2017-07-11 06:00

2017-07-11 08:43

Ska älgen försvinna från vårt vackra landskap?

REPLIK: Svar till Bengt Danielsson (NWT 4/7)

"Jag vet inte varför Danielsson har tagit fram sin största pensel och svartmålat betesskadornas omfattning. Skadorna ligger långt från de alarmerande skrivningar som han för fram", skriver Bengt Nyman.

En bit gott älgkött, några potatisar, lite lingonsylt och en näve kantareller. Naturligtvis gör vi en god sås och hela kalaset avslutas med blåbär till efterrätt. För många är det här väldigt tilltalande och för oss som bor på landsbygden är det en förmån att få tillgång till så utsökta råvaror.

I en debattartikel i NWT skriver Bengt Danielsson från Skogsstyrelsen i Värmland att cirka 10 procent av de yngre tallarna i Värmland har betesskador. Nu kräver Skogsstyrelsen att markägare och jägare tar ett större ansvar. Fler älgar ska fällas eftersom betesskadorna kostar miljarder.

I juli 2017 redovisar Skogsstyrelsen en älgbetesinventering från sju älgförvaltningsområden (ÄFO) i Värmland. Undersökningen omfattar alla tallstammar med färska viltskador. De undersökta områdena motsvarar över 60 procent av den totala arealen. Skadorna är på 8, 6, 5, 7, 6, 1 och 12 procent. Det sistnämnda är ett område som ligger mot Vänern och omger Kristinehamn. Samtliga områden visar på minskade skador utom ett. Det som har ökat är området på 5 procent.

Jag vet inte varför Danielsson har tagit fram sin största pensel och svartmålat betesskadornas omfattning. Skadorna ligger långt från de alarmerande skrivningar som han för fram. Merparten av årets undersökta områden ligger faktiskt under de 10 procent som han angett i sin debattartikel. Samtidigt kan en klar minskning av skadorna påvisas.

En gång i tiden hade Värmland världens bästa älgstam och vi kunde vara stolta över den. Turister och jägare från när och fjärran kom till oss för att ta del av älgen. Det i sin tur gav inkomster till både markägare och lokala näringsidkare. Nu är den tiden förbi och älgen finns i allt glesare skaror. Sista älgjakten gav ett nedslående resultat och ett rekordlågt antal älgar fälldes. I en jämförelse med övriga län i riket intog Värmland en bottenplacering.

Sedan några tiotals år tillbaka har en ny aktör dykt upp i våra värmländska skogar nämligen vargen. På stora områden tar vargen dubbelt så många älgar som jägarna fäller. Ska vi minska antalet älgar som Danielsson föreslår kommer det att finnas förlorare. Vargen kommer säkert att ta sitt och jägarna riskerar att bli utan. Älgjakten blir då inte längre meningsfull.

Nu har riksdagen beslutat att det ska finnas varg i Sverige. Den största delen av vargstammen ska finnas i Värmland. Vill vi i framtiden bedriva en älgjakt värd namnet är alternativen inte så många. Antingen får vargen stå åt sidan och då finns det plats för en jaktbar älgstam som ger mindre betesskador. Det andra alternativet är fler älgar som räcker till både varg och jägare men då ökar också betesskadorna.

Stängda poliskontor och vårdcentraler; Nedläggning av banker och affärer; Tänk dessa enorma telefonköer som man tvingas till. Listan kan göras mycket längre. För många av oss som lever på landsbygden är vistelsen i naturen och jakten av största betydelse för en god livskvalitet. Nu vill tydligen Skogsstyrelsen med Danielsson i spetsen även försämra utsikterna för en tillfredsställande älgjakt. Tydligen ska landsbygden helt utarmas.

I en nyligen avkunnad dom skrev Högsta Förvaltningsdomstolen följande: ”Älgjakten är för många ett viktigt fritidsintresse av stor social och ekonomisk betydelse.” En mening väl värd att tänka på för alla.

Bengt Nyman

Hagfors

En bit gott älgkött, några potatisar, lite lingonsylt och en näve kantareller. Naturligtvis gör vi en god sås och hela kalaset avslutas med blåbär till efterrätt. För många är det här väldigt tilltalande och för oss som bor på landsbygden är det en förmån att få tillgång till så utsökta råvaror.

I en debattartikel i NWT skriver Bengt Danielsson från Skogsstyrelsen i Värmland att cirka 10 procent av de yngre tallarna i Värmland har betesskador. Nu kräver Skogsstyrelsen att markägare och jägare tar ett större ansvar. Fler älgar ska fällas eftersom betesskadorna kostar miljarder.

I juli 2017 redovisar Skogsstyrelsen en älgbetesinventering från sju älgförvaltningsområden (ÄFO) i Värmland. Undersökningen omfattar alla tallstammar med färska viltskador. De undersökta områdena motsvarar över 60 procent av den totala arealen. Skadorna är på 8, 6, 5, 7, 6, 1 och 12 procent. Det sistnämnda är ett område som ligger mot Vänern och omger Kristinehamn. Samtliga områden visar på minskade skador utom ett. Det som har ökat är området på 5 procent.

Jag vet inte varför Danielsson har tagit fram sin största pensel och svartmålat betesskadornas omfattning. Skadorna ligger långt från de alarmerande skrivningar som han för fram. Merparten av årets undersökta områden ligger faktiskt under de 10 procent som han angett i sin debattartikel. Samtidigt kan en klar minskning av skadorna påvisas.

En gång i tiden hade Värmland världens bästa älgstam och vi kunde vara stolta över den. Turister och jägare från när och fjärran kom till oss för att ta del av älgen. Det i sin tur gav inkomster till både markägare och lokala näringsidkare. Nu är den tiden förbi och älgen finns i allt glesare skaror. Sista älgjakten gav ett nedslående resultat och ett rekordlågt antal älgar fälldes. I en jämförelse med övriga län i riket intog Värmland en bottenplacering.

Sedan några tiotals år tillbaka har en ny aktör dykt upp i våra värmländska skogar nämligen vargen. På stora områden tar vargen dubbelt så många älgar som jägarna fäller. Ska vi minska antalet älgar som Danielsson föreslår kommer det att finnas förlorare. Vargen kommer säkert att ta sitt och jägarna riskerar att bli utan. Älgjakten blir då inte längre meningsfull.

Nu har riksdagen beslutat att det ska finnas varg i Sverige. Den största delen av vargstammen ska finnas i Värmland. Vill vi i framtiden bedriva en älgjakt värd namnet är alternativen inte så många. Antingen får vargen stå åt sidan och då finns det plats för en jaktbar älgstam som ger mindre betesskador. Det andra alternativet är fler älgar som räcker till både varg och jägare men då ökar också betesskadorna.

Stängda poliskontor och vårdcentraler; Nedläggning av banker och affärer; Tänk dessa enorma telefonköer som man tvingas till. Listan kan göras mycket längre. För många av oss som lever på landsbygden är vistelsen i naturen och jakten av största betydelse för en god livskvalitet. Nu vill tydligen Skogsstyrelsen med Danielsson i spetsen även försämra utsikterna för en tillfredsställande älgjakt. Tydligen ska landsbygden helt utarmas.

I en nyligen avkunnad dom skrev Högsta Förvaltningsdomstolen följande: ”Älgjakten är för många ett viktigt fritidsintresse av stor social och ekonomisk betydelse.” En mening väl värd att tänka på för alla.

Bengt Nyman

Hagfors

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.