2016-02-29 06:00

2016-02-29 06:00

Utveckla pekpinnefritt skogsbruk

Så kallade kalhyggen brukar kritiseras av såväl allmänhet som miljöorganisationer, ibland med rent estetiska argument som att de är fula, risiga och svåra att gå i. Ett alternativ till den förhärskande föryngringsmetoden med trakthyggesbruk är en kalhyggesfri skogskötselmodell.

Istället för att avverka alla träd (med undantag för de som sparas av miljöhänsyn) inom ett område, hugger man endast ned de grövre träden. Målet är att skapa en skog med träd av alla åldrar och arter. Metoden är inte ny utan var norm innan industrialiseringen.

Trakthyggena är betydligt mer rationella och sänker kostnaderna för avverkningen. Plantering ger dessutom en ganska säker föryngring. I Sverige dominerar trakthyggesbruket totalt och på goda grunder då det är den mest effektiva metoden. Kalhyggesfritt skogsbruk skapar andra värden än ekonomiska. Den biologiska mångfalden gynnas i skogar som är kontinuerligt skogsbevuxna och inte är monokulturer av likåldrig skog. Dessutom upplevs dessa skogar som mer tilltalande av människor.

Leif Öster från Svenska ekoturismföreningen lyfte fram skogens sociala värden och värde för turismen under ett seminarium om hyggesfritt skogsbruk som Miljöpartiet och Liberalerna anordnade i riksdagen i onsdags. När det traditionella skogsbrukets lönsamhet är svag får man finna andra intäkter från skogen menade han. En estetiskt tilltalande skog är en tillgång för den ökande ekoturismen.

Landskapets attraktionskraft är viktig för besöksnäringen, vilket är värt att hålla i minnet även när svensk mjölk- och köttproduktion diskuteras. Vackra omgivningar är också viktiga faktorer som avgör mångas val av bostadsort. För de tätortsnära skogarna kan kontinuitetsskogsbruk vara en bra och skonsam brukningsmetod.

Men det är väl mer tveksamt om landets skogsbruk i någon större skala skulle kunna frångå trakthyggesbruket. Svenska naturskyddsföreningen, SNF, vill gå i den riktningen. Ironiskt nog har det framkommit att föreningen inte sköter sina egna skogar på det sätt de själva förespråkar, vilket Torbjörn Johnsen och Fredrik Reuter på skogsforum.se uppmärksammat. Det kan tänkas att SNF och andra skogsägare som vill bruka sin skog hyggesfritt har haft svårt att hitta virkesköpare och avverkningsentreprenörer som är intresserade av att skogsbruksmetoden. Men om metoden är lönsam borde rimligen marknaden kunna möta efterfrågan.

Skogsstyrelsen erbjuder råd kring hyggesfritt skogsbruk, vilket även andra fristående konsulter gör, så råd finns att få. Metoden är också helt laglig, vilket inte alla skogsägare har klart för sig. Om man som skogsägare är intresserad av ”alternativa skötselmetoder” skall man givetvis få bruka sin mark på det sätt man vill. Vad vi inte behöver är en ny skogspolitik som tvingar fram mer hyggesfritt skogsbruk. Skogen har tidigare varit utsatt för en omfattande politisk styrning som bland annat gett oss flygbesprutning av björk med växtbekämpningsmedlet hormoslyr.

Genom en mångfald av skogsägare och skötselmetoder mildras konsekvenserna av felsatsningar när den politiska pendeln slår åt olika håll. Hyggesfritt har sina fördelar precis som trakthyggesbruket. Fördelarna med en hårdare politisk styrning av skogsskötseln är svårare att se.

Istället för att avverka alla träd (med undantag för de som sparas av miljöhänsyn) inom ett område, hugger man endast ned de grövre träden. Målet är att skapa en skog med träd av alla åldrar och arter. Metoden är inte ny utan var norm innan industrialiseringen.

Trakthyggena är betydligt mer rationella och sänker kostnaderna för avverkningen. Plantering ger dessutom en ganska säker föryngring. I Sverige dominerar trakthyggesbruket totalt och på goda grunder då det är den mest effektiva metoden. Kalhyggesfritt skogsbruk skapar andra värden än ekonomiska. Den biologiska mångfalden gynnas i skogar som är kontinuerligt skogsbevuxna och inte är monokulturer av likåldrig skog. Dessutom upplevs dessa skogar som mer tilltalande av människor.

Leif Öster från Svenska ekoturismföreningen lyfte fram skogens sociala värden och värde för turismen under ett seminarium om hyggesfritt skogsbruk som Miljöpartiet och Liberalerna anordnade i riksdagen i onsdags. När det traditionella skogsbrukets lönsamhet är svag får man finna andra intäkter från skogen menade han. En estetiskt tilltalande skog är en tillgång för den ökande ekoturismen.

Landskapets attraktionskraft är viktig för besöksnäringen, vilket är värt att hålla i minnet även när svensk mjölk- och köttproduktion diskuteras. Vackra omgivningar är också viktiga faktorer som avgör mångas val av bostadsort. För de tätortsnära skogarna kan kontinuitetsskogsbruk vara en bra och skonsam brukningsmetod.

Men det är väl mer tveksamt om landets skogsbruk i någon större skala skulle kunna frångå trakthyggesbruket. Svenska naturskyddsföreningen, SNF, vill gå i den riktningen. Ironiskt nog har det framkommit att föreningen inte sköter sina egna skogar på det sätt de själva förespråkar, vilket Torbjörn Johnsen och Fredrik Reuter på skogsforum.se uppmärksammat. Det kan tänkas att SNF och andra skogsägare som vill bruka sin skog hyggesfritt har haft svårt att hitta virkesköpare och avverkningsentreprenörer som är intresserade av att skogsbruksmetoden. Men om metoden är lönsam borde rimligen marknaden kunna möta efterfrågan.

Skogsstyrelsen erbjuder råd kring hyggesfritt skogsbruk, vilket även andra fristående konsulter gör, så råd finns att få. Metoden är också helt laglig, vilket inte alla skogsägare har klart för sig. Om man som skogsägare är intresserad av ”alternativa skötselmetoder” skall man givetvis få bruka sin mark på det sätt man vill. Vad vi inte behöver är en ny skogspolitik som tvingar fram mer hyggesfritt skogsbruk. Skogen har tidigare varit utsatt för en omfattande politisk styrning som bland annat gett oss flygbesprutning av björk med växtbekämpningsmedlet hormoslyr.

Genom en mångfald av skogsägare och skötselmetoder mildras konsekvenserna av felsatsningar när den politiska pendeln slår åt olika håll. Hyggesfritt har sina fördelar precis som trakthyggesbruket. Fördelarna med en hårdare politisk styrning av skogsskötseln är svårare att se.