Tveksamt med kommunalt riskkapital
Debatt: Regionala investeringar
;)
Det är i dag vanligt att kommuner äger investmentbolag med en regional investeringsprofil. Utgångspunkten för dessa skattefinansierade bolag är idén om att det regionalt saknas kapital utöver vad som ställs till förfogade på den ordinarie kapitalmarknaden. Resultaten av investeringarna och de institutionella ramarna för dessa bolag är emellertid oklara.
Det finns skäl att ifrågasätta den fundamentala idén om att det verkligen föreligger en kapitalbrist. I normalfallet tenderar kapital självmant, utan politikers direkta inblandning, att söka sig till platser där det kan förmeras. Det är en av marknadsekonomins grundstenar. Därmed är det rimligt att anta att om riskvilligt kapital inte visar sig regionalt är det ett tecken på att substantiella investeringsobjekt saknas.
Detta kan förmodas gälla Värmland, något som dock inte låtit hindra flera värmländska kommuner från att investera i näringslivet. I sammanhanget utmärker sig Arvika kommun med flera engagemang i branschen. Tillsammans med några lokala sparbanker har de gjort gemensam affär i Ekoväst Invest AB, ett bolag som önskar att gå in med ägarkapital i små och medelstora företag i Värmland och Dalsland. Ekoväst uttrycker också ambitioner att tillföra kompetens till de företag man investerat i, något som förväntas ge optimal avkastning.
Bland en vildvuxen flora ägare återfinns anmärkningsvärt nog också Sjätte AP-fonden, en fond som utmärkt sig som ett sorgebarn när det gäller att skänka just avkastning. Men kanske har Ekoväst lyckats värva några erfarna rävar från näringslivet och kanske vet de något som Kinnevik och Ratos missat? Det finns skäl att tvivla.
En genomgång av Ekovästs styrelse och ledning ger vid handen att några rävar från näringslivet inte förekommer annat än på marginalen. Istället är det politikerna och sparbanksfolket som dominerar runt styrelsebordet. Hittills har Ekoväst av allt att döma sedan starten för över ett år sedan intressant nog lyckats genomföra en enda affär.
Vad är det då som talar för att politiker och sparbanksfolk kan investera och förvalta skattebetalarnas och småspararnas pengar bättre än investerare med personligt vinstintresse? Knappast något. Att leka med andras pengar brukar inte vara någon god idé och skattebetalarna har dessutom inte själva valt att deras pengar skall användas som riskkapital.
Bortsett från kompetensskäl är det problematiskt att kommuner och sparbanker äger investmentbolag. Ägandet kan ifrågasättas mot bakgrund av kommunallagen som säger att kommunerna skall ha hand om det som är av allmänt intresse. Samtidigt begränsar lagen befogenheterna genom att inte tillåta näringsverksamhet i vinstsyfte eller verksamhet utan koppling till kommunens medlemmar eller territorium.
Sparbankslagen är inte lika tydlig, men investmentbolag, om än med goda och regionala ambitioner, framstår som tveksamt mot bakgrund av uppenbara legitimitets- och acceptansskäl. Det är intressant nog vanligen dessutom svårt med ansvarsutkrävande och att få insyn i bolagens verksamhet. På Arvika kommuns och sparbankernas hemsidor finns ingen information om Ekoväst och på bolagets egen hemsida är informationen sparsmakad.
Det föreligger, och det kanske är det värsta i sammanhanget, också alltid en risk för godtycke ifråga om vilka investeringar som prioriteras och rimligen blir bolag där politiker använder andras pengar ett lätt byte för charlataner som rör sig i näringslivets skuggor.
Svante Karlsson
Lektor i kulturgeografi, Umeå universitet
