2017-03-16 06:01

2017-03-16 06:01

Satsa mer på vinterväghållning och underhåll

Debatt: Infrastruktur

Regeringen måste satsa rimliga pengar på vinterväghållning och underhåll av vägar. Det måste märkas tydligare att det är år 2017, skriver Malte Henriksson och Thomas Broström.

Västra Götaland har nyligen drabbats av vinterns värsta väglag i år, med lamslagen trafik. Precis som i Stockholmsområdet i november. Värmland har flera gånger nuvarande vinter haft oacceptabla perioder med halkiga vägar på de stora vägarna Vinterlandet Sverige, lamslaget. Sveriges Åkeriföretag har under åratal kritiserat den allt sämre vinterväghållningen. Vägfriktionen minskar och därmed ökar risken för svår halka och olyckor. Entreprenörerna som ansvarar för snöröjningen måste våga ta ut svängarna i avtalen och kraftfullt agera när vädret slår till.

Och då är frågan, görs detta i tillräcklig omfattning? Frågar du en lastbilschaufför som har kört genom Värmland under vintern så är nog svaret nej. Men problemet är tudelat mellan å ena sidan dåliga däck, förare ovana vid vinterväglag, vissa lastbilstyper och å andra sidan dåliga vägar.

I samtal med Trafikverket uppger de att kostnaderna för plogbilstjänster inte ökat sedan år 1992. Samt att det är hundratals färre plogbilar på samma vägsträckor sedan 1992. Det spelar ingen roll hur skicklig en förare är om vägen inte är plogad och vägen inte håller måttet.

Sveriges Åkeriföretag har så sent som i oktober föreslagit till regeringen att införa krav på snökedjor för vissa särskilt olycksdrabbade lastbilstyper, så kallade EU-trailers. Anledningen är att de är tre gånger farligare än skandinaviska lastbilar på vissa vägnät. Det visar fakta.

Problemet är som sagt tudelat. För det första. Trafikverket digitaliserar arbetet med uppföljning för att få bättre kontroll. Det välkomnar vi. Det är helt orimligt att Sverige inte ska klara större snöoväder. 4,5 miljarder går till planerat underhåll med mera, och 3,7 miljarder till snöröjning och basunderhåll. En siffra som alltså har stått sig sedan år 1992. Vilken lön eller lastbil har samma prislapp år 2017 som år 1992? Det faller på sin egen orimlighet. Enligt Trafikverket så finns dessutom 300 färre plogbilar på samma sträcka än 1992.

För det andra. Vi måste få bättre ordning på vägarna. En norsk studie visar att skandinaviska lastbilar, till skillnad från de kortare EU-trailerlastbilarna, har en marginell skillnad i olycksfrekvens mellan sommar- och vinterväglag. De allt vanligare EU-trailers som finns på våra vägar är tre gånger oftare inblandade i olyckor i vinterväglag. Dessutom hade knappt 6 av 10 av de utländska fordonen däck med rätt mönsterdjup, enligt Trafikverkets rapportering inför införandet av vinterdäck på drivhjul. Konsekvensen blir en fällknivseffekt på fordonen, där även dåliga däck och bristande vinterväglagserfarenhet påverkar.

I dag blir det ett nollsummespel där 1990-talet står som modell för vad det rimligen får kosta med vägunderhåll och snöröjning. Regeringen måste satsa rimliga pengar på vinterväghållning och underhåll av vägar. Det måste märkas tydligare att det är år 2017. Inte minst så måste man även komma ihåg att detta är en daglig arbetsmiljö för alla våra yrkesförare som i sin tur utgör Sveriges blodomlopp och utan dom kunde vi få återgå till det gamla bondesamhället med allt vad skulle innebära. Och det tror jag ingen vill.

Malte Henriksson

Ordförande, Sveriges Åkeriföretag Värmland

Thomas Broström

Regionchef, Sveriges Åkeriföretag Värmland

Västra Götaland har nyligen drabbats av vinterns värsta väglag i år, med lamslagen trafik. Precis som i Stockholmsområdet i november. Värmland har flera gånger nuvarande vinter haft oacceptabla perioder med halkiga vägar på de stora vägarna Vinterlandet Sverige, lamslaget. Sveriges Åkeriföretag har under åratal kritiserat den allt sämre vinterväghållningen. Vägfriktionen minskar och därmed ökar risken för svår halka och olyckor. Entreprenörerna som ansvarar för snöröjningen måste våga ta ut svängarna i avtalen och kraftfullt agera när vädret slår till.

Och då är frågan, görs detta i tillräcklig omfattning? Frågar du en lastbilschaufför som har kört genom Värmland under vintern så är nog svaret nej. Men problemet är tudelat mellan å ena sidan dåliga däck, förare ovana vid vinterväglag, vissa lastbilstyper och å andra sidan dåliga vägar.

I samtal med Trafikverket uppger de att kostnaderna för plogbilstjänster inte ökat sedan år 1992. Samt att det är hundratals färre plogbilar på samma vägsträckor sedan 1992. Det spelar ingen roll hur skicklig en förare är om vägen inte är plogad och vägen inte håller måttet.

Sveriges Åkeriföretag har så sent som i oktober föreslagit till regeringen att införa krav på snökedjor för vissa särskilt olycksdrabbade lastbilstyper, så kallade EU-trailers. Anledningen är att de är tre gånger farligare än skandinaviska lastbilar på vissa vägnät. Det visar fakta.

Problemet är som sagt tudelat. För det första. Trafikverket digitaliserar arbetet med uppföljning för att få bättre kontroll. Det välkomnar vi. Det är helt orimligt att Sverige inte ska klara större snöoväder. 4,5 miljarder går till planerat underhåll med mera, och 3,7 miljarder till snöröjning och basunderhåll. En siffra som alltså har stått sig sedan år 1992. Vilken lön eller lastbil har samma prislapp år 2017 som år 1992? Det faller på sin egen orimlighet. Enligt Trafikverket så finns dessutom 300 färre plogbilar på samma sträcka än 1992.

För det andra. Vi måste få bättre ordning på vägarna. En norsk studie visar att skandinaviska lastbilar, till skillnad från de kortare EU-trailerlastbilarna, har en marginell skillnad i olycksfrekvens mellan sommar- och vinterväglag. De allt vanligare EU-trailers som finns på våra vägar är tre gånger oftare inblandade i olyckor i vinterväglag. Dessutom hade knappt 6 av 10 av de utländska fordonen däck med rätt mönsterdjup, enligt Trafikverkets rapportering inför införandet av vinterdäck på drivhjul. Konsekvensen blir en fällknivseffekt på fordonen, där även dåliga däck och bristande vinterväglagserfarenhet påverkar.

I dag blir det ett nollsummespel där 1990-talet står som modell för vad det rimligen får kosta med vägunderhåll och snöröjning. Regeringen måste satsa rimliga pengar på vinterväghållning och underhåll av vägar. Det måste märkas tydligare att det är år 2017. Inte minst så måste man även komma ihåg att detta är en daglig arbetsmiljö för alla våra yrkesförare som i sin tur utgör Sveriges blodomlopp och utan dom kunde vi få återgå till det gamla bondesamhället med allt vad skulle innebära. Och det tror jag ingen vill.

Malte Henriksson

Ordförande, Sveriges Åkeriföretag Värmland

Thomas Broström

Regionchef, Sveriges Åkeriföretag Värmland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.