2017-10-12 06:01

2017-10-12 06:01

Det handlar om att ta ansvar för människors hem

Debatt: Hyresförhandlingarna

Bakom statistiken finns unga med låga inkomster, studenter som lever på studielån, ensamstående pensionärer och ensamstående småbarnsföräldrar med låga inkomster, skriver Helena Frisk och Marcus Kjellin.

Nu inleds höstens förhandlingar om hyrorna för 2018. Det sker mot bakgrund av en akut bostadsbrist som breder ut sig i våra kommuner. Det blir allt svårare för den som behöver en bostad, ett hem, att hitta något som svarar mot de personliga behoven och med en hyra som den egna plånboken mäktar med. Och för de som redan bor äter hyran upp en allt större del av inkomsten. Dessutom ökar trångboddheten för många.

Hyresgästföreningens motparter, Fastighetsägarna, hänvisar till att även hyresgäster får ta del av avtalade löneökningar. De tycker att då löner och andra kostnader i samhället ökar borde även hyrorna göra det. Men detta resonemang bygger på en starkt förenklad bild av verkligheten för dagens hyresgäster. Av hyresgästkollektivet är två tredjedelar hushåll med enbart en inkomst. Av dessa har nio procent försörjningsansvar för hemmavarande barn.

Bakom statistiken finns unga med låga inkomster, studenter som lever på studielån, ensamstående pensionärer och ensamstående småbarnsföräldrar med låga inkomster. I den bästa av världar vore det rimligt att högst 25 procent av hushållens disponibla inkomster gick till hyran. Men verkligheten ser helt annorlunda ut. För många handlar det om att 35-45 procent av inkomsten går till hyran. De små marginaler som möjligen finns i familjen äts redan nu upp av andra kostnadsökningar. Dessutom vet vi att många har behov av större lägenheter, i förhållande till storlek på familjen och kanske andra orsaker.

Om hyrorna för hyresgästerna tillåts öka och sluka den lilla inkomstförstärkning som eventuella lönehöjningar kan ge (och som långt ifrån alla hyresgäster får ta del av) får detta stora konsekvenser för samhället i stort. En procents hyreshöjning minskar hyresgästernas samlade köpkraft med 1 miljard kronor.

För inte så många år sedan hade vi bostadsöverskott i stora delar av Sverige. Då stod bostadsföretagen med stort antal tomma lägenheter. Rivningar hörde till vardagen i många kommuner. I det läget tog hyresgästerna sitt ansvar och täckte hålen i företagens ekonomi, genom hyreshöjningar och ibland ett försämrat underhåll. På så sätt var hyresgästerna med och skapade grunden för bostadsföretagens möjligheter att överleva.

I dag i bostadsbristens Sverige är de flesta av dessa bostadsföretag välmående och uppvisar starka och stabila plusresultat. Även om uppdämt underhåll och behov av nya lägenheter fortfarande är stora utmaningar så finns det nu ekonomiska möjligheter att hantera det inom ramen för återhållsamma och rimliga hyreshöjningar. Vi ska också komma ihåg att hyrorna stigit väsentligt mer än inflationen de senaste åren. Sedan år 2000 har hyrorna stigit med över 30 procent, medan inflationen legat på 23 procent.

Hyresgästföreningen utmanar nu bostadsföretagen att ta sitt ansvar för allas möjlighet att bo bra till en rimlig kostnad. Vi uppmanar bostadsföretagen att vara återhållsamma i sina hyreskrav för 2018. Vi vet att det ekonomiska utrymmet finns och vi är också övertygade om att det kommer att synas när vi ser resultatet av årets förhandlingar.

Helena Frisk

Regionordförande, Hyresgästföreningen Region Mitt

Marcus Kjellin

Förhandlingsstrateg, Hyresgästföreningen Region Mitt

Nu inleds höstens förhandlingar om hyrorna för 2018. Det sker mot bakgrund av en akut bostadsbrist som breder ut sig i våra kommuner. Det blir allt svårare för den som behöver en bostad, ett hem, att hitta något som svarar mot de personliga behoven och med en hyra som den egna plånboken mäktar med. Och för de som redan bor äter hyran upp en allt större del av inkomsten. Dessutom ökar trångboddheten för många.

Hyresgästföreningens motparter, Fastighetsägarna, hänvisar till att även hyresgäster får ta del av avtalade löneökningar. De tycker att då löner och andra kostnader i samhället ökar borde även hyrorna göra det. Men detta resonemang bygger på en starkt förenklad bild av verkligheten för dagens hyresgäster. Av hyresgästkollektivet är två tredjedelar hushåll med enbart en inkomst. Av dessa har nio procent försörjningsansvar för hemmavarande barn.

Bakom statistiken finns unga med låga inkomster, studenter som lever på studielån, ensamstående pensionärer och ensamstående småbarnsföräldrar med låga inkomster. I den bästa av världar vore det rimligt att högst 25 procent av hushållens disponibla inkomster gick till hyran. Men verkligheten ser helt annorlunda ut. För många handlar det om att 35-45 procent av inkomsten går till hyran. De små marginaler som möjligen finns i familjen äts redan nu upp av andra kostnadsökningar. Dessutom vet vi att många har behov av större lägenheter, i förhållande till storlek på familjen och kanske andra orsaker.

Om hyrorna för hyresgästerna tillåts öka och sluka den lilla inkomstförstärkning som eventuella lönehöjningar kan ge (och som långt ifrån alla hyresgäster får ta del av) får detta stora konsekvenser för samhället i stort. En procents hyreshöjning minskar hyresgästernas samlade köpkraft med 1 miljard kronor.

För inte så många år sedan hade vi bostadsöverskott i stora delar av Sverige. Då stod bostadsföretagen med stort antal tomma lägenheter. Rivningar hörde till vardagen i många kommuner. I det läget tog hyresgästerna sitt ansvar och täckte hålen i företagens ekonomi, genom hyreshöjningar och ibland ett försämrat underhåll. På så sätt var hyresgästerna med och skapade grunden för bostadsföretagens möjligheter att överleva.

I dag i bostadsbristens Sverige är de flesta av dessa bostadsföretag välmående och uppvisar starka och stabila plusresultat. Även om uppdämt underhåll och behov av nya lägenheter fortfarande är stora utmaningar så finns det nu ekonomiska möjligheter att hantera det inom ramen för återhållsamma och rimliga hyreshöjningar. Vi ska också komma ihåg att hyrorna stigit väsentligt mer än inflationen de senaste åren. Sedan år 2000 har hyrorna stigit med över 30 procent, medan inflationen legat på 23 procent.

Hyresgästföreningen utmanar nu bostadsföretagen att ta sitt ansvar för allas möjlighet att bo bra till en rimlig kostnad. Vi uppmanar bostadsföretagen att vara återhållsamma i sina hyreskrav för 2018. Vi vet att det ekonomiska utrymmet finns och vi är också övertygade om att det kommer att synas när vi ser resultatet av årets förhandlingar.

Helena Frisk

Regionordförande, Hyresgästföreningen Region Mitt

Marcus Kjellin

Förhandlingsstrateg, Hyresgästföreningen Region Mitt

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.