2015-10-01 06:00

2015-10-01 06:00

Vad är planen för mottagandet?

Signerat:

Nödbostäder. Vilken boendestandard och samhällsservice ska finnas i de tältläger som verkar skymta vid horisonten, undrar Daniel Persson.

Migrationsverket har upphandlat ytterligare 562 platser i Filipstad, rapporterade SVT Värmland (25/9). Det innebär att 1 100 asylsökande kommer att vara placerade i Filipstad. I kommunen bor drygt 10 000 invånare.

När Filipstads kommunalråd Per Gruvberger (S) tillfrågas säger han att kommunen inte har möjlighet att klara av skolgång och barnomsorg för de nyanlända. ”Jag vet inte hur vi ska klara det. Jag vet inte. Och det gäller samhällsservicen överhuvudtaget som belastas, sjukvård och tandvård och skola och barnomsorg”, säger han.

Att den svenska mottagningsförmågan börjar nå sin maxgräns blir alltmer uppenbart. Situationen i Filipstad är ett exempel på detta. Ett annat är att Migrationsverket har bett myndigheter se över om de kan erbjuda boendeplatser. Örnsköldsviks Allehanda rapporterar (29/9) att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har meddelat Migrationsverket att ungefär 200 boende kan beredas plats i lokaler myndigheten har i Kramfors. ”Om läget förvärras ännu mer, om det blir kris, kris, kris, skulle vi dessutom kunna ta emot 2 000 flyktingar som inhyses i modulboenden och tält på övningsområdet vid Högberget”, säger enhetschef AnnKristine Elfendal.

Det är kris. Alltjämt söker ungefär 1 000 människor asyl i Sverige varje dag. Samma antal som tidigare i år anlände till Sverige på en vecka kommer nu hit dagligen, och det efter en utdragen period av högt mottagande. Därtill bör erinras den allmänna bristen på bostäder i Sverige. Det är helt enkelt, för att låna Elfendals uttryck, kris, kris, kris.

Förtätningar har följts av ytterligare förtätningar på existerande boenden. På sina håll är boendeytan per person nere på runt två kvadratmeter per vuxen asylsökande. Det finns helt enkelt inte boplatser nog.

Därför förvånar det heller inte att Migrationsverkets operativa ledning har beslutat att ge Region Syd i uppdrag att utreda möjligheten att använda Rinkabyfältet, öster om Kristianstad, som ett tältläger med ”upp till 10 000 platser”. Detta avslöjade den socialdemokratiske bloggaren Johan Westerholm (28/9) på bloggen ledarsidorna.se.

Många känner till Rinkaby tack vare de stora scoutläger som har hållits där. 2011 hölls ett jamboree, ett stort världsläger, där, då med över 40 000 deltagare. Det finns alltså möjlighet att låta tältlägret växa utöver de 10 000 som först utreds.

Den här utvecklingen ställer stora frågor till landets styrande politiker. Vilken boendestandard och samhällsservice ska finnas i de tältläger som verkar skymta vid horisonten? Ska de som bor där ha rätt att arbeta eller ska de bara sitta av tiden i passiv väntan? Vilket skydd kommer att behövas? För skydd kommer att behövas, både internt i lägren där ordningen kommer att behöva upprätthållas precis som i övriga samhället, och externt. Det senare såväl för de i lägret boendes egen säkerhet samt för lokalbefolkningens. I Rinkaby bor det ungefär 800 personer.

De här frågorna, och många andra, behöver regeringen besvara snarast.

Daniel Persson

Svenska nyhetsbyrån

Migrationsverket har upphandlat ytterligare 562 platser i Filipstad, rapporterade SVT Värmland (25/9). Det innebär att 1 100 asylsökande kommer att vara placerade i Filipstad. I kommunen bor drygt 10 000 invånare.

När Filipstads kommunalråd Per Gruvberger (S) tillfrågas säger han att kommunen inte har möjlighet att klara av skolgång och barnomsorg för de nyanlända. ”Jag vet inte hur vi ska klara det. Jag vet inte. Och det gäller samhällsservicen överhuvudtaget som belastas, sjukvård och tandvård och skola och barnomsorg”, säger han.

Att den svenska mottagningsförmågan börjar nå sin maxgräns blir alltmer uppenbart. Situationen i Filipstad är ett exempel på detta. Ett annat är att Migrationsverket har bett myndigheter se över om de kan erbjuda boendeplatser. Örnsköldsviks Allehanda rapporterar (29/9) att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har meddelat Migrationsverket att ungefär 200 boende kan beredas plats i lokaler myndigheten har i Kramfors. ”Om läget förvärras ännu mer, om det blir kris, kris, kris, skulle vi dessutom kunna ta emot 2 000 flyktingar som inhyses i modulboenden och tält på övningsområdet vid Högberget”, säger enhetschef AnnKristine Elfendal.

Det är kris. Alltjämt söker ungefär 1 000 människor asyl i Sverige varje dag. Samma antal som tidigare i år anlände till Sverige på en vecka kommer nu hit dagligen, och det efter en utdragen period av högt mottagande. Därtill bör erinras den allmänna bristen på bostäder i Sverige. Det är helt enkelt, för att låna Elfendals uttryck, kris, kris, kris.

Förtätningar har följts av ytterligare förtätningar på existerande boenden. På sina håll är boendeytan per person nere på runt två kvadratmeter per vuxen asylsökande. Det finns helt enkelt inte boplatser nog.

Därför förvånar det heller inte att Migrationsverkets operativa ledning har beslutat att ge Region Syd i uppdrag att utreda möjligheten att använda Rinkabyfältet, öster om Kristianstad, som ett tältläger med ”upp till 10 000 platser”. Detta avslöjade den socialdemokratiske bloggaren Johan Westerholm (28/9) på bloggen ledarsidorna.se.

Många känner till Rinkaby tack vare de stora scoutläger som har hållits där. 2011 hölls ett jamboree, ett stort världsläger, där, då med över 40 000 deltagare. Det finns alltså möjlighet att låta tältlägret växa utöver de 10 000 som först utreds.

Den här utvecklingen ställer stora frågor till landets styrande politiker. Vilken boendestandard och samhällsservice ska finnas i de tältläger som verkar skymta vid horisonten? Ska de som bor där ha rätt att arbeta eller ska de bara sitta av tiden i passiv väntan? Vilket skydd kommer att behövas? För skydd kommer att behövas, både internt i lägren där ordningen kommer att behöva upprätthållas precis som i övriga samhället, och externt. Det senare såväl för de i lägret boendes egen säkerhet samt för lokalbefolkningens. I Rinkaby bor det ungefär 800 personer.

De här frågorna, och många andra, behöver regeringen besvara snarast.

Daniel Persson

Svenska nyhetsbyrån