2016-02-23 06:00

2016-02-23 06:00

Relevant KU-granskning av flyktingkrisen

Brev till ledarsidan:

Jag kan konstatera att det i anmälningarna ställs KU-relevanta frågor om myndighetsstyrning, dokumentation och krisberedskap, skriver Andreas Norlén.

NWT skriver på ledarplats den 17 februari om att det, enligt en artikel Dagens Nyheter, gjorts många KU-anmälningar på senare tid och talar om ”okynnesanmälningar”.

DN:s genomgång av antalet anmälningar gäller dock enbart de allra senaste åren. För att kunna uttala sig om trender bör man rimligen ha ett längre tidsperspektiv än så. Tittar man på de senaste 20 åren ser man att antalet anmälningar pendlar mellan som minst ett 20-tal och som mest ett 40-tal. I år blev det 48, samma antal som 2005. Inget rekord i år alltså. 2006 var det 43 och både 2007 och 2008 var det 42. Antalet var påtagligt lägre under Fredrik Reinfeldts andra mandatperiod än under den första. En tänkbar tolkning av det är att en ny regering ibland gör fler misstag än en erfaren.

Vidare är min bild att det är ovanligt med anmälningar som inte ställer en juridiskt relevant fråga, så även i år. Årets anmälningar rör hantering av allmänna handlingar, myndighetsstyrning, krisberedskap, dokumentation, ministerstyre, samrådsformerna med EU-nämnden och flera andra ämnen, samtliga tidigare behandlade av KU. NWT nämner anmälningarna om hantingen av flyktingkrisen och menar att de är oseriösa. Vad KU:s slutsats till sist blir vill jag inte spekulera om i dag, men jag kan konstatera att det i anmälningarna ställs KU-relevanta frågor om myndighetsstyrning, dokumentation och krisberedskap. Varför sådana ämnen inte skulle kunna granskas i år, när de granskats tidigare, överlåter jag åt NWT att förklara.

För att förstå KU bör man också inse att KU är unikt vid en internationell jämförelse i det att både smått och stort granskas – från stora skandaler till mindre formella handläggningsfel. Det är en styrka. Det innebär att KU genom sina uttalanden, som ingår i en ständigt pågående praxisbildning, bidrar till bättre regeringsarbete även på en ganska detaljerad nivå. I andra länder tillsätter man särskilda granskningsutskott när någon skandal inträffar, men man har ingen som följer det dagliga regeringsarbetet på denna detaljnivå. Även det som upplevs futtigt av en ledarskribent kan alltså vara relevant för KU.

Förra året åstadkom KU ett unikt enigt granskningsbetänkande, vilket NWT noterar med gillande. Min ambition är att vi ska bli brett överens även i år. Det stärker förtroendet för KU.

Andreas Norlén (M)

Ordförande i riksdagens konstitutionsutskott

Svar direkt: Skillnaderna mellan KU-anmälningar år från år kan ju också bero på att konstitutionsutskottet periodvis använts mer som ett politiskt verktyg än som granskare.

Sedan är det klart att man kan klä anmälningarna i en juridisk språkdräkt, det vore snarast tjänstefel att inte göra så, men det förtar inte det faktum att Moderaterna i det här fallet väljer att markera mot en regering som misslyckats med migrationsfrågan, samtidigt som de själva, i den tidigare alliansregeringen, är medskyldiga till att krisen uppkom. Det är ett rent politiserande.

NWT:s politiska redaktion.

NWT skriver på ledarplats den 17 februari om att det, enligt en artikel Dagens Nyheter, gjorts många KU-anmälningar på senare tid och talar om ”okynnesanmälningar”.

DN:s genomgång av antalet anmälningar gäller dock enbart de allra senaste åren. För att kunna uttala sig om trender bör man rimligen ha ett längre tidsperspektiv än så. Tittar man på de senaste 20 åren ser man att antalet anmälningar pendlar mellan som minst ett 20-tal och som mest ett 40-tal. I år blev det 48, samma antal som 2005. Inget rekord i år alltså. 2006 var det 43 och både 2007 och 2008 var det 42. Antalet var påtagligt lägre under Fredrik Reinfeldts andra mandatperiod än under den första. En tänkbar tolkning av det är att en ny regering ibland gör fler misstag än en erfaren.

Vidare är min bild att det är ovanligt med anmälningar som inte ställer en juridiskt relevant fråga, så även i år. Årets anmälningar rör hantering av allmänna handlingar, myndighetsstyrning, krisberedskap, dokumentation, ministerstyre, samrådsformerna med EU-nämnden och flera andra ämnen, samtliga tidigare behandlade av KU. NWT nämner anmälningarna om hantingen av flyktingkrisen och menar att de är oseriösa. Vad KU:s slutsats till sist blir vill jag inte spekulera om i dag, men jag kan konstatera att det i anmälningarna ställs KU-relevanta frågor om myndighetsstyrning, dokumentation och krisberedskap. Varför sådana ämnen inte skulle kunna granskas i år, när de granskats tidigare, överlåter jag åt NWT att förklara.

För att förstå KU bör man också inse att KU är unikt vid en internationell jämförelse i det att både smått och stort granskas – från stora skandaler till mindre formella handläggningsfel. Det är en styrka. Det innebär att KU genom sina uttalanden, som ingår i en ständigt pågående praxisbildning, bidrar till bättre regeringsarbete även på en ganska detaljerad nivå. I andra länder tillsätter man särskilda granskningsutskott när någon skandal inträffar, men man har ingen som följer det dagliga regeringsarbetet på denna detaljnivå. Även det som upplevs futtigt av en ledarskribent kan alltså vara relevant för KU.

Förra året åstadkom KU ett unikt enigt granskningsbetänkande, vilket NWT noterar med gillande. Min ambition är att vi ska bli brett överens även i år. Det stärker förtroendet för KU.

Andreas Norlén (M)

Ordförande i riksdagens konstitutionsutskott

Svar direkt: Skillnaderna mellan KU-anmälningar år från år kan ju också bero på att konstitutionsutskottet periodvis använts mer som ett politiskt verktyg än som granskare.

Sedan är det klart att man kan klä anmälningarna i en juridisk språkdräkt, det vore snarast tjänstefel att inte göra så, men det förtar inte det faktum att Moderaterna i det här fallet väljer att markera mot en regering som misslyckats med migrationsfrågan, samtidigt som de själva, i den tidigare alliansregeringen, är medskyldiga till att krisen uppkom. Det är ett rent politiserande.

NWT:s politiska redaktion.