2017-03-21 06:01

2017-03-21 06:01

Sätt fart på energiomställningen – kärnkraften är bromsklossen

Debatt: Energipolitik

Så länge det gamla och det nya systemet kör parallellt och det blir överproduktion, måste stöd finnas för att ett stabilt förnybart system ska kunna finnas på plats när kärnkraften går i graven, skriver Liv Jofjell.

Användning av kärnenergi är en högriskteknologi med bland annat extrem skaderisk och ännu inte lösta problem med slutförvaring.”; ”Genom att upphäva beslutet... om förlängning av drifttiden och den därmed uppnådda tidigare stängningen av kärnkraftverken, åstadkommer lagstiftaren en minskning av riskerna för befolkningen av betydande omfattning.”; ”Lagstiftarens strävan att påskynda kärnkraftsavvecklingen tjänar skyddet av befolkningens liv och hälsa.”

Citatet kommer från den tyska författningsdomstolens domslut i december 2016, efter Vattenfalls skadeståndskrav på grund av den tyska statens beslut att stänga de äldsta kärnkraftverken efter Fukushimakatastrofen 2011. Att Vattenfall fick rätt till ett visst skadestånd har uppmärksammats i svenska medier, men domens fastslående av kärnkraftens farlighet och politikens rätt att vid varje tillfälle ompröva dess risker och dra nödvändiga konsekvenser av detta, gick förbi obemärkt.

Den 11 mars var det sex år sedan kärnkraftskatastrofen i Fukushima tog sin början. Härdsmältan har försvunnit i ett hål i golvet och var den är går inte att ta reda på på grund av strålningen. Radioaktiviteten som dagligen läcker ut i havet kan nu mätas i Kalifornien. Kostnader hittills: 1 600 miljarder kronor.

Att den tyska staten valde att stänga ett av Vattenfalls kärnkraftverk 2011 grundades bl a på konkreta kalkyler. Angela Merkels regering gav ett stort försäkringsbolag i uppdrag att beräkna vad en motsvarande olycka i Europa skulle kosta. Bolaget kom fram till kostnader på i värsta fall 60 000 miljarder kronor eller mer. Författningsdomstolens utlåtande om ”högriskteknologi med extrem skaderisk” är inte taget ur luften utan borde ligga till grund för alla regeringars agerande.

Många länder har nu en plan för avveckling av kärnkraften. Andra har det inte, som Sverige, men där har verkligheten kommit i kapp 1900-talets drömmar om kärnklyvningens oändliga energiflöde. Säkerhetskraven efter olyckorna gör att det inte lönar sig att bygga nya kärnkraftverk. Samtidigt har det skett en revolution inom förnybar energi. Vind och sol är i sanning oändliga och dessutom gratis. Att ta vara på den energin handlar om teknik, inte om bränsle, som vi är vana att tänka. Alla vet att ny teknik hela tiden blir bättre och billigare.

På bara tio år har den förnybara elen blivit så billig att den svenska kärnkraften inte klarar konkurrensen, trots att sol och vind bara utgör cirka 10 procent av elproduktionen. Det låga elpriset gör emellertid att inte heller det förnybara just nu lönar sig. Höstens blocköverskridande energiöverenskommelse gav kärnkraften skattelättnader, men frågan är om detta kan rädda kärnkraften.

Enligt Industridepartementet hade svenska staten 1970 lagt ner 15 miljarder (110 miljarder i dagens penningvärde) på det svenska atomprogrammet – innan en enda kilowatt ännu hade producerats. Energiöverenskommelsen 2016 har satt målet på 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Så länge det gamla och det nya systemet kör parallellt och det blir överproduktion, måste stöd finnas för att ett stabilt förnybart system ska kunna finnas på plats när kärnkraften går i graven. Dessa kostnader kommer inte att vara i närheten av det stöd kärnkraften fått. I själva verket räcker det med att kräva att kärnkraften bär sina egna kostnader – då kommer vind och sol växa utan subventioner.

Liv Jofjell

Värmland mot Kärnkraft

Användning av kärnenergi är en högriskteknologi med bland annat extrem skaderisk och ännu inte lösta problem med slutförvaring.”; ”Genom att upphäva beslutet... om förlängning av drifttiden och den därmed uppnådda tidigare stängningen av kärnkraftverken, åstadkommer lagstiftaren en minskning av riskerna för befolkningen av betydande omfattning.”; ”Lagstiftarens strävan att påskynda kärnkraftsavvecklingen tjänar skyddet av befolkningens liv och hälsa.”

Citatet kommer från den tyska författningsdomstolens domslut i december 2016, efter Vattenfalls skadeståndskrav på grund av den tyska statens beslut att stänga de äldsta kärnkraftverken efter Fukushimakatastrofen 2011. Att Vattenfall fick rätt till ett visst skadestånd har uppmärksammats i svenska medier, men domens fastslående av kärnkraftens farlighet och politikens rätt att vid varje tillfälle ompröva dess risker och dra nödvändiga konsekvenser av detta, gick förbi obemärkt.

Den 11 mars var det sex år sedan kärnkraftskatastrofen i Fukushima tog sin början. Härdsmältan har försvunnit i ett hål i golvet och var den är går inte att ta reda på på grund av strålningen. Radioaktiviteten som dagligen läcker ut i havet kan nu mätas i Kalifornien. Kostnader hittills: 1 600 miljarder kronor.

Att den tyska staten valde att stänga ett av Vattenfalls kärnkraftverk 2011 grundades bl a på konkreta kalkyler. Angela Merkels regering gav ett stort försäkringsbolag i uppdrag att beräkna vad en motsvarande olycka i Europa skulle kosta. Bolaget kom fram till kostnader på i värsta fall 60 000 miljarder kronor eller mer. Författningsdomstolens utlåtande om ”högriskteknologi med extrem skaderisk” är inte taget ur luften utan borde ligga till grund för alla regeringars agerande.

Många länder har nu en plan för avveckling av kärnkraften. Andra har det inte, som Sverige, men där har verkligheten kommit i kapp 1900-talets drömmar om kärnklyvningens oändliga energiflöde. Säkerhetskraven efter olyckorna gör att det inte lönar sig att bygga nya kärnkraftverk. Samtidigt har det skett en revolution inom förnybar energi. Vind och sol är i sanning oändliga och dessutom gratis. Att ta vara på den energin handlar om teknik, inte om bränsle, som vi är vana att tänka. Alla vet att ny teknik hela tiden blir bättre och billigare.

På bara tio år har den förnybara elen blivit så billig att den svenska kärnkraften inte klarar konkurrensen, trots att sol och vind bara utgör cirka 10 procent av elproduktionen. Det låga elpriset gör emellertid att inte heller det förnybara just nu lönar sig. Höstens blocköverskridande energiöverenskommelse gav kärnkraften skattelättnader, men frågan är om detta kan rädda kärnkraften.

Enligt Industridepartementet hade svenska staten 1970 lagt ner 15 miljarder (110 miljarder i dagens penningvärde) på det svenska atomprogrammet – innan en enda kilowatt ännu hade producerats. Energiöverenskommelsen 2016 har satt målet på 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Så länge det gamla och det nya systemet kör parallellt och det blir överproduktion, måste stöd finnas för att ett stabilt förnybart system ska kunna finnas på plats när kärnkraften går i graven. Dessa kostnader kommer inte att vara i närheten av det stöd kärnkraften fått. I själva verket räcker det med att kräva att kärnkraften bär sina egna kostnader – då kommer vind och sol växa utan subventioner.

Liv Jofjell

Värmland mot Kärnkraft

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.