2016-03-22 06:00

2016-03-22 06:00

Rusta upp de banor vi har!

TRAFIKVERKET: Lägg höghastighetsjärnvägarna på is

Trafikverket bryr sig inte. Rubriken braskade obehaglig och sann på en värmländsk tidnings förstasida den förste mars. Nybygge av två stora broar, ny virkesterminal, nya långa mötesspår, nya, bekväma plattformar för passagerare, mångmiljonbelopp i investeringar...!

Nä, det var inte roligt att hänga med längre i moderniseringen. Trafikverket vänder Fryksdalsbanan ryggen.

Vad bryr sig Trafikverket egentligen om? Den 28 januari stod tågtrafiken stilla norr om Stockholm på grund av ett ställverksfel vid Karlberg. I elva timmar var allt paralyserat på en av landets viktigaste järnvägssträckor, konstaterar Jan Lindahl, huvudredaktör på tidskriften Tåg. Vad som mest stör Lindahl är Trafikverkets tystnad efteråt. Inga ursäkter, inga förklaringar. Vi behöver ett trafikverk med annan mentalitet, ett trafikverk med tro på järnvägen och respekt för dess kunder. Det är för oss resenärer och befraktare de skall hålla infrastrukturen i användbart skick och ha beredskap för att fadäser som den i Karlberg inte skall inträffa.

Förslaget om sänkande av hastigheten på Fryksdalsbanan och många liknande järnvägar får mig att be om tillnyktring från lyckoruset inför höghastighetsjärnvägarna. Trafikverket beräknar att de kommer att kosta 190–320 miljarder kronor, den största investeringen i Sverige på 150 år. Enbart den årliga underhållskostnaden blir 650 miljoner. Varken kommunbidrag eller skatter kommer att räcka till, kommenterar Hasse Hagberg, också i tidskriften Tåg. För höghastighetsbanornas finansiering blir det även inkrementell skatt, som baseras på de kraftiga fastighetsvärdestegringar som kan förväntas i anslutning till beslut att anlägga de nya banorna. Andra skatter för höghastigheten blir infrastrukturskatt och värdestegringsersättningar. Kommer dessa skattepaket att gå igenom riksdag och regering?

Ulf Nyström refererar, likaså i tidskriften Tåg, en forskargrupps slutsats att höghastighetssatsningarna är samhällsekonomiskt olönsamma.

Så långt vad som är kalkylerbart. Men all järnvägsdrift medför också risk för urspåringar. Förra året spårade ett spanskt höghastighetståg ur. Fler än 80 passagerare dog. Samtidigt med den svindlande höghastighetsbudgeten tvingas vi av det internationella säkerhetsläget att göra stora satsningar på försvaret. Nya Jasplan, tre nya ubåtar och det planerade signalspaningsfartyget Orion blir inga småsmulor.

Innan baksmällan är ett faktum, låt oss återta kontrollen över vårt förnuft och lägga höghastighetsjärnvägarna på is! För bara en mindre del av resurserna till supertågen går det att bygga på moderniseringen av Fryksdalsbanan och andra regionjärnvägar till standard som ger en bredare konkurrenskraft mot andra transportmedel. Det är snabba regionala och interregionala tåg vi behöver, inte politiska prestigeprojekt.

Ulf Nyström anser också att Trafikverket bör ges i uppdrag att årligen rapportera resultatet av gjorda investeringar. Ingen dum idé, den heller.

Staffan Mörling

Trafikverket bryr sig inte. Rubriken braskade obehaglig och sann på en värmländsk tidnings förstasida den förste mars. Nybygge av två stora broar, ny virkesterminal, nya långa mötesspår, nya, bekväma plattformar för passagerare, mångmiljonbelopp i investeringar...!

Nä, det var inte roligt att hänga med längre i moderniseringen. Trafikverket vänder Fryksdalsbanan ryggen.

Vad bryr sig Trafikverket egentligen om? Den 28 januari stod tågtrafiken stilla norr om Stockholm på grund av ett ställverksfel vid Karlberg. I elva timmar var allt paralyserat på en av landets viktigaste järnvägssträckor, konstaterar Jan Lindahl, huvudredaktör på tidskriften Tåg. Vad som mest stör Lindahl är Trafikverkets tystnad efteråt. Inga ursäkter, inga förklaringar. Vi behöver ett trafikverk med annan mentalitet, ett trafikverk med tro på järnvägen och respekt för dess kunder. Det är för oss resenärer och befraktare de skall hålla infrastrukturen i användbart skick och ha beredskap för att fadäser som den i Karlberg inte skall inträffa.

Förslaget om sänkande av hastigheten på Fryksdalsbanan och många liknande järnvägar får mig att be om tillnyktring från lyckoruset inför höghastighetsjärnvägarna. Trafikverket beräknar att de kommer att kosta 190–320 miljarder kronor, den största investeringen i Sverige på 150 år. Enbart den årliga underhållskostnaden blir 650 miljoner. Varken kommunbidrag eller skatter kommer att räcka till, kommenterar Hasse Hagberg, också i tidskriften Tåg. För höghastighetsbanornas finansiering blir det även inkrementell skatt, som baseras på de kraftiga fastighetsvärdestegringar som kan förväntas i anslutning till beslut att anlägga de nya banorna. Andra skatter för höghastigheten blir infrastrukturskatt och värdestegringsersättningar. Kommer dessa skattepaket att gå igenom riksdag och regering?

Ulf Nyström refererar, likaså i tidskriften Tåg, en forskargrupps slutsats att höghastighetssatsningarna är samhällsekonomiskt olönsamma.

Så långt vad som är kalkylerbart. Men all järnvägsdrift medför också risk för urspåringar. Förra året spårade ett spanskt höghastighetståg ur. Fler än 80 passagerare dog. Samtidigt med den svindlande höghastighetsbudgeten tvingas vi av det internationella säkerhetsläget att göra stora satsningar på försvaret. Nya Jasplan, tre nya ubåtar och det planerade signalspaningsfartyget Orion blir inga småsmulor.

Innan baksmällan är ett faktum, låt oss återta kontrollen över vårt förnuft och lägga höghastighetsjärnvägarna på is! För bara en mindre del av resurserna till supertågen går det att bygga på moderniseringen av Fryksdalsbanan och andra regionjärnvägar till standard som ger en bredare konkurrenskraft mot andra transportmedel. Det är snabba regionala och interregionala tåg vi behöver, inte politiska prestigeprojekt.

Ulf Nyström anser också att Trafikverket bör ges i uppdrag att årligen rapportera resultatet av gjorda investeringar. Ingen dum idé, den heller.

Staffan Mörling

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.