2016-10-13 13:33

2016-10-13 13:33

En skola för alla

ARVIKA: Inför praktisk utbildning på grundskolans högstadium

Det är många elever i Centralskolan, Kyrkebyskolan och Gateskolan detta läsår, men få i Järvenskolans högstadium och Vikeneskolan. Därför anser några tjänstemän och politiker i Arvika kommun att man bör stänga Vikeneskolan och Järvenskolans högstadium, och bussa eleverna från Vikeneskolan till Edaneskolan och från Järvenskolans högstadium till en ny jätteskola som de vill bygga i kvarteret Hjorten i centrala Arvika.

Jag protesterar!

Får den lilla skolan inte finnas? Vi har haft en skola i Vikene sedan 1868, en skola som har varit – och fortfarande är – en samlingspunkt för Brunskogsbygden. Och Järvenskolans högstadium har alltsedan dess tidiga tillkomst (Centralskolan i Gunnarskog stod färdig 1953) varit Gunnarskogs stolthet och samlingspunkt. Det är dessutom mycket lättare att bussa elever från centrala Arvika till Järvenskolan i Stommen i Gunnarskog än från Mitandersfors i norra Gunnarskog till centrala Arvika.

Jag vill värna om vår landsbygd och människorna som bor där och som är Arvika kommuns värdefullaste tillgång. Och jag vill värna om våra elever, som är allas vår framtid.

I Läroplan för grundskolan 1962 kan man läsa följande ord: „Individens behov och samhällets krav i olika avseenden är bestämmande för innehållet, formerna och organisationen av skolans verksamhet. Denna måste inriktas på skolans samtliga elever, en heterogen skara individer, stadda i ständig utveckling och företrädande de mest skilda personlighets- och begåvningstyper. Den yttre organisationen och det inre arbetet måste därför formas så, att det blir möjligt för varje enskild elev att under uppväxtåren med skolans hjälp tillvarata sina anlag och möjligheter och finna studievägar och arbetssätt, som främjar den personliga utvecklingen.”

För att högstadieeleverna i Arvika ska kunna få så många valmöjligheter som möjligt att ”med skolans hjälp tillvarata sina anlag och möjligheter”, så är det bättre att vi har tre olika högstadieskolor med olika inriktning plus en estetisk friskola, än om vi bara har en jätteskola instängd i kvarteret Hjorten.

Men det stora felet med den svenska grundskolan är att de praktiskt begåvade eleverna försummas. Därför vore det bra om vi kunde få möjlighet till praktisk utbildning för eleverna i grundskolans högstadium i Arvika: vi kunde få en femte högstadieskola, med praktisk utbildning, genom att utöka Taserudsgymnasiet med Taserudsskolan, en högstadieskola med praktiska yrkestekniska linjer där elever med praktisk begåvning skulle stortrivas. Det är ofta dessa elever som saboterar undervisningen i den teoretiska skolan, där de vantrivs – speciellt i årskurs 8 – och det är många av dem som slutar grundskolan utan fullständiga avslutningsbetyg och mycket ofta hamnar i arbetslöshet och kanske även i kriminalitet.

Låt Arvika kommun bli försökskommun för praktisk utbildning i årskurserna 8 och 9! Då skulle vi få arbetsro och ökad trivsel i alla våra högstadieskolor och ett värdigare och gladare liv för alla. Vi skulle därtill få skickliga yrkesmän för att bygga upp och hålla igång vårt samhälle!

Erik Torstensson

Högstadielärare i västra Värmland 1966–96

Det är många elever i Centralskolan, Kyrkebyskolan och Gateskolan detta läsår, men få i Järvenskolans högstadium och Vikeneskolan. Därför anser några tjänstemän och politiker i Arvika kommun att man bör stänga Vikeneskolan och Järvenskolans högstadium, och bussa eleverna från Vikeneskolan till Edaneskolan och från Järvenskolans högstadium till en ny jätteskola som de vill bygga i kvarteret Hjorten i centrala Arvika.

Jag protesterar!

Får den lilla skolan inte finnas? Vi har haft en skola i Vikene sedan 1868, en skola som har varit – och fortfarande är – en samlingspunkt för Brunskogsbygden. Och Järvenskolans högstadium har alltsedan dess tidiga tillkomst (Centralskolan i Gunnarskog stod färdig 1953) varit Gunnarskogs stolthet och samlingspunkt. Det är dessutom mycket lättare att bussa elever från centrala Arvika till Järvenskolan i Stommen i Gunnarskog än från Mitandersfors i norra Gunnarskog till centrala Arvika.

Jag vill värna om vår landsbygd och människorna som bor där och som är Arvika kommuns värdefullaste tillgång. Och jag vill värna om våra elever, som är allas vår framtid.

I Läroplan för grundskolan 1962 kan man läsa följande ord: „Individens behov och samhällets krav i olika avseenden är bestämmande för innehållet, formerna och organisationen av skolans verksamhet. Denna måste inriktas på skolans samtliga elever, en heterogen skara individer, stadda i ständig utveckling och företrädande de mest skilda personlighets- och begåvningstyper. Den yttre organisationen och det inre arbetet måste därför formas så, att det blir möjligt för varje enskild elev att under uppväxtåren med skolans hjälp tillvarata sina anlag och möjligheter och finna studievägar och arbetssätt, som främjar den personliga utvecklingen.”

För att högstadieeleverna i Arvika ska kunna få så många valmöjligheter som möjligt att ”med skolans hjälp tillvarata sina anlag och möjligheter”, så är det bättre att vi har tre olika högstadieskolor med olika inriktning plus en estetisk friskola, än om vi bara har en jätteskola instängd i kvarteret Hjorten.

Men det stora felet med den svenska grundskolan är att de praktiskt begåvade eleverna försummas. Därför vore det bra om vi kunde få möjlighet till praktisk utbildning för eleverna i grundskolans högstadium i Arvika: vi kunde få en femte högstadieskola, med praktisk utbildning, genom att utöka Taserudsgymnasiet med Taserudsskolan, en högstadieskola med praktiska yrkestekniska linjer där elever med praktisk begåvning skulle stortrivas. Det är ofta dessa elever som saboterar undervisningen i den teoretiska skolan, där de vantrivs – speciellt i årskurs 8 – och det är många av dem som slutar grundskolan utan fullständiga avslutningsbetyg och mycket ofta hamnar i arbetslöshet och kanske även i kriminalitet.

Låt Arvika kommun bli försökskommun för praktisk utbildning i årskurserna 8 och 9! Då skulle vi få arbetsro och ökad trivsel i alla våra högstadieskolor och ett värdigare och gladare liv för alla. Vi skulle därtill få skickliga yrkesmän för att bygga upp och hålla igång vårt samhälle!

Erik Torstensson

Högstadielärare i västra Värmland 1966–96