2016-03-22 06:00

2016-03-22 06:00

Många olika inriktningar

FEMINISM:

Replik till signaturen Hemmaman/feminist (NWT 11/3 ):

Det finns många olika inriktningar av feminismen och jag beklagar att det är likhetsfeminismen, vilken främst appellerar till er män, som är den förhärskande inriktningen i Sverige. Förvisso får vi hemmamammor stor erkänsla för vårt livsstilsval av vår omgivning, men från politiskt håll motarbetas vi aktivt i feminismens namn.

Precis som alla vi människor har olika förutsättningar och behov har vi också olika värde för olika personer och i olika faser i livet. För barnen är mamman den allra viktigaste personen och allra viktigast är hon under de tre första åren. Att inte bryta anknytningen mellan mamma och barn under denna tid borde rimligtvis vara av högsta prioritet för såväl barnens som mammornas hälsa och välbefinnande. I Sverige försöker man istället förringa mammans betydelse och försvåra för oss att vara hemma för att ta omsorg om barnen. Att höja minimiåldern på förskola till tre år är en nödvändighet som samhället knappast kan blunda för speciellt länge till; speciellt inte om barnkonventionen blir lag. Men jag tror även att man måste titta på effekterna av att mammor förmås lämna ifrån sig omsorgen om sina barn till sina män i allt högre utsträckning. Jag betvivlar inte att det kan vara positivt för papporna, men jag tror att priset är för högt för oss mammor. Vi måste våga tala om och bejaka mammors och barns ömsesidiga behov av varandra och inte låta likhetsfeminismen och den så kallade svenska jämställdheten vara den kvinnofälla som den faktiskt är i dag.

Hemmafru/Modersakskvinna

Replik till signaturen Hemmaman/feminist (NWT 11/3 ):

Det finns många olika inriktningar av feminismen och jag beklagar att det är likhetsfeminismen, vilken främst appellerar till er män, som är den förhärskande inriktningen i Sverige. Förvisso får vi hemmamammor stor erkänsla för vårt livsstilsval av vår omgivning, men från politiskt håll motarbetas vi aktivt i feminismens namn.

Precis som alla vi människor har olika förutsättningar och behov har vi också olika värde för olika personer och i olika faser i livet. För barnen är mamman den allra viktigaste personen och allra viktigast är hon under de tre första åren. Att inte bryta anknytningen mellan mamma och barn under denna tid borde rimligtvis vara av högsta prioritet för såväl barnens som mammornas hälsa och välbefinnande. I Sverige försöker man istället förringa mammans betydelse och försvåra för oss att vara hemma för att ta omsorg om barnen. Att höja minimiåldern på förskola till tre år är en nödvändighet som samhället knappast kan blunda för speciellt länge till; speciellt inte om barnkonventionen blir lag. Men jag tror även att man måste titta på effekterna av att mammor förmås lämna ifrån sig omsorgen om sina barn till sina män i allt högre utsträckning. Jag betvivlar inte att det kan vara positivt för papporna, men jag tror att priset är för högt för oss mammor. Vi måste våga tala om och bejaka mammors och barns ömsesidiga behov av varandra och inte låta likhetsfeminismen och den så kallade svenska jämställdheten vara den kvinnofälla som den faktiskt är i dag.

Hemmafru/Modersakskvinna

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.