En visionslös kapacitetsutredning

Debatt: Infrastruktur

Istället för att gynna Stockholms ohämmade tillväxt med spektakulära infrastruktursatsningar, är det bättre att öka attraktiviteten i övriga Sverige, skriver Anders Andersson.
Publicerad: 2012-07-23 07:30
År 2030 går tågen från Oslo till Karlstad via Gardermoens flygplats, skriver Anders Andersson. Foto: Erik Johansen/Scanpix Norge [Förstora] 

År 2030 går tågen från Oslo till Karlstad via Gardermoens flygplats. Det 20 kilometer långa spåret Gardermoen–Årnes, som tillsammans med förbättringar av Värmlandsbanan minskat restiden Karlstad–Oslo till 2,5 timmar, delfinansierades med svenska pengar och färdigställdes i början av 2020-talet. Samtidigt invigdes Karlstads kombinerade köp- och resecentrum, med busscentret över det inbyggda spårområdet och den gamla stationen inbäddad i det futuristiska trä- och glaskomplexet.

Några år senare kopplades Värmland samman med Svealands- och Mälarbanan via det nya spåret Kristinehamn–Karlskoga–Örebro, vilket minskat restiden Karlstad–Örebro till under en timme och avsevärt ökat pendling till arbete och studier inom regionen. Med tvärbanan Bålsta–Arlanda kommer restiden Karlstad–Arlanda att bli drygt två timmar.

Den fyrfiliga E16 Oslo–Kongsvinger via Gardemoen har tillsammans med förbättringar av väg 61 förkortat restiden Oslo–Karlstad och tillsamman med den nya sträckningen Kongsvinger–Torsby kopplat samman Fryksdalen med både Norge och Dalarna. Fryksdalen ligger nu två och Västerdalarna tre timmar från Gardermoen, varifrån turister från hela Europa nu tar sig till Värmlands natur och skidorter. Infrastruktursatsningarna har ökat närheten till storstäder och flygplatser och lockat både företag och anställda till regionen, som förstorats och nu omfattar Värmland, Dalarna, Örebro län och norska Hedmark. Även förbättrade kommunikationer inom och mellan regionerna har ökat samverkan och stärkt de lokala ekonomiernas tillväxt.

Trafikverkets kapacitetsutredning (2012), som ligger till grund för regeringens infrastrukturproposition i höst, redogör för behov av ökad kapacitet i det svenska transportsystemet och hur dessa kan tillgodoses fram till år 2025 och vidare mot år 2050. Utredningen antar att storstadsområdenas tillväxt fortgår och föreslår därför åtgärder utifrån detta. Att utreda hur infrastrukturen kan påverka samhällsutvecklingen ingick inte i uppdraget.

Politiken måste därför komplettera kapacitetsutredningen med det visionära perspektivet. Hur vill vi att samhället bör utvecklas och hur kan vi styra dit med politiska beslut? Storstadsområdena kommer säkert att växa, men accepterar vi att urbaniseringen fortgår och att Stockholms län ökar sin befolkning med 1 miljon till år 2050, som kapacitetsutredningen antyder? Stora städer inspirerar, men blir de för stora uppstår ofta problem med transporter, miljö, kostnader och segregering.

Istället för att gynna Stockholms ohämmade tillväxt med spektakulära infrastruktursatsningar, är det bättre att öka attraktiviteten i övriga Sverige och fördela storstädernas befolkningsökning på Karlstad, Östersund, Falun, Växjö och andra regioner. I dag handlar det främst om att koppla ihop de tre storstadsregionerna med varandra, samt övriga regioner med storstadsregionerna. Men vi måste även koppla samman regionerna med varandra. Målet bör vara att restiden mellan närliggande regioncentra ska vara knappt två timmar. Ökat samarbete stärker ekonomi och gynnar tillväxt. Lika viktigt är att varje regioncentra ligger högst två timmars tågresa från en storflygplats, som är viktig för näringsliv, turism och för var människor väljer att bo.

Infrastruktursatsningar är dyra. De görs dock under lång tid, de skapar kunskapsintensiva arbetstillfällen och genererar tillväxt på andra håll i ekonomin. Finansieringen kan ske med lån, skatter (minskade jobbskatteavdrag, höjd moms på viss mat) och avgifter.

Järnvägsnätet byggdes i ett fattigt Sverige i slutet av 1800- och början av 1900-talet och la grunden för industrialismens utveckling. Nu återstår att formulera visonera för ett rikt Sverige i mitten av 2000-talet och sedan med kraft starta bygget av framtiden.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Skriv ut!  Skriv ut!  |  Tipsa en vän!  Tipsa!  |  Rätta fel i artikeln!  Rätta!
Just nu på ettan

Senaste nytt
I dagens NWT
I dagens NWT
I dag kommer den populära Arbete- och ekonomibilagan.

Den innehåller massor av läsning, 32 sidor, och vi berättar bland annat historien om norrmännen som räddade den hotade Älvsbyhus-fabriken i Vålberg.

– Konsument har testat olika sillsorter lagom till midsommar. Dyrast var inte godast!

– Familjenytt

Webbfrågan
Spelar du golf?

Madeleine Malmgren på hästen Vilmer.
FLER

Har du en egen nyhet?

Vill du dela med dig av något som äger rum där du bor, eller en fin bild? Mejla in detta till oss! så kan det hamna under Läsarnas här på nwt.se. Läs mer om hur du bidrar till Läsarnas här.

Värmlandsfyndet
Dagens ros/firarhörnan
Sök recept
Till hittarecept.se