2015-12-01 06:00

2015-12-02 18:00

Ännu dyrare elnät

LEDARE

Elabonnenterna är perfekta kassakor för elnätsbolagen. Dåliga affärer och höga utdelningar kan fixas till genom att höja nätavgifterna. Nästa år får 1,8 miljoner konsumenter en kraftigt höjd elnota.

Den så kallade Nils Holgerssongruppen, där bland annat Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och HSB ingår, jämför driftskostnaden för flerbostadshus i landets samtliga kommuner. Bland annat har man i den senaste rapporten tittat på elbolagens ökande nätavgifter. Elnätskostnaden är ungefär en tredjedel av den genomsnittliga lägenhetens totala elkostnad.

I rapportens underlag kan man se de olika eldistributörernas avgifter och höjningar. Ett tydligt mönster framträder: De tre energijättarna Vattenfall, Eon och Fortum driver på kostnadsutvecklingen. De vill ha höjningar på åtta, fyra respektive elva procent. Värmlänningarna är särskilt drabbade då årets avgiftsökning redan varit stor, 5,4 procent jämfört med 2,8 procents i rikssnitt.

Elnätsbolagen är monopolföretag. Energimarknadsinspektionen, EI, är satta att övervaka monopolet så att inget marknadsmissbruk sker. Detta viktiga uppdrag fullgör man genom att fastställa landets cirka 180 elnätsbolags intäktsramar för fyraårsperioder.

Nästa period är åren 2016-2019. De av EI fastställda ramarna har i många fall överklagats, givetvis främst av storbolagen. Förra perioden överklagade de också ramarna och fick igenom en intäktsökning på över 30 miljarder kronor i kammarrätten. De nya ramarna är givetvis överklagade.

De senaste 20 åren har kostnaderna för el, vatten och avlopp ökat med 63 procent, medan den allmänna prisökningen varit 22 procent. Denna utveckling ser inte ut att sluta.

Motivet till avgiftshöjningarna är underhåll och utveckling av näten. Det är dock anmärkningsvärt att ett bolag som Vattenfall plötsligt kommer på att man ha underskattat underhållet på främst sitt norrländska nät. Rimligen borde man ha satt av medel till detta i de goda tiderna, i stället för att leverera stora vinstutdelningar till ägaren staten.

Den senaste tiden har dock Vattenfall gått monumentalt uselt tack vare äventyrliga energiaffärer i Europa. Produktionstillgångarna har skrivits ned med 36,5 miljarder kronor. Kol- och kärnkraft i Tyskland har visat sig vara inte mycket bättre än gasäventyret i det nederländska Nuon.

Siffrorna hyfsas i bokslutet genom att skriva upp värdet på Vattenfalls elnät med 27 miljarder. Uppenbarligen har nätinnehavet en underskattad avkastningspotential. Vi kan ju alla gissa vilka som kommer att få betala för eftersatt underhåll, vidlyftiga utdelningar och dåliga affärer.

Kan inte EI tygla elnätsbolagen måste nätavgifterna bli en politisk fråga eftersom rimliga tariffer i slutänden är en fråga om konkurrenskraft och konsumentskydd. Bortprioriterat underhåll av ledningsnätet ska inte behöva drabba elabonnenterna.

 

Fotnot: I ledaren ovan om elnätsavgifter nämndes bland andra Fortum. Men Fortum äger inte längre några svenska elnät. De såldes i somras och elnätsbolaget heter nu Ellevio och ägs av kanadensiska Borealis, Folksam samt Första och Tredje AP-fonden.

Den så kallade Nils Holgerssongruppen, där bland annat Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och HSB ingår, jämför driftskostnaden för flerbostadshus i landets samtliga kommuner. Bland annat har man i den senaste rapporten tittat på elbolagens ökande nätavgifter. Elnätskostnaden är ungefär en tredjedel av den genomsnittliga lägenhetens totala elkostnad.

I rapportens underlag kan man se de olika eldistributörernas avgifter och höjningar. Ett tydligt mönster framträder: De tre energijättarna Vattenfall, Eon och Fortum driver på kostnadsutvecklingen. De vill ha höjningar på åtta, fyra respektive elva procent. Värmlänningarna är särskilt drabbade då årets avgiftsökning redan varit stor, 5,4 procent jämfört med 2,8 procents i rikssnitt.

Elnätsbolagen är monopolföretag. Energimarknadsinspektionen, EI, är satta att övervaka monopolet så att inget marknadsmissbruk sker. Detta viktiga uppdrag fullgör man genom att fastställa landets cirka 180 elnätsbolags intäktsramar för fyraårsperioder.

Nästa period är åren 2016-2019. De av EI fastställda ramarna har i många fall överklagats, givetvis främst av storbolagen. Förra perioden överklagade de också ramarna och fick igenom en intäktsökning på över 30 miljarder kronor i kammarrätten. De nya ramarna är givetvis överklagade.

De senaste 20 åren har kostnaderna för el, vatten och avlopp ökat med 63 procent, medan den allmänna prisökningen varit 22 procent. Denna utveckling ser inte ut att sluta.

Motivet till avgiftshöjningarna är underhåll och utveckling av näten. Det är dock anmärkningsvärt att ett bolag som Vattenfall plötsligt kommer på att man ha underskattat underhållet på främst sitt norrländska nät. Rimligen borde man ha satt av medel till detta i de goda tiderna, i stället för att leverera stora vinstutdelningar till ägaren staten.

Den senaste tiden har dock Vattenfall gått monumentalt uselt tack vare äventyrliga energiaffärer i Europa. Produktionstillgångarna har skrivits ned med 36,5 miljarder kronor. Kol- och kärnkraft i Tyskland har visat sig vara inte mycket bättre än gasäventyret i det nederländska Nuon.

Siffrorna hyfsas i bokslutet genom att skriva upp värdet på Vattenfalls elnät med 27 miljarder. Uppenbarligen har nätinnehavet en underskattad avkastningspotential. Vi kan ju alla gissa vilka som kommer att få betala för eftersatt underhåll, vidlyftiga utdelningar och dåliga affärer.

Kan inte EI tygla elnätsbolagen måste nätavgifterna bli en politisk fråga eftersom rimliga tariffer i slutänden är en fråga om konkurrenskraft och konsumentskydd. Bortprioriterat underhåll av ledningsnätet ska inte behöva drabba elabonnenterna.

 

Fotnot: I ledaren ovan om elnätsavgifter nämndes bland andra Fortum. Men Fortum äger inte längre några svenska elnät. De såldes i somras och elnätsbolaget heter nu Ellevio och ägs av kanadensiska Borealis, Folksam samt Första och Tredje AP-fonden.