Undanröj hinder för tillväxt
Debatt: Sverige
;)
Sverige har hittills klarat sig förhållandevis väl i den ekonomiska krisen. Vårt höga exportberoende och hushållens höga skuldsättning gör dock att läget snabbt kan förvärras. Det viktigaste försvaret mot ekonomiska kriser är att arbeta för långsiktigt bättre villkor för företagen. Genom att undanröja alla hinder för tillväxt kan vi slå vakt om internationell konkurrenskraft.
Utgångspunkten är god enligt en lång rad studier; Sverige ligger på plats tre i World Economic Forums konkurrenskraftsindex, plats två i INSEAD:s Global innovation index och plats fyra i både IMD:s World Competitiveness Yearbook och Transparency Internationals korruptionsindex.
Det finns dock även tecken på att Sverige kan göra mer. I Världsbankens granskning av företagsklimatet har Sverige tappat fem placeringar och ligger nu på plats 14, bl a på grund av höjda stämpelskatter. I Heritage Foundations index över ekonomisk frihet hamnar Sverige på plats 21. Heritage pekar på höga och ökande offentliga utgifter.
Med färre, enklare och smartare regler kan svenska företags konkurrenskraft förbättras. Visserligen bestäms ungefär hälften av reglerna centralt i EU och resten nationellt. Olika EU-länder tillämpar regelverken olika hårt. Här kan svenska politiker göra skillnad. Detsamma gäller inom landet där kommuner och länsstyrelser tillämpar regler olika.
Det är på den kommunala och regionala nivån som företagen oftast möter tillväxthinder i form av långa handläggningstider och höga avgifter, med mera. Frågor som rör företagsetableringar och investeringar i nya anläggningar samt tillstånd i form av bygglov och miljötillstånd och liknande, handläggs och beslutas i många fall av kommuner och länsstyrelser.
Så många som var fjärde företagare, 26 procent, har under det senaste året haft kontakt med sin kommun för att få ett tillstånd eller godkännande i någon fråga, visar en Skop-undersökning gjord på uppdrag av NNR i maj 2012.
Trots att kommuner och länsstyrelser ska följa samma regler kan det finns stora avvikelser i hur regelverken tillämpas på lokal nivå. Skillnaden i handläggningstid för ett bygglov eller ett serveringstillstånd kan vara variera från tre till tolv veckor. För samma typ av tillstånd kan avgiften vara 14 gånger högre i den dyraste kommunen jämfört med den billigaste, visar NNR:s granskningar. Detta är förstås orimligt.
En del kommuner försöker underlätta för företagen genom att införa så kallade servicegarantier, som anger den maxtid som det får ta innan företaget får beslut efter det att det har lämnat in en komplett ansökan. Införandet av servicegarantier är ett exempel på hur en kommun aktivt kan arbeta för att underlätta företagens vardag.
Skop-undersökningen visar vidare att av de företagare som har haft kontakt med kommunen under det senaste året anger endast 17 procent att det finns servicegarantier som anger vilken maxtid som gäller för handläggningen i den egna kommunen. Antalet företagare som inte vet om det finns servicegarantier i kommunen uppgår till hela 43 procent. Resterande 40 procent av företagarna anger att den egna kommunen inte har några servicegarantier för handläggningen.
Arbetet för att öka företagens konkurrenskraft är i första hand ett ansvar för riksdag och regering. Regeringens beslut att snabbutreda de över 500 förslag som inkommit från näringslivet är ett bra steg, särskilt eftersom förslagen som företagen själva prioriterat är de som ger snabbast och störst nytta. Här finns bl a förslag inom skatt och moms, arbetsrätt, miljö och särskilda branschregler.
Politiker på kommunal nivå kan dock starta arbetet redan idag. Om alla kommuner tog fasta på de goda exemplen och lärde av varandra så skulle tillämpningen av regelverken både bli mer enhetlig och bidra till ett bättre företagsklimat.
Jens Hedström
Vd, Näringslivets regelnämnd, NNR
