Stora detaljproblem vid nedläggningar
Debatt: Byskolorna i Sunne
Jag har några funderingar angående skolnedläggningarna som inte diskuterats. Något som saknas både i skolutredningen och i övriga utredningar som gjorts är de detaljproblem som uppstår om skolorna ska läggas ner.
Ett stort problem är hur man ska organisera skolskjutsarna utan att dra på sig högre kostnader, högre koldioxidutsläpp och betydligt längre restider för barnen. Förutom de skolskjutsar som ska transportera barnen mellan byarna och Sunne har vi de skolskjutsar som ska köras i motsatt riktning till Lysvik, Östra Ämtervik, Gräsmark och Västra Ämtervik för de barn som ska gå där. Hur ska urvalet göras, vilka ska gå i Sunne eller på någon annan skola? För det måste göras då de cirka 160 barn från de hotade byskolorna inte får plats i Sunne. Är det så att familjerna själva får välja skola är kommunen skyldig att ordna skolskjuts vilket leder till stora logistiska problem då de familjer som exempelvis väljer Lysvik kanske bor i olika hörn av nuvarande upptagningsområde.
Väljer man i stället att ändra upptagningsområde för att på så vis få ett passande antal barn till exempelvis Lysvik splittras klasser och kompisar skiljs åt. Det kan bli så illa att en elev av nio i en klass tvingas ensam byta skola. Var ligger kvaliteten för barnet vid ett sådant beslut?
Inte nog med att byskolornas barn får skiljas från sin skola, kompisar och lärare. Samma scenario kommer även att drabba tätortens barn. När Klättenskolans barn ska in på Skäggebergsskolan, vars elevantal ska minskas enligt skolutredningen, kommer cirka 50 elever att flyttas till Östra skolan. Lärarna ska också tilldelas nya arbetsuppgifter. Fungerande lärarteam splittras, nya organisationer intrimmas, nya kontakter knytas mellan lärare, barn, föräldrar, rektorer och övrig skolpersonal.
Allt sammantaget kommer att bli ett gigantiskt logistik- och organisationsarbete för skolledning, rektorer och lärare. Tid och kostnad för detta? Hur drabbas lärare och barn under den tiden? Det kommer att ta flera år innan allt fungerar.
Sunne har samtidigt ett gyllene tillfälle till ökad inflyttning då det finns långt gångna planer på ett nytt område om cirka 120 bostadsrätter på Torvnäsområdet. Man kan alltså få cirka 120 nya hushåll i tätorten. Låt oss säga att 15 procent blir barnfamiljer à två barn per familj. Det blir 36 barn. Var ska de gå i skola? Om planerna med Climate Arena blir verklighet har vi ytterligare en faktor för ökad inflyttning.
De stora barnkullarna som föddes i början av 90-talet börjar närma sig barnafödande ålder. Är det fel att tro att Sunne kan få en positiv effekt av detta? Vi har också invånare som tror på Sunnes framtid och som är beredda att kämpa för den. Kämpa för livskvalitet och barnen är lika med framtiden. Detta är bara en hypotes men är det inte fel att lägga ner tre skolor med så positiva framtidsutsikter.
Lars-Erik Sundqvist
www.sunnebyskolor.se
