2017-10-05 06:00

2017-10-05 06:00

Landstingen eniga – vad väntar regering och riksdag på?

Debatt: Rökfritt

Det är glädjande att hela hälso- och sjukvården nu står upp för en långsiktig strategi för att förbättra folkhälsan, för att minska den ojämlika ohälsa som rökningen bidrar till, skriver Göran Boëthius.

Den 3 oktober tog den värmländska landstingsstyrelsen beslut om att ställa sig bakom vårt förslag om en långsiktig utfasning av tobaksrökning i Sverige. Förslaget, som presenterades redan 2012, innebär att ett nationellt politiskt beslut tas i nutid om att dagligrökning – den mest dödande formen av tobaksbruk – år 2025 ska ha halverats till mindre än fem procent i befolkningen. Detta bedöms möjligt under förutsättning att åtgärderna i WHO:s tobakskonvention genomförs på ett konsekvent sätt. Det skulle innebära att ett av våra största folkhälsoproblem med 12 000 döda per år skulle minska betydligt. Detta perspektivskifte har, efter utländsk förebild, fått namnet Tobacco Endgame – Rökfritt Sverige 2025.

Tobakskonventionen – med samma status som barnkonventionen och ratificerad av 180 länder inkluderande Sverige redan 2005 – samlar alla åtgärder som krävs för att motverka en tobaksindustri vars intressen är helt oförenliga med samhällets och folkhälsans. Fokus har flyttats från individens livsstil till samhällets ansvar och möjligheter (www.tobaksfakta.se).

Sveriges landsting/regioner och kommuner bär en betydande del av kostnaden för rökningens skadeverkningar, årligen beräknad till minst 30 miljarder kronor. ”Inkomsterna” i form av tobaksskatt uppgår till endast en tredjedel av detta belopp – och tas omhand av finansministern.

I och med det värmländska beslutet har nu alla landsting/regioner – inkluderande styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting – ställt sig bakom målet om ett rökfritt Sverige 2025. Det är imponerande i sig att dessa politiskt styrda organisationer lyssnat på ett förslag från en frivilligorganisation. Det är glädjande att hela hälso- och sjukvården nu står upp för en långsiktig strategi för att förbättra folkhälsan, för att minska den ojämlika ohälsa som rökningen bidrar till.

Även ett ökande antal av landets kommuner, hälften av länsstyrelserna och ett hundratal andra organisationer har hittills ställt sig bakom initiativet (www.tobaksfakta.se). Det visar en ökande medvetenhet om problemets storlek och karaktär – och dess åtgärdbarhet till gagn för befolkningen.

Attitydundersökningar (SOM 2015, Novus 2016) visar att även befolkningen är positivt inställd till skärpningar av tobakspolitiken. Omkring 70 procent är för de åtgärder som nu diskuteras: kontinuerliga skattehöjningar på tobak, exponeringsförbud på säljställen, neutrala tobaksförpackningar utan reklam, rökfria uteserveringar. Och sju av tio bejakar det långsiktiga målet 2025. Det gäller även för sex av tio som använder tobak!

Men regeringen då? Den har berömvärda ambitioner när det gäller att påverka den ojämlika hälsan. Den har ställt sig bakom målet Rökfritt Sverige 2025. Den försöker nu få en motspänstig riksdag att acceptera några av tobakskonventionens åtgärder. Detta är mycket bra, men det saknas ett sammanfattande beslut för att få till ett brett målinriktat arbete i hela landet: är det nu fem år gamla målförslaget (mindre än 5 procent dagligrökare år 2025) fortfarande optimalt? Hur ser en kraftfull nationell ledning ut som ska föra processen framåt, och förbi, 2025? Hur ser en långsiktig investering ut för att komma i mål 2025?

Hälso- och sjukvårdssverige visar vilja att ta ett långsiktigt grepp. Nu gäller det för regering och riksdag att snart visa att de förstår vad som verkligen krävs för att ha en chans att komma i mål.

Göran Boëthius

Docent, ordförande Tobaksfakta – oberoende tankesmedja

Den 3 oktober tog den värmländska landstingsstyrelsen beslut om att ställa sig bakom vårt förslag om en långsiktig utfasning av tobaksrökning i Sverige. Förslaget, som presenterades redan 2012, innebär att ett nationellt politiskt beslut tas i nutid om att dagligrökning – den mest dödande formen av tobaksbruk – år 2025 ska ha halverats till mindre än fem procent i befolkningen. Detta bedöms möjligt under förutsättning att åtgärderna i WHO:s tobakskonvention genomförs på ett konsekvent sätt. Det skulle innebära att ett av våra största folkhälsoproblem med 12 000 döda per år skulle minska betydligt. Detta perspektivskifte har, efter utländsk förebild, fått namnet Tobacco Endgame – Rökfritt Sverige 2025.

Tobakskonventionen – med samma status som barnkonventionen och ratificerad av 180 länder inkluderande Sverige redan 2005 – samlar alla åtgärder som krävs för att motverka en tobaksindustri vars intressen är helt oförenliga med samhällets och folkhälsans. Fokus har flyttats från individens livsstil till samhällets ansvar och möjligheter (www.tobaksfakta.se).

Sveriges landsting/regioner och kommuner bär en betydande del av kostnaden för rökningens skadeverkningar, årligen beräknad till minst 30 miljarder kronor. ”Inkomsterna” i form av tobaksskatt uppgår till endast en tredjedel av detta belopp – och tas omhand av finansministern.

I och med det värmländska beslutet har nu alla landsting/regioner – inkluderande styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting – ställt sig bakom målet om ett rökfritt Sverige 2025. Det är imponerande i sig att dessa politiskt styrda organisationer lyssnat på ett förslag från en frivilligorganisation. Det är glädjande att hela hälso- och sjukvården nu står upp för en långsiktig strategi för att förbättra folkhälsan, för att minska den ojämlika ohälsa som rökningen bidrar till.

Även ett ökande antal av landets kommuner, hälften av länsstyrelserna och ett hundratal andra organisationer har hittills ställt sig bakom initiativet (www.tobaksfakta.se). Det visar en ökande medvetenhet om problemets storlek och karaktär – och dess åtgärdbarhet till gagn för befolkningen.

Attitydundersökningar (SOM 2015, Novus 2016) visar att även befolkningen är positivt inställd till skärpningar av tobakspolitiken. Omkring 70 procent är för de åtgärder som nu diskuteras: kontinuerliga skattehöjningar på tobak, exponeringsförbud på säljställen, neutrala tobaksförpackningar utan reklam, rökfria uteserveringar. Och sju av tio bejakar det långsiktiga målet 2025. Det gäller även för sex av tio som använder tobak!

Men regeringen då? Den har berömvärda ambitioner när det gäller att påverka den ojämlika hälsan. Den har ställt sig bakom målet Rökfritt Sverige 2025. Den försöker nu få en motspänstig riksdag att acceptera några av tobakskonventionens åtgärder. Detta är mycket bra, men det saknas ett sammanfattande beslut för att få till ett brett målinriktat arbete i hela landet: är det nu fem år gamla målförslaget (mindre än 5 procent dagligrökare år 2025) fortfarande optimalt? Hur ser en kraftfull nationell ledning ut som ska föra processen framåt, och förbi, 2025? Hur ser en långsiktig investering ut för att komma i mål 2025?

Hälso- och sjukvårdssverige visar vilja att ta ett långsiktigt grepp. Nu gäller det för regering och riksdag att snart visa att de förstår vad som verkligen krävs för att ha en chans att komma i mål.

Göran Boëthius

Docent, ordförande Tobaksfakta – oberoende tankesmedja

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.