2015-12-07 06:00

2015-12-07 06:00

En dosa snusförnuft, tack!

LEDARE

Inom EU är snus förbjudet med undantag för Sverige. Eftersom bruket av snus är djupt rotat i den svenska kulturen, med traditioner från 1600-talet, låter EU oss hållas. Det betyder inte att snusets ställning är säker.

EU upplevs ofta lägga sig i medlemsländernas inre angelägenheter. Tyvärr ofta på ett sätt som äventyrar unionens legitimitet i medborgarnas ögon. Det är synd eftersom EU i grunden är ett bra projekt för unionens medborgare.

Liten tuva stjälper ofta stort lass heter det. För många svenskar är snuset en sådan tuva. Hade Sverige inte fått ett undantag för snuset hade många, främst män, röstat nej till EU. Det låg ett stort mått av allvar bakom bildekalen ”EU – inte utan min prilla”. Regeringen kan knappast vara omedveten om det svenska snuset som symbol för ett visst nationellt oberoende. Kanske är det därför man senarelägger en strid om snuset när EU:s tobaksproduktdirektiv skall implementeras i svensk lagstiftning. Regeringen ämnar dock återkomma om snuset under nästa år.

I maj kan de nya reglerna vara på plats. Som det ser ut nu kommer cigaretterna att hamna i skottgluggen. Större varningsetiketter på cigarettpaketen med avskräckande bilder skall kunna användas. En metod för att avskräcka från rökning som används i flera länder runtom i världen. Smaksatta cigaretter skall också förbjudas. I mars väntas en utredning om ytterligare skärpta åtgärder mot rökning vara klar. Däribland helt neutrala cigarettförpackningar och exponeringsförbud i affärerna.

Direktivets åtgärder mot tobaksrökningen motiveras med tanke på rökningens skadeverkningar på rökarna och kostnaderna för sjukvården. Fastän rökningen minskat kraftigt de senaste årtiondena dör fortfarande 12 000 personer och 100 000 insjuknar årligen på grund av rökning. Effektiviteten av sådana här skrämseltekniker kan dock ifrågasättas. Numera torde flertalet rökare faktiskt känna till riskerna.

Men det blir ändå lite märkligt att det finns motsvarande planer för det svenska snuset som för cigaretterna. Snus är ett tobaksbruk med jämförelsevis ringa hälsoeffekter. Att snusning är tillåtet i Sverige bidrar till att vi har den minsta andelen rökare bland de europeiska OECD-länderna, 14 jämfört med snittet på 23 procent (2010). Lägger man samman rökning och snusning hamnar det svenska tobaksbruket kring det europeiska OECD-snittet.

Rimligen är det bättre att folk snusar än röker om medborgarna nu skall envisas med att bruka tobak mot politikernas vilja. Därför bör inte snuset kringgärdas av direktivets strängare regelverk, vilket var innebörden av ett delbetänkande från förra vintern i vilket produktneutrala förpackningar som inte får ange smaksättningar eller dofter.

Att direktivet förbjuder smakmärkning av snus innebär inte att Sverige skall följa det i detta avseende. Två av de svenska EU-parlamentariker, Christofer Fjellner (M) och Carl Schlyter (MP), som var med att ta fram direktivet menar att snuset kom med av misstag då snuset var avsett att hållas utanför direktivet. Vilket är helt rimligt då snuset endast är tillåtet i Sverige och således borde vara en exklusivt svensk fråga.

Lagens bokstav väger tyngre än lagens ändamål inom EU-rätten, vilket innebär att svenska politiker måste stå på sig för att bevara den svenska snustraditionen. Från oppositionen har det varit förvånansvärt tyst i denna fråga, fastän folkhälsominister Gabriel Wikström (S) uppenbarligen vill se hårdare regler även för snuset.

EU upplevs ofta lägga sig i medlemsländernas inre angelägenheter. Tyvärr ofta på ett sätt som äventyrar unionens legitimitet i medborgarnas ögon. Det är synd eftersom EU i grunden är ett bra projekt för unionens medborgare.

Liten tuva stjälper ofta stort lass heter det. För många svenskar är snuset en sådan tuva. Hade Sverige inte fått ett undantag för snuset hade många, främst män, röstat nej till EU. Det låg ett stort mått av allvar bakom bildekalen ”EU – inte utan min prilla”. Regeringen kan knappast vara omedveten om det svenska snuset som symbol för ett visst nationellt oberoende. Kanske är det därför man senarelägger en strid om snuset när EU:s tobaksproduktdirektiv skall implementeras i svensk lagstiftning. Regeringen ämnar dock återkomma om snuset under nästa år.

I maj kan de nya reglerna vara på plats. Som det ser ut nu kommer cigaretterna att hamna i skottgluggen. Större varningsetiketter på cigarettpaketen med avskräckande bilder skall kunna användas. En metod för att avskräcka från rökning som används i flera länder runtom i världen. Smaksatta cigaretter skall också förbjudas. I mars väntas en utredning om ytterligare skärpta åtgärder mot rökning vara klar. Däribland helt neutrala cigarettförpackningar och exponeringsförbud i affärerna.

Direktivets åtgärder mot tobaksrökningen motiveras med tanke på rökningens skadeverkningar på rökarna och kostnaderna för sjukvården. Fastän rökningen minskat kraftigt de senaste årtiondena dör fortfarande 12 000 personer och 100 000 insjuknar årligen på grund av rökning. Effektiviteten av sådana här skrämseltekniker kan dock ifrågasättas. Numera torde flertalet rökare faktiskt känna till riskerna.

Men det blir ändå lite märkligt att det finns motsvarande planer för det svenska snuset som för cigaretterna. Snus är ett tobaksbruk med jämförelsevis ringa hälsoeffekter. Att snusning är tillåtet i Sverige bidrar till att vi har den minsta andelen rökare bland de europeiska OECD-länderna, 14 jämfört med snittet på 23 procent (2010). Lägger man samman rökning och snusning hamnar det svenska tobaksbruket kring det europeiska OECD-snittet.

Rimligen är det bättre att folk snusar än röker om medborgarna nu skall envisas med att bruka tobak mot politikernas vilja. Därför bör inte snuset kringgärdas av direktivets strängare regelverk, vilket var innebörden av ett delbetänkande från förra vintern i vilket produktneutrala förpackningar som inte får ange smaksättningar eller dofter.

Att direktivet förbjuder smakmärkning av snus innebär inte att Sverige skall följa det i detta avseende. Två av de svenska EU-parlamentariker, Christofer Fjellner (M) och Carl Schlyter (MP), som var med att ta fram direktivet menar att snuset kom med av misstag då snuset var avsett att hållas utanför direktivet. Vilket är helt rimligt då snuset endast är tillåtet i Sverige och således borde vara en exklusivt svensk fråga.

Lagens bokstav väger tyngre än lagens ändamål inom EU-rätten, vilket innebär att svenska politiker måste stå på sig för att bevara den svenska snustraditionen. Från oppositionen har det varit förvånansvärt tyst i denna fråga, fastän folkhälsominister Gabriel Wikström (S) uppenbarligen vill se hårdare regler även för snuset.