2016-04-25 11:04

2016-04-26 10:32

Stor oro inför utvecklingen

PSYKVÅRD

Det finns cirka 280 000 invånare i Värmland. Totalt kommer det att finnas 54 vårdplatser för våra invånare med psykisk ohälsa.

Jag är mamma och mitt barn är en av den procent som tyvärr har hamnat snett i livet och har omfattande problem med sin psykiska ohälsa och sitt missbruk. Utan att gå in på detaljer så kan jag berätta att mitt barn hade dödslängtan och inget hellre ville än att ta sitt liv för en tid sedan. Vid ett tillfälle så mådde hen så dåligt att hen gjorde ett allvarligt suicidförsök och var ytterst nära att lyckas.

Vi lyckades få in vårt barn till psykiatriakuten. Personalen insåg allvaret i situationen och hen fick tvångsvårdad på den psykiatriska intensivvårdsavdelning 41. Det blev en lång och mycket krävande vårdtid, både för personalen och oss anhöriga. Men tack vare kunskapen, proffsigheten och ihärdigheten hos personalen på avdelning 41 mår mitt barn i dag mycket bättre och har nu kommit ur den värsta, akuta fasen; hen berättar att personalen – deras stora förståelse och det stöd de gav under vårdtiden – är den största bidragande faktorn till att hen inte längre har en dödslängtan.

Detta upplevde även vi som anhöriga. Information gavs kontinuerligt från personalen och vi kände oss mycket trygga med vården. Personalen brydde sig om mitt barn! Jag kan inte med 100 procents säkerhet säga att faran är över och jag är mycket orolig för stängningen av avdelning 41. Vart ska man vända sig om måendet skulle vända neråt igen?

Jag har även förstått att personalgruppen ska splittras och fördelas ut i psykiatrihuset. Detta är förödande för länets besvärligare patienter. En väl sammansvetsad personalgrupp är A och O när man ska vårda patienter med speciella behov. Nedläggningen av piva är ett stort misstag av ledningen och talar för stor inkompetens inom ledningsgruppen. Att bedriva akutpsykiatri utan en akutavdelning rimmar otroligt illa. Kunnandet behövs koncentrerat till en liten personaltät avdelning.

Orolig värmlänning

Det finns cirka 280 000 invånare i Värmland. Totalt kommer det att finnas 54 vårdplatser för våra invånare med psykisk ohälsa.

Jag är mamma och mitt barn är en av den procent som tyvärr har hamnat snett i livet och har omfattande problem med sin psykiska ohälsa och sitt missbruk. Utan att gå in på detaljer så kan jag berätta att mitt barn hade dödslängtan och inget hellre ville än att ta sitt liv för en tid sedan. Vid ett tillfälle så mådde hen så dåligt att hen gjorde ett allvarligt suicidförsök och var ytterst nära att lyckas.

Vi lyckades få in vårt barn till psykiatriakuten. Personalen insåg allvaret i situationen och hen fick tvångsvårdad på den psykiatriska intensivvårdsavdelning 41. Det blev en lång och mycket krävande vårdtid, både för personalen och oss anhöriga. Men tack vare kunskapen, proffsigheten och ihärdigheten hos personalen på avdelning 41 mår mitt barn i dag mycket bättre och har nu kommit ur den värsta, akuta fasen; hen berättar att personalen – deras stora förståelse och det stöd de gav under vårdtiden – är den största bidragande faktorn till att hen inte längre har en dödslängtan.

Detta upplevde även vi som anhöriga. Information gavs kontinuerligt från personalen och vi kände oss mycket trygga med vården. Personalen brydde sig om mitt barn! Jag kan inte med 100 procents säkerhet säga att faran är över och jag är mycket orolig för stängningen av avdelning 41. Vart ska man vända sig om måendet skulle vända neråt igen?

Jag har även förstått att personalgruppen ska splittras och fördelas ut i psykiatrihuset. Detta är förödande för länets besvärligare patienter. En väl sammansvetsad personalgrupp är A och O när man ska vårda patienter med speciella behov. Nedläggningen av piva är ett stort misstag av ledningen och talar för stor inkompetens inom ledningsgruppen. Att bedriva akutpsykiatri utan en akutavdelning rimmar otroligt illa. Kunnandet behövs koncentrerat till en liten personaltät avdelning.

Orolig värmlänning