2017-09-07 06:01

2017-09-07 06:01

Gårdsförsäljning kan göra Sverige rikare

Debatt: Alkoholpolitik

Denna nyb(r)yggaranda skapar arbetstillfällen, lokal och regional stolthet – och framförallt ett mångfaldsfyrverkeri av smaker och upplevelser, skriver Claes Wernerson och Martin Ragnar.

Frågan om att eventuellt tillåta gårdsförsäljning av alkohol i Sverige har dryftats länge. På senare tid har den fått ny aktualitet i politiska sammanhang. Att den dryftats länge beror så klart på att det inte finns ett enkelt svar, men också att det nu är dags för beslut. Vi vill med denna artikel dra en lans för gårdsförsäljningen.

Sverige upplever en dryckesrevolution. Det fanns en tid då industriell logik kring rationell produktion i storskaliga fabriker inte bara gällde produktion av stål och pappersmassa, utan också produktion av öl. Få torde då, under 1980-talets början, ha anat vilken revolution bryggerinäringen stod inför. I dag är mikrobryggerier för öl spridda över hela vårt land. Denna nyb(r)yggaranda skapar arbetstillfällen, lokal och regional stolthet – och framförallt ett mångfaldsfyrverkeri av smaker och upplevelser. Plötsligen är det spännande att åka till olika delar av vårt land eftersom allt inte smakar lika överallt. Men jästa drycker tillverkas i Sverige också i en stadigt växande skara vinerier, cidrerier, mjöderier och fruktvinerier.

Frågan om gårdsförsäljning handlar inte om att börja sälja Explorer från mörka källarlokaler utanför statens kontroll. Den handlar om att vid bryggerier, vinerier, cidrerier, mjöderier och fruktvinerier i direkt anslutning till produktionen erbjuda besökare möjlighet att köpa de jästa dryckerna.

Om man gör alkoholhaltiga drycker mer tillgängliga i samhället än i dag är ett möjligt scenario att konsumtionen av dem skulle kunna öka. Det gjorde den också när Systembolaget började ha öppet på lördagar och när kvoterna för hur mycket alkohol man tullfritt får ta med sig från andra EU-länder och länder utanför EU kraftfullt förändrades kring sekelskiftet. I jämförelse med dessa senare två förändringar torde påverkan på alkoholkonsumtionen av en tillåten gårdsförsäljning att vara marginell och detsamma gäller då rimligen också påverkan på folkhälsan – en fråga som givetvis är avgörande att jobba med också framgent.

Storskalig näringslivsutveckling kan ske i glesbygden. På samma sätt som ett stort mervärde skapas när en hantverksmässigt framställd ost kan köpas i gårdsmiljön är det vår övertygelse att detta också gäller jästa drycker. Vi tror att det finns en stor potential i en ökad såväl inhemsk som internationell besöksnäring kopplad till gårdsförsäljning såsom vi beskriver den här. Och ökar den lokala försäljningen så byggs också en hemmamarknad som i många fall också kommer att lägga grunden till internationell expansion och export.

Dryckesindustrin är ju i själva verket en svensk storindustri, som just nu dock hämmas i sin expansion av ett föråldrat regelverk. Internationellt är det också så att dryckerna är de verkliga dragarna för besöksnäringen. Få åker till Skottland för att uppleva inälvspajen haggis – betydligt fler för att uppleva whisky och motsvarande resonemang kan också föras kring Champagne, cider från Normandie, Moseldalens viner etc.

Det är dryckerna som utgör reseanledningen och med dem följer hotellövernattningar, kulturbesök och så klart restaurangbesök. Och intressant nog är alltså möjligheterna med gårdsförsäljning en kraftfull näringslivsutveckling i svensk glesbygd. Få andra idéer om hur en sådan expansion skulle kunna ske just där och över hela landet torde föreligga i svensk politisk debatt.

För Svenska Dryckesakademien

Claes Wernerson

Preses

Martin Ragnar

Sekreterare

Frågan om att eventuellt tillåta gårdsförsäljning av alkohol i Sverige har dryftats länge. På senare tid har den fått ny aktualitet i politiska sammanhang. Att den dryftats länge beror så klart på att det inte finns ett enkelt svar, men också att det nu är dags för beslut. Vi vill med denna artikel dra en lans för gårdsförsäljningen.

Sverige upplever en dryckesrevolution. Det fanns en tid då industriell logik kring rationell produktion i storskaliga fabriker inte bara gällde produktion av stål och pappersmassa, utan också produktion av öl. Få torde då, under 1980-talets början, ha anat vilken revolution bryggerinäringen stod inför. I dag är mikrobryggerier för öl spridda över hela vårt land. Denna nyb(r)yggaranda skapar arbetstillfällen, lokal och regional stolthet – och framförallt ett mångfaldsfyrverkeri av smaker och upplevelser. Plötsligen är det spännande att åka till olika delar av vårt land eftersom allt inte smakar lika överallt. Men jästa drycker tillverkas i Sverige också i en stadigt växande skara vinerier, cidrerier, mjöderier och fruktvinerier.

Frågan om gårdsförsäljning handlar inte om att börja sälja Explorer från mörka källarlokaler utanför statens kontroll. Den handlar om att vid bryggerier, vinerier, cidrerier, mjöderier och fruktvinerier i direkt anslutning till produktionen erbjuda besökare möjlighet att köpa de jästa dryckerna.

Om man gör alkoholhaltiga drycker mer tillgängliga i samhället än i dag är ett möjligt scenario att konsumtionen av dem skulle kunna öka. Det gjorde den också när Systembolaget började ha öppet på lördagar och när kvoterna för hur mycket alkohol man tullfritt får ta med sig från andra EU-länder och länder utanför EU kraftfullt förändrades kring sekelskiftet. I jämförelse med dessa senare två förändringar torde påverkan på alkoholkonsumtionen av en tillåten gårdsförsäljning att vara marginell och detsamma gäller då rimligen också påverkan på folkhälsan – en fråga som givetvis är avgörande att jobba med också framgent.

Storskalig näringslivsutveckling kan ske i glesbygden. På samma sätt som ett stort mervärde skapas när en hantverksmässigt framställd ost kan köpas i gårdsmiljön är det vår övertygelse att detta också gäller jästa drycker. Vi tror att det finns en stor potential i en ökad såväl inhemsk som internationell besöksnäring kopplad till gårdsförsäljning såsom vi beskriver den här. Och ökar den lokala försäljningen så byggs också en hemmamarknad som i många fall också kommer att lägga grunden till internationell expansion och export.

Dryckesindustrin är ju i själva verket en svensk storindustri, som just nu dock hämmas i sin expansion av ett föråldrat regelverk. Internationellt är det också så att dryckerna är de verkliga dragarna för besöksnäringen. Få åker till Skottland för att uppleva inälvspajen haggis – betydligt fler för att uppleva whisky och motsvarande resonemang kan också föras kring Champagne, cider från Normandie, Moseldalens viner etc.

Det är dryckerna som utgör reseanledningen och med dem följer hotellövernattningar, kulturbesök och så klart restaurangbesök. Och intressant nog är alltså möjligheterna med gårdsförsäljning en kraftfull näringslivsutveckling i svensk glesbygd. Få andra idéer om hur en sådan expansion skulle kunna ske just där och över hela landet torde föreligga i svensk politisk debatt.

För Svenska Dryckesakademien

Claes Wernerson

Preses

Martin Ragnar

Sekreterare

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.