Psykvården verkar ha tagit semester
karlstad: Ångesten och otryggheten gnager...
;)
Jag har svår ångest när jag ringer till den psykiatriska öppenvården här i Karlstad för att få den medicin utskriven som jag behöver för att fungera. Ingen läkare finns där, visar det sig... Senare på dagen blir jag uppringd av en grining person, som inte ens har vett på att presentera sig. Otryggheten gnager inom mig... Varför denna otrevlighet?
Jag ringer i stället till psykakuten och får en suck till svar när jag ber om att få komma dit. Jag får i alla fall löfte om att bli mottagen där om jag kommer dit dagen efter, på förmiddagen. ”Vill du inte ha mitt namn och mitt personnummer, frågar jag innan jag lägger på.” Svar: ”Nej, jag skriver upp här ditt förnamn här, det räcker.”
Så jag åker dit dagen efter. Personen som öppnar dörren för mig ser frågande ut. ”Men du har ingen tid här, det måste ha skett ett misstag.”
En läkare vid öppenvården ringer upp mig senare under dagen. Han vill bara skriva ut en del av den medicin jag ska ha. ”Jag känner inte dig”, motiverar läkaren. Men läs min journal då!
Jag hoppas att min ordinarie sjuksköterska på öppenvården snart kommer tillbaka från sin semester! Jag klarar inte av detta, jag plågas så av min ångest. Ska det behöva vara så här på 2000-talet?
Kämpar i motvind
