2015-10-02 06:00

2015-10-02 06:00

Antalet olyckor kan minskas

TRAFIK: Ordningsmakten borde aktivera sig mer

Vi får återigen nyheter om Karlstads kommuns ambitioner att förbättra ”trivseln” och trafiksäkerheten genom att ”se över” gällande hastighetsgränser.

Är detta verkligen rätt väg att gå? Enligt mitt ringa förmenande är så icke fallet och betraktelsesättet får anses vara mer än aningen enögt.

Om man verkligen vill ök trafiksäkerheten handlar det i första hand om att förbättra beteendet hos samtliga trafikantgrupper och då sannolikt mest hos gångtrafikanter och cyklister vilka tar sig de mest fantastiska – och livsfarliga – friheter.

För det första är det uttalat förbjudet att cykla på trottoarer då dessa är reserverade för gångtrafikanter.

För det andra så har cyklister inte företräde vid obevakade cykelöverfarter, något som såväl cyklister som bilister förefaller att vara skäligen okunniga om.

För det tredje är gångpassager inte att jämställa med övergångsställen.

För det fjärde är det uttalat vårdslöst att ha öronen igenproppade och blicken fäst vid mobilen när man är ute och cyklar eller promenerar, speciellt då man är i färd med att korsa en gata eller en väg.

Om dessa missförhållanden skulle korrigeras en aning, så är det min fasta övertygelse att både antalet olyckor och olyckstillbud skulle minska högst påtagligt.

Det finns en hel del rättigheter, men det kan vara på sin plats att påminna om skyldigheterna också. Kanske att ordningsmakten skulle kunna aktivera sig litet mer i dessa frågor?

Argus

Vi får återigen nyheter om Karlstads kommuns ambitioner att förbättra ”trivseln” och trafiksäkerheten genom att ”se över” gällande hastighetsgränser.

Är detta verkligen rätt väg att gå? Enligt mitt ringa förmenande är så icke fallet och betraktelsesättet får anses vara mer än aningen enögt.

Om man verkligen vill ök trafiksäkerheten handlar det i första hand om att förbättra beteendet hos samtliga trafikantgrupper och då sannolikt mest hos gångtrafikanter och cyklister vilka tar sig de mest fantastiska – och livsfarliga – friheter.

För det första är det uttalat förbjudet att cykla på trottoarer då dessa är reserverade för gångtrafikanter.

För det andra så har cyklister inte företräde vid obevakade cykelöverfarter, något som såväl cyklister som bilister förefaller att vara skäligen okunniga om.

För det tredje är gångpassager inte att jämställa med övergångsställen.

För det fjärde är det uttalat vårdslöst att ha öronen igenproppade och blicken fäst vid mobilen när man är ute och cyklar eller promenerar, speciellt då man är i färd med att korsa en gata eller en väg.

Om dessa missförhållanden skulle korrigeras en aning, så är det min fasta övertygelse att både antalet olyckor och olyckstillbud skulle minska högst påtagligt.

Det finns en hel del rättigheter, men det kan vara på sin plats att påminna om skyldigheterna också. Kanske att ordningsmakten skulle kunna aktivera sig litet mer i dessa frågor?

Argus