Sunda offentliga finanser – även i EU
Debatt: Långtidsbudgeten
I Folkpartiets Europa är det kostsamma och med tredje världen osolidariska jordbruksstödet ett minne blott, skriver Nina Larsson.
Publicerad: 2012-07-30 07:30
En belgisk diplomat har sagt att vid tre tillfällen kommer människans sämsta egenskaper fram: vid arv, skilsmässa och förhandlingen om EU:s långtidsbudget. Till denna budgetförhandling möts nu EU:s medlemsländer för att kämpa om fördelningen av unionens pengar åren 2014–2020.
Tyvärr har väldigt lite förändrats i EU-kommissionens budgetförslag jämfört med 2005. Fortfarande föreslås tre fjärdedelar av budgeten gå till jordbrukspolitik och regionalpolitik, medan ökade satsningar på klimatåtgärder, forskning, infrastruktur och brottsbekämpning i stort sett uteblivit. Samtidigt är möjligheten att reformera budgeten nu ovanligt god.
En för Sverige avgörande fråga i budgetarbetet är förslaget om att höja vår medlemsavgift med cirka tio miljarder kronor per år genom att ta bort den rabatt som vi nu har. För att försvara rabatten och reformutrymmet i vår svenska budget har EU-minister Birgitta Ohlsson bland annat tagit initiativ till att banta ner EU:s utgifter med tio procent.
• I Folkpartiets Europa är det kostsamma och med tredje världen osolidariska jordbruksstödet ett minne blott. Att 40 procent av utgifterna går till att hålla det europeiska jordbruket under armarna samtidigt som bara två procent går till klimatåtgärder är orimligt. Regionalpolitiskt stöd ska koncentreras till fattiga regioner.
• I Folkpartiets Europa sammanträder Europaparlamentet bara i Bryssel. Flyttcirkusen till Strasbourg kostar minst två miljarder kronor varje år, ökar koldioxidutsläppen och leder till stor ineffektivitet.
• I Folkpartiets Europa gäller samma princip för sunda offentliga finanser som i den svenska statsbudgeten. Europeiska skattebetalare ska få mer valuta för sina pengar.
EU behövs alltmer för att lösa gemensamma problem. Därför tror Folkpartiet på ett starkare samarbete. Den ekonomiska krisen har utsatt eurosamarbetet och EU för nya prövningar. De ekonomiska problemen i vissa länder beror primärt på ökad skuldsättning och en inte sällan ansvarslös finansiell politik.
Eurosamarbetet har i krisen varit en stabiliserande kraft som framtvingat en önskvärd samordning för att möta skuld- och finanskrisen. Sverige bör när krisen så småningom bedarrat och förutsatt att reglerna stramats upp och testats delta i eurosamarbetet. Då får vi ett större inflytande vid sammanträdesborden och i ECB där de avgörande besluten om Europas ekonomi fattas. Men först ska vi vinna i den stundande huggsexan om budgeten.
Nina Larsson (FP)
Riksdagsledamot för Värmlands län och partisekreterare
....: Nysäters Buss AB
Skoghall: Karlstad Hammarö Auktionsverk
