2016-09-03 06:00

2016-09-03 06:00

Amalgam – fortfarande ett problem

SVERIGE:

Skulle man tillverka amalgam i dag så fick man förmodligen importera det från Kina som standardutförande i olika storlek av fem plomber med lämplig teknik som standard i fem passande storlekar för att göra urgröpningarna. Det finns flera orsaker och anledningar till att Sverige inte ens skulle kunna importera kinesiskt amalgam. Socialstyrelsen har problem med att säkert fastställa om amalgamet är en maskinteknisk produkt eller om det är en medicinteknisk produkt. När amalgamet först lanserades såg man tidigt i respektive land att det gav skador på civilbefolkningen. Nu kan man tro att den regeln fortsatt gäller.

Gunilla Sandborgh Englund på Karolinska institutet, KI – professor i dentala biomaterial med toxikologisk inriktning – berättar att amalgam har gällande CE-intyg och att Läkemedelsverket eller Kemikalieinspektionen tillhandahåller dessa. De svarar att tandläkarna har detta. Gunilla Sandborgh Englund står också som ansvarig för Sjukvårdsupplysningens text om råd för amalgam. Tillverkaren för kvicksilver har klara direktiv gällande sin produkt. Det är tillverkaren av amalgamet som ska upprätta den tekniska dokumentationen. Amalgam är en tillverkad produkt och fungerar som ett mekaniskt tuggverktyg, så vad skulle vara problemet? Att Arbetsmiljöverket har sagt upp de allmänna råden för kvicksilver på arbetsplatser, där hanteringen nu är avvecklad, är inte detsamma som att patienter inte ska omfattas av regler och bestämmelser gällande arbetsmiljön. Det räcker inte med att rensa avloppen och kvickt dra iväg.

Befintligt amalgam går under samma säkerhetsbestämmelser, med samma säkerhetsföreskrifter, som nytillverkat eller vilken annan tillverkad produkt som helst. Amalgam används fortfarande – trots ett förbud från 2009 – på patienter som redan är sjuka. Vem tar ansvar för det? Skador som en produkt orsakar kan beskyllas hela livet ut. Bestämmelser och direktiv för amalgam är uppenbara men det saknas giltig dokumentation så att läkare kan kommunicera med dem som söker hjälp. Det ska också framgå vart användaren ska vända sig när skador uppstår vilket borde vara en godkänd läkarmottagning som har den rätta kunskapen och de rätta direktiven.

Bo Rhönnstad

Skulle man tillverka amalgam i dag så fick man förmodligen importera det från Kina som standardutförande i olika storlek av fem plomber med lämplig teknik som standard i fem passande storlekar för att göra urgröpningarna. Det finns flera orsaker och anledningar till att Sverige inte ens skulle kunna importera kinesiskt amalgam. Socialstyrelsen har problem med att säkert fastställa om amalgamet är en maskinteknisk produkt eller om det är en medicinteknisk produkt. När amalgamet först lanserades såg man tidigt i respektive land att det gav skador på civilbefolkningen. Nu kan man tro att den regeln fortsatt gäller.

Gunilla Sandborgh Englund på Karolinska institutet, KI – professor i dentala biomaterial med toxikologisk inriktning – berättar att amalgam har gällande CE-intyg och att Läkemedelsverket eller Kemikalieinspektionen tillhandahåller dessa. De svarar att tandläkarna har detta. Gunilla Sandborgh Englund står också som ansvarig för Sjukvårdsupplysningens text om råd för amalgam. Tillverkaren för kvicksilver har klara direktiv gällande sin produkt. Det är tillverkaren av amalgamet som ska upprätta den tekniska dokumentationen. Amalgam är en tillverkad produkt och fungerar som ett mekaniskt tuggverktyg, så vad skulle vara problemet? Att Arbetsmiljöverket har sagt upp de allmänna råden för kvicksilver på arbetsplatser, där hanteringen nu är avvecklad, är inte detsamma som att patienter inte ska omfattas av regler och bestämmelser gällande arbetsmiljön. Det räcker inte med att rensa avloppen och kvickt dra iväg.

Befintligt amalgam går under samma säkerhetsbestämmelser, med samma säkerhetsföreskrifter, som nytillverkat eller vilken annan tillverkad produkt som helst. Amalgam används fortfarande – trots ett förbud från 2009 – på patienter som redan är sjuka. Vem tar ansvar för det? Skador som en produkt orsakar kan beskyllas hela livet ut. Bestämmelser och direktiv för amalgam är uppenbara men det saknas giltig dokumentation så att läkare kan kommunicera med dem som söker hjälp. Det ska också framgå vart användaren ska vända sig när skador uppstår vilket borde vara en godkänd läkarmottagning som har den rätta kunskapen och de rätta direktiven.

Bo Rhönnstad