland så är det i så fall upp till det nya regionparlamentet i söder att bestämma, inte vi i Värmland.

Regionrådet Tomas Riste (S) är dock positiv, men han borde betänka att Socialdemokraterna i Värmland är djupt splittrade i frågan. Många vill hellre tillhöra en Svealandsregion. Region Värmland, som i vilket fall som helst är tänkt att avvecklas, torde inte vara en konstruktiv partner i sammanhanget nu när ordföranden redan bestämt sig. Även regiondirektören Lars Christensen har sedan länge varit en högljudd förespråkare av storregioner.

Bildandet av storregioner medför en så pass genomgripande förändring att den enbart bör fattas i bredast möjliga politiska enighet. Och Moderaterna, i många mätningar nu Sveriges största parti, ställer sig skeptiska. I tisdags skrev Andreas Norlén (M), ordförande i riksdagens konstitutionsutskott, och Peter Danielsson (M), förste vice partiordförande, en debattartikel i Dagens Samhälle där de välformulerat slog hål på argumenten för storregioner. Därmed har M sagt nej och därmed kommer det inte att gå att genomdriva den här förändringen i bred enighet. Bara av den anledningen måste den stoppas.

Landets 21 län, som för det mesta funnits i närmare 400 år, skall i rekordfart ersättas med sex storregioner. I alla fall om den rödgröna regeringen får som den vill, för det är den som pekat med hela handen under hela processen. Några lokala eller regionala initiativ och krav har inte förekommit, och det var det som gjorde att tidigare planer på storregioner stöp för bara några år sedan. Det struntar dock den nuvarande regeringen i. När civilministern Ardalan Shekarabi (S) säger: ”den här processen har präglats av dialog, ödmjukhet och insyn” låter det inte som något annat än ett hån.

Det är oklart vilken nytta dessa gigantiska regioner är tänkta att föra med sig. Att överhuvudtaget tala om vad de skall syssla med har också varit bannlyst i kommittén, som leds av före detta ministern och landshövdingen Barbro Holmberg (S) och före detta regionrådet och Europaparlamentarikern Kent Johansson (C). Lite löst har det pratats om att vi måste få regioner som är mer likvärdiga eftersom det i dag finns både väldigt stora och väldigt små län, sett till befolkningen.

Det är inget hållbart argument. Att ovanifrån tvinga på en likformighet när förutsättningarna skiljer sig åt över landet kommer att göra avsevärt mer skada än nytta. Likformighet får inte tillåtas vara ett överordnat mål. Det gäller istället att bejaka skillnaderna och i de enskilda fallen se vad man kan göra, bland annat genom olika typer av samarbeten i olika sakområden. Det är så man arbetar i det lilla men framgångsrika Halland, där det bland alla ledande politiker och tjänstemän råder kompakt enighet mot storregioner.

Vi måste riva gränser och öppna upp för samverkan och samarbeten åt alla möjliga håll, inte låsa oss fast i nya överordnade strukturer. I exempelvis sjukvården så samarbetar Landstinget i Värmland redan inom en sjukvårdsregion med Örebro och Uppsala. Men nu är det tänkt att vi i stället skall ingå i Västa Götaland, som ligger betydligt längre bort. Visst kan vi fortsätta samarbeta österut, men som landstingsrådet Fredrik Larsson (M) så riktigt påpekar i P4 Värmland så är det i så fall upp till det nya regionparlamentet i söder att bestämma, inte vi i Värmland.

Regionrådet Tomas Riste (S) är dock positiv, men han borde betänka att Socialdemokraterna i Värmland är djupt splittrade i frågan. Många vill hellre tillhöra en Svealandsregion. Region Värmland, som i vilket fall som helst är tänkt att avvecklas, torde inte vara en konstruktiv partner i sammanhanget nu när ordföranden redan bestämt sig. Även regiondirektören Lars Christensen har sedan länge varit en högljudd förespråkare av storregioner.

Bildandet av storregioner medför en så pass genomgripande förändring att den enbart bör fattas i bredast möjliga politiska enighet. Och Moderaterna, i många mätningar nu Sveriges största parti, ställer sig skeptiska. I tisdags skrev Andreas Norlén (M), ordförande i riksdagens konstitutionsutskott, och Peter Danielsson (M), förste vice partiordförande, en debattartikel i Dagens Samhälle där de välformulerat slog hål på argumenten för storregioner. Därmed har M sagt nej och därmed kommer det inte att gå att genomdriva den här förändringen i bred enighet. Bara av den anledningen måste den stoppas.