Svenska kyrkans motsvarighet till riksdag, kyrkomötet, beslutade 50 år efter att man tillät kvinnor att vara präster, även att samkönade par skall kunna vigas i kyrkan. Därmed beslutade Svenska kyrkans högst beslutande organ att acceptera kärleken mellan två personer av samma kön och att de liksom heterosexuella par ska kunna gifta sig i kyrkan.
Det kan inte nog tydligt poängteras hur oerhört viktigt detta beslut är, tyvärr togs det inte i enighet. Ungefär 30 procent beslutade att rösta nej eller lägga ner sin röst – mestadels kristdemokrater, politiskt obundna, moderater, någon centerpartist samt några främlingsfientliga röster.
Mer anmärkningsvärt är ändå att hälften av Sveriges biskopar, 7 av de 14, väljer att öppet propagera mot detta beslut. En av dessa är tragiskt nog Karlstad stifts biskop Esbjörn Hagberg. Biskopens svepande formuleringar gör att man kan fundera över vad biskopen egentligen har för tankar. Media rapporterar om att han anser att beslutet inte är nog förankrat, att det inte är nog begrundat och att det äventyrar kyrkans enhet. Här brister Esbjörn Hagberg i sitt ansvar som biskop över Karlstads stift.
För det första måste Svenska kyrkan ha kärlek till alla, oavsett kön eller sexuell läggning. Med liknande argument fanns det biskopar som inte ville låta kvinnor besitta någon form av ansvarsfull position inom kyrkan. Med liknande svepande formuleringar, toppat med bibelcitat, fanns det folk som kunde legitimera slaveri, ge stöd till Nazityskland eller andra icke acceptabla företeelser i samhället.
Biskopen måste förstå sin roll som ledare och därmed också ta sitt ansvar. Esbjörn Hagberg, du undviker stora problem och reflekterar inte över sådana saker såsom din legitimitet, folks syn att kyrkan inte är öppna för alla etc. Vad har en biskop för ansvar för att alla skall känna sig välkomna till kyrkan?
Eftersom det uppenbarligen verkar vara acceptabelt för en biskop i Svenska kyrkan att acceptera diskriminering av vissa grupper, undrar vi således vilka fler grupper i samhället som Esbjörn Hagberg anser ska kunna behandlas diskriminerande i kyrkans verksamhet?
Hela biskop Esbjörn Hagbergs resonemang tyder på att denne inte har förståelse för skeenden i samhället samtidigt som han utifrån sin offentliga roll, legitimerar diskriminering. Vart går hans gräns för vilka och vilka inte, som får diskrimineras?
Biskopen är också rädd att Svenska kyrkans relationer till andra samfund och trosriktningar skall skadas i och med kyrkomötets glädjande beslut. Vi ställer oss mycket frågande till en sådan hållning, särskilt som det i det här fallet handlar om en fråga som rör människans värde och rätt. Varför ska inte Svenska kyrkan kunna vara bland de första att ta upp stafettpinnen i loppet av rannsakan av det egna ansvaret i förtrycket av homosexuella, i loppet mot insikten att bibeln måste sluta användas som ett vapen mot jämlikhet och rättvisa. Tyvärr verkar biskopen tycka att det är viktigare att Svenska kyrkan har en bekväm hållning för att andra samfund inte ska bli upprörda. I andra sammanhang kallas en sådan hållning vek och ryggradslös.
En tydlig punkt i Biskopens tal inför kyrkomötet var hans rädsla för att vissa grupper inom kyrkans medlemmar inte ska känna sig välkomna till Svenska kyrkan om man beslutade att även samkönade par skall kunna gifta sig i kyrkan. Har biskopen aldrig reflekterat över vilka grupper som under många decennier aldrig känt sig välkomna i Svenska kyrkan utifrån biskopens och andra högt uppsattas agerande och uttalanden? Har Biskopen funderat över de anställda inom Svenska kyrkan som han genom sina uttalanden skadar och sårar? Eller alla de presumtiva medlemmar till Svenska kyrkan som åter får belägg för att Svenska kyrkan har gubbiga konservativa och gammelmodiga företrädare som än en gång visar att man inte är en kyrka för alla?
Helt klart är att Svenska kyrkan har tagit ett enormt viktigt beslut i helt rätt riktning. Att biskop Esbjörn Hagberg får stå kvar som en symbol över det gamla förtryck som Svenska kyrkan delvis fortfarande företräder, ger oss bara mer styrka att vara kvar som medlemmar i Svenska kyrkan och kämpa för en ännu mera öppen och folklig kyrka. Utan skam, förtryck, diskriminering och utestängning av grupper.
Esbjörn Hagberg, du står för att utestänga olika grupper i samhället. Du är en av dem som måste stå till svars för att Svenska kyrkan tappar medlemmar och åter en gång visar sin mörka och diskriminerande sida.
Frågan är hur biskopen framgent kommer att vara som arbetsgivare för homosexuella inom Svenska kyrkan, hur han kommer hantera diskrimineringen som pågår i kyrkan. Och framför allt vilket ansvar han tar för att han genom sina uttalanden och ageranden orsakar ännu mer flykt av medlemmar från Svenska kyrkan. Kärlekens vindar blåser över kyrkan medan Esbjörn väljer att ta skydd i en mörk vrå.
Jonas Gunnarsson (S)
Hammarö
Kalle Larsson (S)
Karlstad
























































– 







































