2016-10-13 06:00

2016-10-13 06:00

Hur är det egentligen med studieresultaten

INSÄNDARE: Sjunkande resultat?

Pedagogik

Det har hävdats att eleverna i den svenska skolan presterar allt sämre. Men jag undrar om detta verkligen gäller alla studerande i landet? Som elever räknas de som utbildas inom grundskola, gymnasieskola, högskola och universitet. De dåliga studieresultat, som redovisats, antas vara hämtade enbart från grund- och gymnasieskola, och då blir kanske den påstådda sjunkande kunskapsnivån för landets skolväsende något mera marginell.

Vad grundskolan beträffar så har elevunderlaget ändrats genom bland annat integration och som en följd av detta har landets lärarkår inte till alla delar hunnit anpassa sig till de nya förhållandena. Det genomsnittliga studieresultatet blir lidande.

Eftersom det i dag också gäller att pressa in alla skolpliktiga i den svenska gymnasieskolan så kan det väl vara rimligt att anta att alla elever inte har samma studiemotivation och att detta också påverkat det statistiskt mätbara studieresultatet.

I det läge som vårt skolväsende nu uppenbarligen befinner sig i så torde det följaktligen inte vara ytterligare reformer som krävs utan i stället en fördjupad pedagogisk insikt hos lärarkåren och varför inte också en översyn av skoldisciplinen där det möjligen också kan finnas något att hämta.

Jag när en stilla och ödmjuk förhoppning att våra politiker och beslutsfattare, trots den rådande blockpolitiken, ska kunna enas i en fråga som kanske är en av de viktigaste för landet just nu.

Han på glasberget

Det har hävdats att eleverna i den svenska skolan presterar allt sämre. Men jag undrar om detta verkligen gäller alla studerande i landet? Som elever räknas de som utbildas inom grundskola, gymnasieskola, högskola och universitet. De dåliga studieresultat, som redovisats, antas vara hämtade enbart från grund- och gymnasieskola, och då blir kanske den påstådda sjunkande kunskapsnivån för landets skolväsende något mera marginell.

Vad grundskolan beträffar så har elevunderlaget ändrats genom bland annat integration och som en följd av detta har landets lärarkår inte till alla delar hunnit anpassa sig till de nya förhållandena. Det genomsnittliga studieresultatet blir lidande.

Eftersom det i dag också gäller att pressa in alla skolpliktiga i den svenska gymnasieskolan så kan det väl vara rimligt att anta att alla elever inte har samma studiemotivation och att detta också påverkat det statistiskt mätbara studieresultatet.

I det läge som vårt skolväsende nu uppenbarligen befinner sig i så torde det följaktligen inte vara ytterligare reformer som krävs utan i stället en fördjupad pedagogisk insikt hos lärarkåren och varför inte också en översyn av skoldisciplinen där det möjligen också kan finnas något att hämta.

Jag när en stilla och ödmjuk förhoppning att våra politiker och beslutsfattare, trots den rådande blockpolitiken, ska kunna enas i en fråga som kanske är en av de viktigaste för landet just nu.

Han på glasberget