2016-02-11 06:00

2016-02-11 06:00

Det byggs för lite i hela landet

Bostadsbrist. Med nuvarande nybyggnadstakt kommer inte hälften av de 700 000 nya bostäder som behövs till år 2025 att byggas. Det är inte bara storstadsområdena som har brist på bostäder – 183 av landets 290 kommuner kan inte möta behovet.

Byggandet måste ta fart. Det är bra att regeringen bjudit in till blocköverskridande samtal om bostadspolitiken. Den nuvarande situationen är allvarlig då den både hotar den ekonomiska utvecklingen och hälsan för de som tvingas tränga ihop sig i överbefolkade lägenheter.

Stockholm som har landet mest besvärliga bostadsbrist väljs nu bort av internationella företag därför att de personer de behöver rekrytera inte kan hitta en bostad till en rimlig kostnad. Det tyska internetföretaget Cupination har övergett tanken på ett kontor i Stockholm med hänvisning till bostadsmarknaden. Ett trettiotal kvalificerade jobb som Sverige skulle ha behövt blir nu kvar i Tyskland.

Stockholm har potential att utvecklas till ett europeiskt Silicon Valley, men begränsas av bostadsbristen. Vilket är märkligt då det rimligen fortfarande måste finnas mycket mark kvar att bygga på i och runt omkring staden.

Att Silicon Valley i San Francisco blev hem för världens ledande elektronikföretag har ironiskt nog mycket av sin förklaring i utbudet av billiga lokaler. Efter andra världskriget blev mängder av militära byggnader överflödiga och dessa blev billiga lokaler för nystartade teknikföretag.

Värst är boendesituationen för de nyanlända som ofta tvingas tränga ihop sig i små lägenheter. Att leva med tiotalet personer i en tvåa kan inte vara ett bra boende.

Hur barn som lever under sådana förhållanden ska kunna klara av att göra läxor, eller bara få en lugn stund, under sådana förhållanden är en gåta. För att ge dessa barn blir det extra viktigt att den så kallade ”tysthetsnormen” tillåts råda på biblioteken.

Boverket räknar med att det behövs byggas 75 000 nya bostäder per år fram till år 2025. Trots att byggtakten ökat lite de senaste åren byggs det för lite. Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) bedömer att omkring 50 000 nya bostäder som kommer att byggas i år.

En anledning till att det inte byggs mer är att kommunerna inte släpper till mer attraktiv mark. Ett besläktat problem är att det finns en mängd riksintressen som täcker 55 procent av landets yta och begränsar var och hur man får bygga.

Regeringens sex miljarder kronor som ska subventionera fram små och billiga hyresrätter lär inte förslå. Konturerna av ett nytt miljonprogram skymtar vid horisonten, då det är svårt att se hur byggandet ska kunna komma ikapp utan massiva insatser från statens sida.

Mer tillgänglig mark och en friare hyressättning skulle säkert intresset öka för att bygga hyreshus med lägre standard i sämre lägen. Frågan är dock om kommunerna är intresserade av släppa till mark för billiga bostäder för ekonomiskt svaga hyresgäster. Skatteunderlaget blir naturligtvis bättre om det istället byggs attraktiva hyresrätter i bra lägen.

Det är bra att regeringen och oppositionen talar om bostadssituationen, men man måste komma framåt också. Den nuvarande bostadssituationen påverkar både den ekonomiska tillväxten och de boende och bostadslösas sociala situation på ett ohållbart sätt.

Byggandet måste ta fart. Det är bra att regeringen bjudit in till blocköverskridande samtal om bostadspolitiken. Den nuvarande situationen är allvarlig då den både hotar den ekonomiska utvecklingen och hälsan för de som tvingas tränga ihop sig i överbefolkade lägenheter.

Stockholm som har landet mest besvärliga bostadsbrist väljs nu bort av internationella företag därför att de personer de behöver rekrytera inte kan hitta en bostad till en rimlig kostnad. Det tyska internetföretaget Cupination har övergett tanken på ett kontor i Stockholm med hänvisning till bostadsmarknaden. Ett trettiotal kvalificerade jobb som Sverige skulle ha behövt blir nu kvar i Tyskland.

Stockholm har potential att utvecklas till ett europeiskt Silicon Valley, men begränsas av bostadsbristen. Vilket är märkligt då det rimligen fortfarande måste finnas mycket mark kvar att bygga på i och runt omkring staden.

Att Silicon Valley i San Francisco blev hem för världens ledande elektronikföretag har ironiskt nog mycket av sin förklaring i utbudet av billiga lokaler. Efter andra världskriget blev mängder av militära byggnader överflödiga och dessa blev billiga lokaler för nystartade teknikföretag.

Värst är boendesituationen för de nyanlända som ofta tvingas tränga ihop sig i små lägenheter. Att leva med tiotalet personer i en tvåa kan inte vara ett bra boende.

Hur barn som lever under sådana förhållanden ska kunna klara av att göra läxor, eller bara få en lugn stund, under sådana förhållanden är en gåta. För att ge dessa barn blir det extra viktigt att den så kallade ”tysthetsnormen” tillåts råda på biblioteken.

Boverket räknar med att det behövs byggas 75 000 nya bostäder per år fram till år 2025. Trots att byggtakten ökat lite de senaste åren byggs det för lite. Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) bedömer att omkring 50 000 nya bostäder som kommer att byggas i år.

En anledning till att det inte byggs mer är att kommunerna inte släpper till mer attraktiv mark. Ett besläktat problem är att det finns en mängd riksintressen som täcker 55 procent av landets yta och begränsar var och hur man får bygga.

Regeringens sex miljarder kronor som ska subventionera fram små och billiga hyresrätter lär inte förslå. Konturerna av ett nytt miljonprogram skymtar vid horisonten, då det är svårt att se hur byggandet ska kunna komma ikapp utan massiva insatser från statens sida.

Mer tillgänglig mark och en friare hyressättning skulle säkert intresset öka för att bygga hyreshus med lägre standard i sämre lägen. Frågan är dock om kommunerna är intresserade av släppa till mark för billiga bostäder för ekonomiskt svaga hyresgäster. Skatteunderlaget blir naturligtvis bättre om det istället byggs attraktiva hyresrätter i bra lägen.

Det är bra att regeringen och oppositionen talar om bostadssituationen, men man måste komma framåt också. Den nuvarande bostadssituationen påverkar både den ekonomiska tillväxten och de boende och bostadslösas sociala situation på ett ohållbart sätt.