2015-12-30 06:00

2015-12-30 06:00

Ännu högre skatter

LEDARE

Få som röstade på Socialdemokraterna kan ha räknat med något annat än att skatterna skulle komma att höjas. Det borde inte heller vara förvånande att en röst på S även var en röst på Miljöpartiet. Något att fundera på nästa gång bilen ska tankas.

Trots att S under valet lovade att inte göra det dyrare att köra bil så ökar skatten på en liter bensin med 48 öre och 53 öre för diesel.

Ytterligare ett vallöfte som S kastar över bord är ROT-avdraget som man lovade att inte röra. Nu sänks rot med två femtedelar genom en sänkt grad av skattereduktion. Under nästa år väntas 1,1 miljoner skattebetalare som köper ROT-tjänster drabbas av försämringarna.

Det är inte en vild gissning att många av de svarta hantverkarjobb som ROT gjort vita kommer att bli svartjobb igen. Knappast en önskvärd utveckling.

Regeringen bedömer att statsfinanserna kommer att förstärkas med 17,88 miljarder genom alla skattehöjningar. Men det kan på goda grunder ifrågasättas om nettoeffekten verkligen kommer att ge det klirr i kassan finansministern väntar sig.

I en färsk rapport från näringslivets tankesmedja Timbro ifrågasätts regeringens höjning av marginalskatten för de som tjänar över 50 000 kronor i månaden. Genom att trappa av jobbskatteavdraget för dessa inkomsttagare räknar regeringen med att skatteintäkterna ökar med 2,7 miljarder kronor.

Vad man dock inte har räknat med är så kallade dynamiska effekter av skattehöjningen. Det vill säga att om man får behålla mindre av lönen leder det till att arbetstagaren jobbar mindre eller skatteplanerar mer. Om vi ska tro siffrorna i rapporten, och det finns det ingen anledning att inte göra, kan det bli så att skattehöjningen ger ett nollresultat eller i värsta fall ett minusresultat.

Inte för att den här typen av nationalekonomiska invändningar har någon större effekt på vänstern. Ideologiska hänsynstaganden verkar gå före statsfinansiella. Hellre än att kraftfullt ta tag i skenande utgifter passar man på att höja skatten för de rika.

Det kanske främsta exemplet på ideologiskt motiverade men praktiskt förödande skattehöjningar är halveringen av RUT-avdraget för hushållsnära tjänster. 13 000 köpare av RUT-tjänster blir av med skattereduktionen då deras köp går över det nya lägre taket. Vågar vi gissa att det innebär mer svartjobb?

Uppenbarligen är det viktigare att markera att var och en får städa åt sig själv än att få folk i arbete. RUT måste tvärtom utvecklas om vi ska ha en chans att skapa jobb åt alla nyanlända flyktingar.

Regeringen har fått igenom sin egen budget, med passivt bistånd av Alliansen, och föga förvånande höjs skatterna. Detta är bara början. Räkna med att betala ännu mer skatt framöver. 63 av landets kommuner kommer också att höja skatterna med sammanlagt 2,3 miljarder kronor. Det är bara för skattebetalarna att slanta upp.

Trots att S under valet lovade att inte göra det dyrare att köra bil så ökar skatten på en liter bensin med 48 öre och 53 öre för diesel.

Ytterligare ett vallöfte som S kastar över bord är ROT-avdraget som man lovade att inte röra. Nu sänks rot med två femtedelar genom en sänkt grad av skattereduktion. Under nästa år väntas 1,1 miljoner skattebetalare som köper ROT-tjänster drabbas av försämringarna.

Det är inte en vild gissning att många av de svarta hantverkarjobb som ROT gjort vita kommer att bli svartjobb igen. Knappast en önskvärd utveckling.

Regeringen bedömer att statsfinanserna kommer att förstärkas med 17,88 miljarder genom alla skattehöjningar. Men det kan på goda grunder ifrågasättas om nettoeffekten verkligen kommer att ge det klirr i kassan finansministern väntar sig.

I en färsk rapport från näringslivets tankesmedja Timbro ifrågasätts regeringens höjning av marginalskatten för de som tjänar över 50 000 kronor i månaden. Genom att trappa av jobbskatteavdraget för dessa inkomsttagare räknar regeringen med att skatteintäkterna ökar med 2,7 miljarder kronor.

Vad man dock inte har räknat med är så kallade dynamiska effekter av skattehöjningen. Det vill säga att om man får behålla mindre av lönen leder det till att arbetstagaren jobbar mindre eller skatteplanerar mer. Om vi ska tro siffrorna i rapporten, och det finns det ingen anledning att inte göra, kan det bli så att skattehöjningen ger ett nollresultat eller i värsta fall ett minusresultat.

Inte för att den här typen av nationalekonomiska invändningar har någon större effekt på vänstern. Ideologiska hänsynstaganden verkar gå före statsfinansiella. Hellre än att kraftfullt ta tag i skenande utgifter passar man på att höja skatten för de rika.

Det kanske främsta exemplet på ideologiskt motiverade men praktiskt förödande skattehöjningar är halveringen av RUT-avdraget för hushållsnära tjänster. 13 000 köpare av RUT-tjänster blir av med skattereduktionen då deras köp går över det nya lägre taket. Vågar vi gissa att det innebär mer svartjobb?

Uppenbarligen är det viktigare att markera att var och en får städa åt sig själv än att få folk i arbete. RUT måste tvärtom utvecklas om vi ska ha en chans att skapa jobb åt alla nyanlända flyktingar.

Regeringen har fått igenom sin egen budget, med passivt bistånd av Alliansen, och föga förvånande höjs skatterna. Detta är bara början. Räkna med att betala ännu mer skatt framöver. 63 av landets kommuner kommer också att höja skatterna med sammanlagt 2,3 miljarder kronor. Det är bara för skattebetalarna att slanta upp.