2015-12-09 16:47

2015-12-09 16:47

Kan kommunerna klara ekonomin?

Nio av tio kommuner rapporterar att de kommer göra överskott i ekonomin för 2016 och slippa höja skatten. Det framgår i Ekots kommunenkät som publicerades i måndags

I tider när krisrubrikerna samlas på hög låter det nästan för bra för att vara sant. Det är det sannolikt också. För det första är det osannolikt att kommunerna skulle erkänna att de inte sköter sitt jobb mer än ett år innan fastslaget faktum. Många kommuner underbudgeterar sina verksamheter och litar på att staten sedan skall betala ut så kallade AFA-pengar, en återbetalning på tidigare inbetalad och inte utnyttjad sjukförsäkring. Då går de helt plötsligt ihop, men varje nytt budgetår är en ren chansning.

Det är inte märkligt att kommunerna bedömer att de kommer klara ekonomin för 2016. Regeringen har beslutat att närmare 10 miljarder kronor i extra statsbidrag skall betalas ut till kommuner och landsting för att de skall kunna säkerställa kvalitet och tillgång på vård, skola och omsorg. Det är i många fall välbehövliga pengar.

De oundvikliga kostnader som kommer med mottagandekrisen har nämligen inte drabbat kommunerna än. Det är fortfarande Migrationsverket och därmed staten som bär det stora finansiella ansvaret för migranterna. Smällen mot kommunerna kommer med full kraft om några år, då ansvaret förs över till kommunerna. Det kommer i framtiden leda till extremt ansträngda ekonomier, oavsett hur hög tillväxt vi har nu. Samtidigt ökar sjukskrivningarna och svensken blir allt äldre vilket innebär längre pensionsutbetalningar samt dyrare vård och omsorg.

Samma positiva känsla som finns i kommunrapporteringen verkar också ha drabbat Peter Wolodarski som i Dagens Nyheter (6/12) skrev om den utmärkta läge svensk ekonomi nu befinner sig. Tillväxten är hög och arbetslösheten sjunker, så varför sägs det egentligen att det är kris i Sverige?

Därför att krisen är en migrationskris, inte en ekonomisk kris – inte än åtminstone. Den ekonomiska utvecklingen är något av en chimär. Räntan är fortfarande negativ och staten lånar miljarder som skickas in i ekonomin. Självklart kommer de finansiella hjulen att snurra snabbt under sådana omständigheter. Men det är ingen hållbar utveckling. När högkonjunkturen är över kommer räntan att höjas och låneutrymmet vara slut. Hur skall ekonomin fortsätta snurra då, är det tänkt?

Att vi inte har råd att ta emot hundratusentals flyktingar varje år handlar om att resten av samhället också måste fungera. Det är inte försvarbart att utfärda undantagstillstånd i hela Sverige för att kunna hantera mängder med människor på flykt. Det bör inte vara en svensk regerings uppgift.

I tider när krisrubrikerna samlas på hög låter det nästan för bra för att vara sant. Det är det sannolikt också. För det första är det osannolikt att kommunerna skulle erkänna att de inte sköter sitt jobb mer än ett år innan fastslaget faktum. Många kommuner underbudgeterar sina verksamheter och litar på att staten sedan skall betala ut så kallade AFA-pengar, en återbetalning på tidigare inbetalad och inte utnyttjad sjukförsäkring. Då går de helt plötsligt ihop, men varje nytt budgetår är en ren chansning.

Det är inte märkligt att kommunerna bedömer att de kommer klara ekonomin för 2016. Regeringen har beslutat att närmare 10 miljarder kronor i extra statsbidrag skall betalas ut till kommuner och landsting för att de skall kunna säkerställa kvalitet och tillgång på vård, skola och omsorg. Det är i många fall välbehövliga pengar.

De oundvikliga kostnader som kommer med mottagandekrisen har nämligen inte drabbat kommunerna än. Det är fortfarande Migrationsverket och därmed staten som bär det stora finansiella ansvaret för migranterna. Smällen mot kommunerna kommer med full kraft om några år, då ansvaret förs över till kommunerna. Det kommer i framtiden leda till extremt ansträngda ekonomier, oavsett hur hög tillväxt vi har nu. Samtidigt ökar sjukskrivningarna och svensken blir allt äldre vilket innebär längre pensionsutbetalningar samt dyrare vård och omsorg.

Samma positiva känsla som finns i kommunrapporteringen verkar också ha drabbat Peter Wolodarski som i Dagens Nyheter (6/12) skrev om den utmärkta läge svensk ekonomi nu befinner sig. Tillväxten är hög och arbetslösheten sjunker, så varför sägs det egentligen att det är kris i Sverige?

Därför att krisen är en migrationskris, inte en ekonomisk kris – inte än åtminstone. Den ekonomiska utvecklingen är något av en chimär. Räntan är fortfarande negativ och staten lånar miljarder som skickas in i ekonomin. Självklart kommer de finansiella hjulen att snurra snabbt under sådana omständigheter. Men det är ingen hållbar utveckling. När högkonjunkturen är över kommer räntan att höjas och låneutrymmet vara slut. Hur skall ekonomin fortsätta snurra då, är det tänkt?

Att vi inte har råd att ta emot hundratusentals flyktingar varje år handlar om att resten av samhället också måste fungera. Det är inte försvarbart att utfärda undantagstillstånd i hela Sverige för att kunna hantera mängder med människor på flykt. Det bör inte vara en svensk regerings uppgift.