Skolstarten börjar ofta på fritidshemmen

Debatt: Utbildning

Det är pengar riktade till fritidshemmen som går till övriga grundskoleverksamheten när ekonomin har stramats åt, skriver Johan Karlefjärd, Josefine Dedorsson, Houria Karlsson.
Publicerad: 2012-08-23 07:30
Se redan hårt ansträngda fritidshemmen subventionerar i allt större grad grundskoleverksamheten, skriver Johan Karlefjärd, Josefine Dedorsson, Houria Karlsson. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix [Förstora] 

Skolstart. Det är ett laddat ord på många sätt. Äntligen säger många förväntansfulla nybörjare. Att börja skolan innebär för de flesta av de yngre barnen att de också börjar på fritidshem. För många har den verksamheten varit den första kontakten med skolan. Där har de nya eleverna börjat några veckor innan övrig skolverksamhet startar. Att gå från förskolan till fritidshemmet kan vara något chockartat för en liten sexåring då man nu ska vara i en grupp, som är många gånger större än den de kommit från på förskolan.

Fritidshemmen har länge varit grundskolornas mjölkko. Det är pengar riktade till fritidshemmen som går till övriga grundskoleverksamheten när ekonomin har stramats åt. Vi får även i år signaler från alltför många skolområden här i Karlstad att elevantalet på fritidshemmen ökat samtidigt som personaltätheten minskat. Detta betyder att de redan hårt ansträngda fritidshemmen i allt större grad subventionerar grundskoleverksamheten. Det betyder också att den fritidshemsavgift som föräldrar betalar inte går till deras barns fritidshemsverksamhet. En ekvation som vi tycker det är svårt att få ihop.

Skolverkets statistik visar att snittet av antalet barn per avdelning i Karlstads fritidshem ökat från att år 2010 varit 33,8 till att år 2011 vara 38,1. En ohållbar ökning och tyvärr något som sker år efter år utan reaktioner från ansvariga huvudmän d v s kommunens politiker.

Fritidshemmen är en del av utbildningssystemet och innehållet i den pedagogiska verksamheten regleras i skollag och läroplan. För att kunna göra detta måste lärarna i fritidshemmen har rimliga förutsättningar. Är detta något som ansvariga kommunpolitiker är medvetna om?

Fritidshemsgrupper på 40–45 barn som två fritidspedagoger ska ansvara för är tyvärr ingen ovanlighet. Det är tufft för en liten 6–7 åring att vara i en så stor grupp en stor del av skoldagen och det skapar en onödig oro och otrygghet. Lärarna i fritidshemmen känner en alltmer stigande maktlöshet över att inte kunna leva upp till uppdraget enligt skollag och läroplan. De känner också att det är dem övermäktigt att kunna ha överblick över vad som händer i alla delar av verksamheten med de här förutsättningarna. Föräldrar är oroliga för hur deras barn mår under dagen och om de blir sedda av personalen. En icke önskvärd skolstart för någon på något sätt!

Det är alltså ytterst kommunen som är ansvarig för denna oro och otrygghet som barn, föräldrar och fritidspedagoger känner, eftersom orsaken är de alltför stora elevgrupperna och den alltför låga lärartätheten på fritidshemmen. Tänker ni politiker ta ert ansvar och ändra på detta?

Johan Karlefjärd

Ordförande, Lärarförbundet i Karlstad

Josefine Dedorsson

Förste vice ordförande, Lärarförbundet i Karlstad

Houria Karlsson

Andre vice ordförande, Lärarförbundet i Karlstad

Skriv ut!  Skriv ut!  |  Tipsa en vän!  Tipsa!  |  Rätta fel i artikeln!  Rätta!
Just nu på ettan

Senaste nytt
I dagens NWT
I dagens NWT
I dag kommer arbete- och ekonomibilagan, som består av två delar – totalt 48 sidor.

Hela del 2 tillägnas Hagfors näringsliv, som består av mycket mer än bara stål.

– Konsument tipsar om hur du lätt kan ge uteplatsen ett lyft.

– Listan över de senaste fastighetsaffärerna i vårt område.

Webbfrågan
Skulle du vilja jobba i skogen?

Parkväxande blomma.
FLER

Har du en egen nyhet?

Vill du dela med dig av något som äger rum där du bor, eller en fin bild? Mejla in detta till oss! så kan det hamna under Läsarnas här på nwt.se. Läs mer om hur du bidrar till Läsarnas här.

Värmlandsfyndet
Dagens ros/firarhörnan
Sök recept
Till hittarecept.se