2016-03-03 06:00

2016-03-03 06:00

Ungers galna eldrömmar

VINDKRAFT:

Charlotte Unger (NWT 25/2) tror att kärnkraften kan avvecklas och att vattenkraften sedan kan fortsätta att fungera som reglerkraft. Under 2015 producerades vår el så här: 48 procent vattenkraft; 36 procent kärnkraft; 11 procent vindkraft.

Kärnkraften svarade för basbelastningen. Dess turbiner går med full kapacitet över 7 000 timmar per år, vilket även gäller en stor del av vattenkraften. Dennas förmåga att snabbt reglera kapaciteten har sedan balanserat nyckfullheten i vindkraftens kapacitet och i efterfrågan. Ersätter vi kärnkraften med vindkraft, måste vattenkraften ta över basbelastningen och kan inte utgöra reglerkraft.

Uppgifterna om kostnader är meningslösa utan redovisning av subventioner och skatter. Per kilowattimme, kWh, straffbeskattas kärnkraft med cirka 8 öre medan vindkraft subventioneras med cirka 16 öre. Terminpriset på el för 2017 är cirka 18 öre. Galenskap, sa Tysklands näringsminister Gabriel.

Den 7/1 i år steg Sveriges effektbehov till 26 gigawatt, GW. Då svarade vindkraften för fyra procent, det vill säga nästan ingenting. Dess levererade effekt under 2015 var maximalt nära 5 GW medan den ofta har varit lägre än 0,2 GW. Googla ”sveriges el 2015”.

Unger inser att vindkraften kan behöva kompletteras. Det blåser inte alls ibland, och det kan gälla hela Europa samtidigt. Googla ”vindstilla i europa”.

Hon låtsas inte om det självklara: att investeringar måste betalas tillbaka. Hur man än producerar el, så behövs en stor anläggning. Den blir inte billigare med drift tio eller 100 timmar om året i stället för normala 7 000 timmar. Hennes kompletterande el måste betalas med tio- eller hundrafaldiga priser.

Detsamma gäller för kraftledningar. Det är orimligt att bygga ut dem för stora effekter, som behövs bara tio eller 100 timmar om året, vilket är vad förslaget att koppla samman elnäten innebär.

Vi behöver alltså alla vanliga kraftverk, hur mycket vindkraft vi än bygger. Det vi inte behöver är vindkraftverk. Och de har ingen inverkan på klimatet.

Sture Åström

Nätverket Klimatsans

Charlotte Unger (NWT 25/2) tror att kärnkraften kan avvecklas och att vattenkraften sedan kan fortsätta att fungera som reglerkraft. Under 2015 producerades vår el så här: 48 procent vattenkraft; 36 procent kärnkraft; 11 procent vindkraft.

Kärnkraften svarade för basbelastningen. Dess turbiner går med full kapacitet över 7 000 timmar per år, vilket även gäller en stor del av vattenkraften. Dennas förmåga att snabbt reglera kapaciteten har sedan balanserat nyckfullheten i vindkraftens kapacitet och i efterfrågan. Ersätter vi kärnkraften med vindkraft, måste vattenkraften ta över basbelastningen och kan inte utgöra reglerkraft.

Uppgifterna om kostnader är meningslösa utan redovisning av subventioner och skatter. Per kilowattimme, kWh, straffbeskattas kärnkraft med cirka 8 öre medan vindkraft subventioneras med cirka 16 öre. Terminpriset på el för 2017 är cirka 18 öre. Galenskap, sa Tysklands näringsminister Gabriel.

Den 7/1 i år steg Sveriges effektbehov till 26 gigawatt, GW. Då svarade vindkraften för fyra procent, det vill säga nästan ingenting. Dess levererade effekt under 2015 var maximalt nära 5 GW medan den ofta har varit lägre än 0,2 GW. Googla ”sveriges el 2015”.

Unger inser att vindkraften kan behöva kompletteras. Det blåser inte alls ibland, och det kan gälla hela Europa samtidigt. Googla ”vindstilla i europa”.

Hon låtsas inte om det självklara: att investeringar måste betalas tillbaka. Hur man än producerar el, så behövs en stor anläggning. Den blir inte billigare med drift tio eller 100 timmar om året i stället för normala 7 000 timmar. Hennes kompletterande el måste betalas med tio- eller hundrafaldiga priser.

Detsamma gäller för kraftledningar. Det är orimligt att bygga ut dem för stora effekter, som behövs bara tio eller 100 timmar om året, vilket är vad förslaget att koppla samman elnäten innebär.

Vi behöver alltså alla vanliga kraftverk, hur mycket vindkraft vi än bygger. Det vi inte behöver är vindkraftverk. Och de har ingen inverkan på klimatet.

Sture Åström

Nätverket Klimatsans

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.