2017-06-09 06:01

2017-06-09 06:01

Lägst entreprenörsvilja i Värmland

Debatt: Företagande

Värmlands län har lägst entreprenörsvilja i landet. Av länets befolkning är 4,7 procent, en bra bit under det nationella genomsnittet, engagerade i att starta eller driva ett ungt företag, skriver Pontus Braunerhjelm med flera.

Att ha en tydlig entreprenörskaps- och innovationsprofil på den (regionala) politiken är sannolikt den bästa investeringen för fortsatt tillväxt och nya arbetstillfällen. Hur står det då till med entreprenörskapet i Sverige? Global Entrepreneurship Monitor, GEM, undersöker årligen individers attityder, aktiviteter och ambitioner avseende entreprenörskap.

Den svenska nationella GEM-rapporten visar att 7,6 procent av den svenska befolkningen är involverade i entreprenörskap. För att jämföra entreprenörsviljan på regional nivå har vi slagit ihop 2015 och 2016 års mätningar med syftet att öka antalet observationer per län och därmed minska osäkerheten i resultaten; riksgenomsnittet för 2015 och 2016 är 7,3 procent.

Vad spelar in när det gäller regionalt entreprenörskap? Flera faktorer är viktiga, t ex regionala företagskulturer och normer men också stödvolymer till entreprenöriella aktiviteter. Det är troligt att Smålands starka entreprenörs- och småföretagskultur ligger bakom Jönköpings och Kronobergs framskjutna placeringar medan en tänkbar anledning till Gotlands topplacering är ett betydande stöd per capita till länet. Norrlandslänen, som placerar sig ungefär i mitten har också betydande stödnivåer medan storstadsregionerna får lägst stöd per capita.

Värmlands län har lägst entreprenörsvilja i landet. Av länets befolkning är 4,7 procent, en bra bit under det nationella genomsnittet, engagerade i att starta eller driva ett ungt företag. I närliggande Dalarna och Örebro är entreprenörsviljan fortfarande lägre än riksgenomsnittet men högre än i Värmland.

I rapporten framkommer att nivån på entreprenörskapet är något lägre i län med sämre företagsklimat. Sambandet är inte speciellt starkt, vilket troligen kan förklaras av att en entreprenör ofta stannar på en viss plats på grund av etablerade sociala nätverk, födelseort och familj trots att företagsklimatet upplevs undermåligt. Men ett bestående svagt företagsklimat över tid riskerar leda till minskad entreprenöriell aktivitet.

Företagsklimatet är något som regionala beslutsfattare har möjlighet att påverka för att både behålla befintliga och växande företag och för att skapa förutsättningar för nyföretagande. Lyckas man locka ett nytt kunskapsintensivt företag till regionen har forskning visat att det för med sig stora sysselsättnings- och spridningseffekter; varje nyanställd högutbildad generar på sikt 3–5 nya arbetstillfällen i regionen.

Även om entreprenörskapets geografiska lokalisering styrs av en rad faktorer som inte kan kopplas till ”hårda” ekonomiska faktorer, kommer framgångsrika företag förr eller senare in i ett skede då skatter har betydelse för företagets framtida utveckling och expansion. I dag måste ett stort antal skatter ses i ett globalt perspektiv när produktionsfaktorernas – fysiskt kapital, teknik, humankapital och entreprenörskap – rörlighet har ökat.

Länder med goda villkor för att starta och driva företag har också bättre förutsättningar att skapa nya jobb, för det är just i de små- och medelstora företagen som jobbtillväxten är störst. Det räcker inte med att näringsministern är engagerad i företagarfrågor. Om Sverige ska lyfta till nya entreprenöriella höjder måste även finansdepartementets ledning ta till sig betydelsen av entreprenörskap och innovation.

Pontus Braunerhjelm

Forskningsledare, Entreprenörskapsforum och professor KTH

Carin Holmquist

Professor, Handelshögskolan i Stockholm

Ylva Skoogberg

Projektledare, Entreprenörskapsforum

Per Thulin

Forskare, Entreprenörskapsforum och ekon dr KTH

Att ha en tydlig entreprenörskaps- och innovationsprofil på den (regionala) politiken är sannolikt den bästa investeringen för fortsatt tillväxt och nya arbetstillfällen. Hur står det då till med entreprenörskapet i Sverige? Global Entrepreneurship Monitor, GEM, undersöker årligen individers attityder, aktiviteter och ambitioner avseende entreprenörskap.

Den svenska nationella GEM-rapporten visar att 7,6 procent av den svenska befolkningen är involverade i entreprenörskap. För att jämföra entreprenörsviljan på regional nivå har vi slagit ihop 2015 och 2016 års mätningar med syftet att öka antalet observationer per län och därmed minska osäkerheten i resultaten; riksgenomsnittet för 2015 och 2016 är 7,3 procent.

Vad spelar in när det gäller regionalt entreprenörskap? Flera faktorer är viktiga, t ex regionala företagskulturer och normer men också stödvolymer till entreprenöriella aktiviteter. Det är troligt att Smålands starka entreprenörs- och småföretagskultur ligger bakom Jönköpings och Kronobergs framskjutna placeringar medan en tänkbar anledning till Gotlands topplacering är ett betydande stöd per capita till länet. Norrlandslänen, som placerar sig ungefär i mitten har också betydande stödnivåer medan storstadsregionerna får lägst stöd per capita.

Värmlands län har lägst entreprenörsvilja i landet. Av länets befolkning är 4,7 procent, en bra bit under det nationella genomsnittet, engagerade i att starta eller driva ett ungt företag. I närliggande Dalarna och Örebro är entreprenörsviljan fortfarande lägre än riksgenomsnittet men högre än i Värmland.

I rapporten framkommer att nivån på entreprenörskapet är något lägre i län med sämre företagsklimat. Sambandet är inte speciellt starkt, vilket troligen kan förklaras av att en entreprenör ofta stannar på en viss plats på grund av etablerade sociala nätverk, födelseort och familj trots att företagsklimatet upplevs undermåligt. Men ett bestående svagt företagsklimat över tid riskerar leda till minskad entreprenöriell aktivitet.

Företagsklimatet är något som regionala beslutsfattare har möjlighet att påverka för att både behålla befintliga och växande företag och för att skapa förutsättningar för nyföretagande. Lyckas man locka ett nytt kunskapsintensivt företag till regionen har forskning visat att det för med sig stora sysselsättnings- och spridningseffekter; varje nyanställd högutbildad generar på sikt 3–5 nya arbetstillfällen i regionen.

Även om entreprenörskapets geografiska lokalisering styrs av en rad faktorer som inte kan kopplas till ”hårda” ekonomiska faktorer, kommer framgångsrika företag förr eller senare in i ett skede då skatter har betydelse för företagets framtida utveckling och expansion. I dag måste ett stort antal skatter ses i ett globalt perspektiv när produktionsfaktorernas – fysiskt kapital, teknik, humankapital och entreprenörskap – rörlighet har ökat.

Länder med goda villkor för att starta och driva företag har också bättre förutsättningar att skapa nya jobb, för det är just i de små- och medelstora företagen som jobbtillväxten är störst. Det räcker inte med att näringsministern är engagerad i företagarfrågor. Om Sverige ska lyfta till nya entreprenöriella höjder måste även finansdepartementets ledning ta till sig betydelsen av entreprenörskap och innovation.

Pontus Braunerhjelm

Forskningsledare, Entreprenörskapsforum och professor KTH

Carin Holmquist

Professor, Handelshögskolan i Stockholm

Ylva Skoogberg

Projektledare, Entreprenörskapsforum

Per Thulin

Forskare, Entreprenörskapsforum och ekon dr KTH

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.