EU måste förbjuda dumpning av fisk
FISKE DEBATT
Foto: Per Arvidsson [Förstora]
Yrkesfiskare i EU dumpar årligen enorma mängder fisk i havet – ofta överlever den oönskade fångsten inte den hårda behandlingen. Dumpningen är förkastlig både ur ett etiskt och miljömässigt perspektiv och med tanke på bestånden. Det här är ett av de problem som måste åtgärdas i den pågående revideringen av EU:s fiskeripolitik.
EU-kommissionen har en vision om hur den gemensamma fiskeripolitiken ska se ut år 2020 – fiskeindustrin är då ekonomiskt lönsam, överfisket tillhör historien, fiskbestånd har återställts och fiskeripolitiken är billigare och enklare att förvalta. Den här visionen ligger tyvärr långt från verkligheten – fiskeriet präglas i dag av överfiske, dålig ekonomi, överdimensionerade fiskeflottor och minskade fångster.
EU presenterade sin grönbok om revisionen av fiskeripolitiken i fjol, och inbjöd länder och organisationer att fram till årsskiftet komma med kommentarer. Det har också Nordiska rådet, de nordiska parlamentens officiella samarbetsorgan, gjort. Den reviderade fiskeripolitiken ska enligt planerna träda i kraft år 2013. Generellt kan man säga att den nya politiken ska vara såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt hållbar.
Flera av de nordiska länderna är fiskerinationer med långa traditioner – vi har många fungerande förvaltningslösningar som EU med fördel borde beakta i revideringen av sin fiskeripolitik. Det kan gälla exempelvis fastställandet av antal fiskedagar per båt, fångstkvoter, minimimått för fångst eller att förbjuda fiske i vissa områden då fisken ynglar.
Ett alldeles speciellt problem som måste åtgärdas är utkast av fisk. Tusentals ton fångst dumpas varje år från fiskebåtarna. EU:s nuvarande regler ger nämligen fiskare en laglig rätt att dumpa fångsten. EU:s landningsförbud för icke-kvoterad fisk eller fisk som inte håller minimimåtten innebär nämligen att fisken inte får tas i land.
Icke EU-länderna Norge, Island och Färöarna har infört förbud mot utkast, med goda resultat. Också EU borde överväga det samma. I Danmark experimenterar man med videoövervakning på fiskebåtar för att minimera utkast. En annan princip som EU borde ta lärdom av är en ökad regionalisering – alla beslut behöver inte fattas centralt i Bryssel utan på nivåer där insikten om regionala förhållanden är större.
Fiskerifrågor och kravet på ett mer hållbart fiskeri har engagerat oss parlamentariker i Nordiska rådet under många år. Också Nordiska ministerrådet, det vill säga regeringarnas samarbetsorgan, gör en insats på området. De nordiska länderna placerar sig ofta i toppen av olika internationella fiskerijämförelser. Fiskeriförvaltningarna i de nordiska länderna är visserligen olika, men de bjuder på många goda lösningar som kan användas också i europeiska sammanhang.
EU:s nuvarande fiskeripolitik har varit ett stort misslyckande, det är EU-kommissionen den första att erkänna. Vi har nu en möjlighet att komma på rätt spår igen – låt oss ta den.
Ann-Kristine Johansson (S)
Riksdagsledamot, ordförande för Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott
Fotnot: Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott arrangerar ett seminarium om revideringen av EU:s fiskeripolitik i det danska parlamentet onsdagen den 27 januari. I seminariet deltar såväl nordiska parlamentariker och regeringsrepresentanter som representanter för EU-kommissionen och EU-parlamentet.


















































































