2016-12-09 09:01

2016-12-09 09:13

Hur kunde det bli så här?

KARLSTAD: Skutberget

Skutbergets friluftsområde började utformas i slutet av 1930-talet. Det var Anders Forsell som tidigt förstod att här hade Karlstad stad en plats som kunde bli ett riktigt fritidsparadis för hela familjen med bad, lek, motion och avkoppling.

Den första bastun på Skutberget invigdes den 24 april 1948, och genom Skid- och friluftsfrämjandets idoga arbete kunde nuvarande Skutbergsgården invigas den 11 september 1954 Så blev det ett jättelyft för Skutberget när den nya bastun nere vid stranden kunde öppnas 1956, senare tillbyggd i tre gånger. 1971 registrerades 61 367 bastubad.

Stadsfullmäktige beviljade 1967 ett projekteringsanslag för en ny motionsanläggning på Skutberget. Uppdraget gavs till arkitekt Lars Forsby men försenades av olika orsaker. Den 12 januari 1971 presenterade friskvårdsplanen för Karlstad och Värmland. Friskvårdsplanen fick stor betydelse för motionsanläggningens utformning och innehåll.

Den 23 december 1971 startade arbetet med Skutbergets motionscentral, som invigdes den 10 september 1972. Så här sa socialminister Sven Aspling, som invigde motionscentralen: ”Den här anläggningen är värd att uppmärksammas långt utanför länets gränser.” Så blev det också, det blev många studiebesök från både svenska och norska kommuner under 1970 och 80-talen.

Den nya motionscentralen innebar att friskvårdsplanens program för hälsokontroller och bred gruppverksamhet kunde startas. Bland annat grupper för tidigare hjärtpatienter, dåliga ryggar, nybörjargrupper med flera.

De tio första åren hade över hundra tusen badande besökt motionscentralen varje år.

Med den nya motionscentralen skapades en mönsteranläggning på Skutberget som innebar stora möjligheter till en mycket bred motions- och friskvårdsverksamhet.

Exempel på stora arrangemang som genomfördes på Skutberget och där motionscentralen med dusch och toaletter var en förutsättning: terräng-SM, SunCup i fotboll för flickor, polis-SM för hundar, amerikansk fotboll, Skutbergsklassikern, Segerstadstrampen, Skridsko till tusen, mountainbiketävlingar, förjoggar varje lördag under vinterhalvåret, Tjurruset, Kalvruset, Lady Lunken.

Skutberget var till början av 2000-talet ett begrepp för fysisk aktivitet och välmående. För att hedra Skutbergets skapare avtäcktes en byst över Anders Forsell den 1 juli 2003.

Men efter denna tidpunkt blev satsningen på Skutberget mycket liten.

När First Camp fick arrendeuppdraget innebar det en stor förändring av motions- och friskvårdsverksamheten. Det blev färre grupper i motionscentralen, och nästan inga arrangemang på Skutberget. Även om First Camp hade uppdraget att sköta anläggningen i sitt arrendeavtal var kommunen som ägare ansvarig för Skutberget.

Det vi som deltagit i olika gruppverksamheter i motionscentralen under många år är mycket besvikna över, är det sätt som ärendet om en stängning har hanterats på. Inte vid något tillfälle har vi fått någon information eller möjlighet till dialog med kultur- och fritidsförvaltningen.

Så frågan som blivit obesvarad är: Hur kunde det bli så här?

KjellÅke Andersson

Tidigare planerare vid fritidskontoret i Karlstad

Skutbergets friluftsområde började utformas i slutet av 1930-talet. Det var Anders Forsell som tidigt förstod att här hade Karlstad stad en plats som kunde bli ett riktigt fritidsparadis för hela familjen med bad, lek, motion och avkoppling.

Den första bastun på Skutberget invigdes den 24 april 1948, och genom Skid- och friluftsfrämjandets idoga arbete kunde nuvarande Skutbergsgården invigas den 11 september 1954 Så blev det ett jättelyft för Skutberget när den nya bastun nere vid stranden kunde öppnas 1956, senare tillbyggd i tre gånger. 1971 registrerades 61 367 bastubad.

Stadsfullmäktige beviljade 1967 ett projekteringsanslag för en ny motionsanläggning på Skutberget. Uppdraget gavs till arkitekt Lars Forsby men försenades av olika orsaker. Den 12 januari 1971 presenterade friskvårdsplanen för Karlstad och Värmland. Friskvårdsplanen fick stor betydelse för motionsanläggningens utformning och innehåll.

Den 23 december 1971 startade arbetet med Skutbergets motionscentral, som invigdes den 10 september 1972. Så här sa socialminister Sven Aspling, som invigde motionscentralen: ”Den här anläggningen är värd att uppmärksammas långt utanför länets gränser.” Så blev det också, det blev många studiebesök från både svenska och norska kommuner under 1970 och 80-talen.

Den nya motionscentralen innebar att friskvårdsplanens program för hälsokontroller och bred gruppverksamhet kunde startas. Bland annat grupper för tidigare hjärtpatienter, dåliga ryggar, nybörjargrupper med flera.

De tio första åren hade över hundra tusen badande besökt motionscentralen varje år.

Med den nya motionscentralen skapades en mönsteranläggning på Skutberget som innebar stora möjligheter till en mycket bred motions- och friskvårdsverksamhet.

Exempel på stora arrangemang som genomfördes på Skutberget och där motionscentralen med dusch och toaletter var en förutsättning: terräng-SM, SunCup i fotboll för flickor, polis-SM för hundar, amerikansk fotboll, Skutbergsklassikern, Segerstadstrampen, Skridsko till tusen, mountainbiketävlingar, förjoggar varje lördag under vinterhalvåret, Tjurruset, Kalvruset, Lady Lunken.

Skutberget var till början av 2000-talet ett begrepp för fysisk aktivitet och välmående. För att hedra Skutbergets skapare avtäcktes en byst över Anders Forsell den 1 juli 2003.

Men efter denna tidpunkt blev satsningen på Skutberget mycket liten.

När First Camp fick arrendeuppdraget innebar det en stor förändring av motions- och friskvårdsverksamheten. Det blev färre grupper i motionscentralen, och nästan inga arrangemang på Skutberget. Även om First Camp hade uppdraget att sköta anläggningen i sitt arrendeavtal var kommunen som ägare ansvarig för Skutberget.

Det vi som deltagit i olika gruppverksamheter i motionscentralen under många år är mycket besvikna över, är det sätt som ärendet om en stängning har hanterats på. Inte vid något tillfälle har vi fått någon information eller möjlighet till dialog med kultur- och fritidsförvaltningen.

Så frågan som blivit obesvarad är: Hur kunde det bli så här?

KjellÅke Andersson

Tidigare planerare vid fritidskontoret i Karlstad

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.