Logiken på matbordet
Debatt: Jordbruk
I dag lägger vi 12 kronor per disponibel hundralapp på mat, 4 av dessa går till läsk, snacks och godis. För 30 år sedan lade vi 25 kronor av varje hundralapp på mat. Nu slänger vi en fjärdedel av all mat vi bär hem och köper dyrt kolsyrat vatten på flaska trots att vårt kranvatten är av högsta kvalitet.
För fem år sedan presenterade FN en rapport som visade att 18 procent av världens utsläpp av växthusgaser kom från djuruppfödningen och att idisslarna drog det kortaste strået. Livscykelanalyser visade att jämfört med en morot hamnade nötköttet i en dålig dager. Lika illa var det för mjölken vars metanutsläpp vida översteg dem från apelsinjuice och mineralvatten. Att det däremot är skillnad på näringsvärdet mellan ett kilo morötter och ett kilo kött eller ett glas juice och ett glas mjölk var det ingen som brydde sig så mycket om då.
Forskare vid Uppsala och Lunds universitet har nu kombinerat näringsvärde och utsläpp av växthusgaser i en rapport som visar att mjölken ligger bättre till än både juice och sojadryck. Mjölk är det mest kompletta livsmedlet och innehåller 18 av 22 nödvändiga vitaminer och mineraler.
Näringsinnehållet måste tas med i diskussionen om klimatpåverkan av livsmedel. Att bara fokusera på utsläppen är inte tillräckligt. Risken för felaktiga slutsatser om matens klimateffekter är stor och alla behöver vi få vårt dagliga näringsbehov tillfredställt. Mjölk ger enligt studien ovan mest näring i förhållande till sin klimatpåverkan.
Utöver all näring som kött och mjölk ger, bidrar djuren också med gödsel. En gasbil går 800 mil på den biogas som kan utvinnas ur en kossas gödsel under ett år. Tack vare kossans betande mule är våra svenska hagmarker också vår mest artrika naturtyp. Den biologiska mångfalden är något som forskarna lyft fram som ett av de absolut viktigaste verktygen för att kunna hantera klimatförändringarna. I en rapport från 2011 konstaterade Jordbruksverket att en svensk betesmark, tack vare vårt nordliga läge, binder så pass mycket kol att det helt uppväger klimatpåverkan från mjölk och kött – utsläppen blir noll eller till och med negativa.
Därför är det dags för den nyttiga maten att återta sitt rätta värde. Genom högre pris på mjölken i butiken och framförallt att en större del av mjölkpriset går direkt till bonden, kan vi ha kvar vår fina mjölkproduktion i landet. Vi är övertygade om att konsumenterna förstår detta och handlar lika mycket svensk mjölk även i fortsättningen.
Jan-Ove Larsson
Mjölkbonde, Värmlands Nysäter
Göte Jakobsson
Mjölkbonde, Långserud
