Lägg ned Nordiska rådet
Replik: Samarbete
;)
Foto: Anders Wiklund/Scanpix [Förstora]
Svar till Ann-Kristine Johansson (NWT 5/7)
Riksdagsledamoten Ann-Kristine Johansson (S) skriver en 5 juli att hon vill se ett starkare nordiskt samarbete samt att vi ska vara stolta över Nordiska rådet som firar 60-årsjubileum i år. Vi delar Ann-Kristines första ambition men anser att Nordiska rådet, i dess nuvarande form, snarare utgör en del av problemet snarare än lösningen för att ge rejäl kraft åt det nordiska samarbetet. Nordiska rådet måste antingen kraftfullt reformeras eller läggas ner i syftet att bygga upp en betydligt effektivare och mindre vildvuxen nordisk samarbetsorganisation. Det finns tre starka skäl för detta.
För det första försvagar Nordiska rådet det direkta samarbetet mellan parlamenten i de fem nordiska länderna. De 87 ledamöterna i Nordiska rådet representerar nämligen inte sina egna utskott i de nationella parlamenten. Ann-Kristine Johansson berättar att hon varit på Åland och diskuterat miljöfrågor. Till saken hör dock att hon själv sitter i näringsutskottet i riksdagen och inte i miljö- och jordbruksutskottet som hanterar miljöfrågorna i Sveriges riksdag.
Det är väl uppenbart att det hade varit bättre om någon av hennes sex socialdemokratiska kollegor i miljö- och jordbruksskottet hade deltagit i direkta möten med sina miljöutskottskollegor i de fyra andra nordiska länderna. Det måste vara experterna inom respektive politikområde som samråder för att det ska kunna bli effektiva möten. Vi anser därför att Nordiska rådets fem utskott rimligen bör läggas ner och ersättas av direkta möten mellan utskotten i de nationella parlamenten.
För det andra det andra så har behovet av det nordiska samarbetet bytt karaktär vilket Nordiska rådet misslyckats att anpassa sig till. Eftersom alla nordiska länder numera ingår i EU:s inre marknad är det utvecklingen av reglerna för denna marknad som varit den viktigaste katalysatorn för ett effektivare nordiskt samarbete.
Numera behövs det framförallt ett starkare gemensamt nordiskt agerade för att påverka EU i frågor som är centrala för de nordiska länderna. Behovet av egna nordiska särlösningar som var Nordiska rådets paradgren har kraftigt minskat. Det utgör därför en stor svaghet att Nordiska rådet inte har direkta kanaler till Europaparlamentet eller andra viktiga EU-institutioner.
För det tredje finns det all anledning att se över de nordiska institutionerna som är knutna till Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet och vad de verkligen levererar. Det finns närmare ett 40-tal sådana organisationer så som t ex Nordiska organet för renforskning, Nordiska socialstatistikkommittén, Nordiska dataspelsprogrammet och Nordiska kulturfonden m m. De flesta av de frågor som dessa institutioner behandlar hanteras ju främst numera både på nationell och på europeisk nivå.
Nordiska rådets institutioner har överlevt sig självt till del genom de byråkratiska strukturernas tendens att upprätthålla sig själva. Genom att hitta nya uppgifter som institutionen kan ägna sig åt försöker man samtidigt berättiga dess existens. Vi anser att det finns starka skäl att reducera Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets budget och göra en översyn av de befintliga institutionerna i syfte att se om flera av dem kan slås samman eller läggas ner. Ett direkt ökat samarbete mellan de nordiska fackutskotten i riksdagen, skulle ge så mycket mer för Norden.
Omsorgen om det nordiska samarbetet måste ta sin utgångspunkt i viljan att uppnå gemensamma mål och intressen med de andra nordiska länderna. Ytterst handlar det om att förbättra och förenkla vardagen för de människor som bor i Norden genom att riva gränshinder och barriärer. Det handlar inte om att skydda befintliga organisationer och strukturer.
Handen på hjärtat så tror vi inte att man kan påstå att Nordiska Rådet är en framgångssaga. Det är dags att tänka nytt och våga riva strukturer som är förlegade
Jan-Evert Rådhström (M)
Riksdagsledamot
Pål Jonson (M)
Ersättare i riksdagen
