2016-10-14 09:59

2016-10-14 09:59

Stoppstrukturen på Fryksdalsbanan

VÄRMLANDSTRAFIK: En väl genomlyst fråga

Svar till Joachim Rundqvist (nwt.se 13/10):

Vår nya vd Jessika Lundgren tillträder sin tjänst formellt först den 1 april och har ingen del i de sedan tidigare fattade beslut som tagits om stoppstrukturen på Fryksdalsbanan. Precis som du hoppas vi däremot att hon med sin kompetens ska bidra att ta oss och vår verksamhet in i framtiden.

Frågan om stoppstrukturen är en av de mest genomlysta i bolagets historia. Beslutet, som togs av Värmlandstrafiks styrelse i maj 2016 efter fem års diskussioner, får därför anses vara väl underbyggt och noggrant genomarbetat.

Till grund för beslutet ligger, förutom låg eller nästan obefintlig resandefrekvens, ytterligare tre faktorer som styr resandet och restiderna på järnväg: fordonen, banan och stoppstrukturen. Var för sig påverkar inte faktorerna restiden nämnvärt, tillsammans skapar de däremot förändring, något vi under många år hävdat och försökt förklara.

Resandefrekvensmätningarna, som inte är någon enkätundersökning utan enbart mätning av antal passagerare, har gjorts av ombordpersonal veckovis två gånger om året under snart tio år. Vi vet också att kapaciteten på banan och fordonstillgången är ytterligare två faktorer som inte tillåter alternativa stoppstrukturer.

Vår framtida plan för banan har också fått Trafikverkets och kommunernas gillande i form av totalt 160 miljoner kronor för investeringar, ett kapitaltillskott som är helt nödvändigt för att vi ska få den levande landsbygd vi vill ha och en bana som möjliggör pendling till skola och arbete.

Först med en robust trafik och en effektiv stoppstruktur kan kollektivtrafiken bli ett alternativ för ännu fler värmlänningar att lämna bilen hemma.

Per Sidetun

Trafikchef Tåg Värmlandstrafik AB

Svar till Joachim Rundqvist (nwt.se 13/10):

Vår nya vd Jessika Lundgren tillträder sin tjänst formellt först den 1 april och har ingen del i de sedan tidigare fattade beslut som tagits om stoppstrukturen på Fryksdalsbanan. Precis som du hoppas vi däremot att hon med sin kompetens ska bidra att ta oss och vår verksamhet in i framtiden.

Frågan om stoppstrukturen är en av de mest genomlysta i bolagets historia. Beslutet, som togs av Värmlandstrafiks styrelse i maj 2016 efter fem års diskussioner, får därför anses vara väl underbyggt och noggrant genomarbetat.

Till grund för beslutet ligger, förutom låg eller nästan obefintlig resandefrekvens, ytterligare tre faktorer som styr resandet och restiderna på järnväg: fordonen, banan och stoppstrukturen. Var för sig påverkar inte faktorerna restiden nämnvärt, tillsammans skapar de däremot förändring, något vi under många år hävdat och försökt förklara.

Resandefrekvensmätningarna, som inte är någon enkätundersökning utan enbart mätning av antal passagerare, har gjorts av ombordpersonal veckovis två gånger om året under snart tio år. Vi vet också att kapaciteten på banan och fordonstillgången är ytterligare två faktorer som inte tillåter alternativa stoppstrukturer.

Vår framtida plan för banan har också fått Trafikverkets och kommunernas gillande i form av totalt 160 miljoner kronor för investeringar, ett kapitaltillskott som är helt nödvändigt för att vi ska få den levande landsbygd vi vill ha och en bana som möjliggör pendling till skola och arbete.

Först med en robust trafik och en effektiv stoppstruktur kan kollektivtrafiken bli ett alternativ för ännu fler värmlänningar att lämna bilen hemma.

Per Sidetun

Trafikchef Tåg Värmlandstrafik AB