2016-02-18 06:00

2016-02-18 06:00

Var öppen om flygplatsen

Den senaste tidens turer kring flygplatsen i Karlstad och Frankfurtlinjen beror ytterst på att man inte varit helt öppen med verksamheten och dess betydelse för Värmland. Då får den nu avgående chefen Peter Landmark och styrelsen bära hundhuvudet. Men det är viktigt att vara öppna med vad som krävs för flygplatsens överlevnad.

Sedan staten tog sin hand från flygplatsen för ett antal år sedan har det istället varit Karlstads kommun som tagit ansvar för att den för hela länet så viktiga verksamheten kan fortgå. Detta sedan övriga kommuner dumt nog inte ville vara med, även om de också skördar frukterna av att vi har en flygplats i länet. Det är många kommuner i landet som på detta sätt nu själva får driva, tyvärr med förlust, sina lokala flygplatser.

Men att verksamheten isolerat kostar pengar betyder inte att den i ett större perspektiv är en förlust för Värmland – tvärtom. Flygplatsen betyder oerhört mycket för både näringslivet och besöksnäringen. Vi måste se på flygplatsen precis på samma vis som vi ser på järnvägsstationer, vägar och tåg- och busslinjer – nämligen att de skapar ett stort mer värde som går långt utanför den egna verksamheten. Det är ju bland annat därför som Värmlandstrafik till hälften subventioneras via skattsedeln. Utan den skulle det vara svårt att bedriva kollektivtrafik i länet i någon större utsträckning.

Samma sak gäller för flyget till och från Karlstad och det måste vi vara betydligt mer öppna med. Det innebär faktiskt att vi får subventionera olika flygbolags verksamhet här, och det måste vi vara ärliga med. Sedan är det en annan sak att man inte kan gå ut med alla detaljer kring hur det ser ut, på grund av affärssekretess. Det har dock de senaste månaderna kommit fram, bland annat i reportage från SVT Nyheter Värmland om att flygbolaget BMI, som trafikerar flyglinjen till Frankfurt, fått rabatter på start- och landningsavgifterna. BMI har också vid två tillfällen fått direktstöd om totalt 4,6 miljoner kronor.

Sättet hur det gått till tål att diskuteras, och skall också utredas. Flygplatschefen Peter Landmark har ingått avtalen muntligen och först i efterhand har det godkänts av flygplatsens styrelse, och ännu senare har de kommunala ägarna i Stadshus AB informerats, och det är onekligen vara en märklig och diskutabel tågordning. Det torde dock vara en konsekvens av att man från ledande politiskt håll inte velat vara öppen med vad som faktiskt krävs för att flygbolag fortsättningsvis vill kunna flyga på Karlstad. Då har flygplatsens chef, och sedan dess styrelse, på egen hand fått fatta de här besluten. Utan dem hade sannolikheten varit stor att den viktiga och bekväma Frankfurtlinjen lades ned.

Detsamma gäller hur själva linjen blev till, genom det ifrågasatta och rättsligt ännu inte avgjorda, bildandet av det kommunala bolaget Värmlands Näringslivsutveckling (VNAB), som egentligen inte var något annat än ett sätt att ge BMI en förlustgaranti på 15 miljoner. Dessa pengar åts snabbt upp men med hjälp av en mellanlandning i Jönköping, och en ny garanti från den kommunens sida, har linjen kunnat fortleva. Bolagskonstruktionen var också märklig och det har även Handelskammaren erkänt sedan det visat sig att näringslivet inte alls betalat tillbaka i den utsträckning som man trodde skulle ske.

Så, var öppen med vad som krävs för att linjen skall kunna fortsätta – alltså olika typer av kommunalt stöd – utan att för den skull avslöja affärshemligheter. Och gör det på ett sådant sätt att inte folk börjar ana ugglor i mossen.

Sedan staten tog sin hand från flygplatsen för ett antal år sedan har det istället varit Karlstads kommun som tagit ansvar för att den för hela länet så viktiga verksamheten kan fortgå. Detta sedan övriga kommuner dumt nog inte ville vara med, även om de också skördar frukterna av att vi har en flygplats i länet. Det är många kommuner i landet som på detta sätt nu själva får driva, tyvärr med förlust, sina lokala flygplatser.

Men att verksamheten isolerat kostar pengar betyder inte att den i ett större perspektiv är en förlust för Värmland – tvärtom. Flygplatsen betyder oerhört mycket för både näringslivet och besöksnäringen. Vi måste se på flygplatsen precis på samma vis som vi ser på järnvägsstationer, vägar och tåg- och busslinjer – nämligen att de skapar ett stort mer värde som går långt utanför den egna verksamheten. Det är ju bland annat därför som Värmlandstrafik till hälften subventioneras via skattsedeln. Utan den skulle det vara svårt att bedriva kollektivtrafik i länet i någon större utsträckning.

Samma sak gäller för flyget till och från Karlstad och det måste vi vara betydligt mer öppna med. Det innebär faktiskt att vi får subventionera olika flygbolags verksamhet här, och det måste vi vara ärliga med. Sedan är det en annan sak att man inte kan gå ut med alla detaljer kring hur det ser ut, på grund av affärssekretess. Det har dock de senaste månaderna kommit fram, bland annat i reportage från SVT Nyheter Värmland om att flygbolaget BMI, som trafikerar flyglinjen till Frankfurt, fått rabatter på start- och landningsavgifterna. BMI har också vid två tillfällen fått direktstöd om totalt 4,6 miljoner kronor.

Sättet hur det gått till tål att diskuteras, och skall också utredas. Flygplatschefen Peter Landmark har ingått avtalen muntligen och först i efterhand har det godkänts av flygplatsens styrelse, och ännu senare har de kommunala ägarna i Stadshus AB informerats, och det är onekligen vara en märklig och diskutabel tågordning. Det torde dock vara en konsekvens av att man från ledande politiskt håll inte velat vara öppen med vad som faktiskt krävs för att flygbolag fortsättningsvis vill kunna flyga på Karlstad. Då har flygplatsens chef, och sedan dess styrelse, på egen hand fått fatta de här besluten. Utan dem hade sannolikheten varit stor att den viktiga och bekväma Frankfurtlinjen lades ned.

Detsamma gäller hur själva linjen blev till, genom det ifrågasatta och rättsligt ännu inte avgjorda, bildandet av det kommunala bolaget Värmlands Näringslivsutveckling (VNAB), som egentligen inte var något annat än ett sätt att ge BMI en förlustgaranti på 15 miljoner. Dessa pengar åts snabbt upp men med hjälp av en mellanlandning i Jönköping, och en ny garanti från den kommunens sida, har linjen kunnat fortleva. Bolagskonstruktionen var också märklig och det har även Handelskammaren erkänt sedan det visat sig att näringslivet inte alls betalat tillbaka i den utsträckning som man trodde skulle ske.

Så, var öppen med vad som krävs för att linjen skall kunna fortsätta – alltså olika typer av kommunalt stöd – utan att för den skull avslöja affärshemligheter. Och gör det på ett sådant sätt att inte folk börjar ana ugglor i mossen.