2016-06-08 13:33

2016-06-08 13:33

Varför har vi blivit svikna?

LÅNGTIDSARBETSLÖSHET:

Sveriges största företag är fortfarande Fas 3, som nu har döpts om till jobb- och utvecklingsgarantin. Vad hände med Socialdemokraternas löfte inför valet 2014 att befria alla Fas 3: are? Vi som har fastnat i detta system har inte kommit någonstans, trots att det har kostat staten över 6 miljarder kronor, pengar som kunde ha använts till kompetenshöjning genom utbildning eller fler arbeten inom offentliga sektorn där personalen ofta sliter ut sig.

Det här systemet känns det förnedrande för många och knäcker självförtroendet. Vi tillhör den grupp medborgare i Europa som är fattigast! Det finns dock de som har en mer humanistisk inställning till oss långtidsarbetslösa, främst inom det ideella föreningslivet. Men det är hög tid att ansvariga politiker svarar på våra frågor om framtiden, frågor som vi förutsätter att riksdagspolitiker från Värmland besvarar innan de tar semester – en förmån som vi själva aldrig får uppleva eftersom vi måste kunna inställa oss på arbetsförmedlingen inom 48 timmar...

Här kommer frågorna till er ansvariga politiker:

Enligt statistik utgör de som är 55+ den stora andelen långtidsarbetslösa. Hur tänker ditt parti lösa detta stora problem?

Ett tydligt vallöfte från Socialdemokraterna var att höja ersättningen för arbetslösa, varför gäller detta inte alla som har lägst ersättning samt långtidsarbetslösa? Är det rimligt att leva på 5 000–10 000 kronor i månaden?

Avser regeringen att låta alla inom Fas 3 fortsätta tillhöra Europas fattigaste, enligt EU?

Arbetsförmedlingen är den myndighet som svenska folket har minst förtroende för sedan många år. Vad gör regeringen för att radikalt ändra på detta?

Arbetsförmedlingen är den enda myndighet som inte har en tillsynsmyndighet över sig. Det finns i dagsläget ingen möjlighet att få en oberoende granskning och prövning, en så kallad second opinion, som man har haft i Norge under lång tid inom flera samhällsområden. Är det inte dags att Sverige följer det norska exemplet för att öka rättssäkerheten för alla arbetslösa som behandlas illa?

Med förhoppning om klargörande svar. Eller är det så illa att vi måste bilda ett nytt parti som 400 000 arbetslösa plus andra i utanförskap röstar på?

Arbetslösa 55-plussare i jobb- och utvecklingsgarantin

Sveriges största företag är fortfarande Fas 3, som nu har döpts om till jobb- och utvecklingsgarantin. Vad hände med Socialdemokraternas löfte inför valet 2014 att befria alla Fas 3: are? Vi som har fastnat i detta system har inte kommit någonstans, trots att det har kostat staten över 6 miljarder kronor, pengar som kunde ha använts till kompetenshöjning genom utbildning eller fler arbeten inom offentliga sektorn där personalen ofta sliter ut sig.

Det här systemet känns det förnedrande för många och knäcker självförtroendet. Vi tillhör den grupp medborgare i Europa som är fattigast! Det finns dock de som har en mer humanistisk inställning till oss långtidsarbetslösa, främst inom det ideella föreningslivet. Men det är hög tid att ansvariga politiker svarar på våra frågor om framtiden, frågor som vi förutsätter att riksdagspolitiker från Värmland besvarar innan de tar semester – en förmån som vi själva aldrig får uppleva eftersom vi måste kunna inställa oss på arbetsförmedlingen inom 48 timmar...

Här kommer frågorna till er ansvariga politiker:

Enligt statistik utgör de som är 55+ den stora andelen långtidsarbetslösa. Hur tänker ditt parti lösa detta stora problem?

Ett tydligt vallöfte från Socialdemokraterna var att höja ersättningen för arbetslösa, varför gäller detta inte alla som har lägst ersättning samt långtidsarbetslösa? Är det rimligt att leva på 5 000–10 000 kronor i månaden?

Avser regeringen att låta alla inom Fas 3 fortsätta tillhöra Europas fattigaste, enligt EU?

Arbetsförmedlingen är den myndighet som svenska folket har minst förtroende för sedan många år. Vad gör regeringen för att radikalt ändra på detta?

Arbetsförmedlingen är den enda myndighet som inte har en tillsynsmyndighet över sig. Det finns i dagsläget ingen möjlighet att få en oberoende granskning och prövning, en så kallad second opinion, som man har haft i Norge under lång tid inom flera samhällsområden. Är det inte dags att Sverige följer det norska exemplet för att öka rättssäkerheten för alla arbetslösa som behandlas illa?

Med förhoppning om klargörande svar. Eller är det så illa att vi måste bilda ett nytt parti som 400 000 arbetslösa plus andra i utanförskap röstar på?

Arbetslösa 55-plussare i jobb- och utvecklingsgarantin