2016-10-15 06:01

2016-10-15 06:01

Intresset för mat ger framtidshopp

Debatt: Landsbygden

Det närproducerade, där konsumenten kan se ursprunget, växer så det knakar. Efterfrågan är stor på gårdarnas egna varor från både inhemska konsumenter och mer långväga turister, skriver Margareta Lindahl.

Landsbygden sägs ibland sakna framtid. En ny trendrapport från Landshypotek Bank visar motsatsen. På gårdarna runt om i landet växer framtidens företag fram. Svenska produkter och gårdsupplevelser skapar tillväxt, får Sverige att leva och ger exportmöjligheter. Nu behövs politiska krafttag för att gynna utvecklingen.

Bilden av svensk landsbygd har länge målats nattsvart. Vi läser om hur unga flyttar till storstäderna, företagen lägger ned och samhällsservicen minskar. Men är bilden så nattsvart? Landshypotek Bank har i en ny rapport beskrivit ett antal av de samhällstrender som präglar vår tid. Dessa handlar i stor utsträckning om hur vi som individer förhåller oss till omvärlden, vår identitet och vårt personliga ansvar.

Relationen till maten utgör en viktig del i dessa samhällstrender. Maten har gått från att vara ett nödvändigt livsmedel till att bli en av de viktigaste bitarna i vår identitet. Genom maten och hur vi konsumerar den visar vi idag vem vi är – eller den vi vill vara.

Rapporten tar upp sju samhällstrender. De handlar om slut på resursslöseriet, jakten på autencitet och ursprung, mer globalt ansvar, företagens val mellan det storskaliga och det småskaliga, exportmöjligheterna i en värld som knyts samman, medvetenheten om vår hälsa samt användning av den nya tekniken.

Trenderna påverkar jord- och skogsbruket, gårdarnas produktion och hela sättet att arbeta. Rapporten visar att det är på gårdarna svaren finns på frågorna i tiden. När jord- och skogbruksföretagen ändrar sin inriktning går de i spetsen för flera av våra moderna samhällstrender.

Det närproducerade, där konsumenten kan se ursprunget, växer så det knakar. Efterfrågan är stor på gårdarnas egna varor från både inhemska konsumenter och mer långväga turister. Att en produkt är autentisk, traktens egna, förknippas med högre kvalitet och det ger den ett betydligt större värde. Vi ser också att det svenskodlade innehåller speciella värden som uppskattas i andra länder. På det här sätter växer nya små företag växer fram och befintliga ändrar inriktning, i syfte att lyfta fram ursprunget.

Ett lokalt exempel här i Värmland är Sörgården utanför Kristinehamn. Där finns både odling, gårdsbutik och slakteri. Verksamheten är ekologisk och Krav-märkt och har en uttalad filosofi att värna djuren.

För Sverige innebär det stora möjligheter om vi tar tillvara gårdarnas potential. Efterfrågan finns och det sker förändringar, men vi behöver också en politik som uppmuntrar och ser utvecklingen på Sveriges landsbygd och i det svenska lantbruket. Mot den bakgrunden finns stora förhoppningar på den livsmedelsstrategi som regeringen har utlovat inom kort. Agerar vi rätt så kan vi få tillväxt i hela landet och nya möjliga exportsuccéer här.

Det är lätt att fastna i gamla tankebanor och i en förlegad bild av landsbygden. Frågan vi behöver ställa oss är om vi ska fortsätta betrakta landsbygden som dåtidens Sverige – eller om vi istället ska ta tillvara på de möjligheter som finns.

Svaret borde vara givet. Det är på landsbygden de moderna företagen växer fram. Företag som uppfyller våra behov och önskemål idag. Låt inte de möjligheterna gå oss förbi.

Margareta Lindahl

Rörelsechef på Landshypotek Bank

Landsbygden sägs ibland sakna framtid. En ny trendrapport från Landshypotek Bank visar motsatsen. På gårdarna runt om i landet växer framtidens företag fram. Svenska produkter och gårdsupplevelser skapar tillväxt, får Sverige att leva och ger exportmöjligheter. Nu behövs politiska krafttag för att gynna utvecklingen.

Bilden av svensk landsbygd har länge målats nattsvart. Vi läser om hur unga flyttar till storstäderna, företagen lägger ned och samhällsservicen minskar. Men är bilden så nattsvart? Landshypotek Bank har i en ny rapport beskrivit ett antal av de samhällstrender som präglar vår tid. Dessa handlar i stor utsträckning om hur vi som individer förhåller oss till omvärlden, vår identitet och vårt personliga ansvar.

Relationen till maten utgör en viktig del i dessa samhällstrender. Maten har gått från att vara ett nödvändigt livsmedel till att bli en av de viktigaste bitarna i vår identitet. Genom maten och hur vi konsumerar den visar vi idag vem vi är – eller den vi vill vara.

Rapporten tar upp sju samhällstrender. De handlar om slut på resursslöseriet, jakten på autencitet och ursprung, mer globalt ansvar, företagens val mellan det storskaliga och det småskaliga, exportmöjligheterna i en värld som knyts samman, medvetenheten om vår hälsa samt användning av den nya tekniken.

Trenderna påverkar jord- och skogsbruket, gårdarnas produktion och hela sättet att arbeta. Rapporten visar att det är på gårdarna svaren finns på frågorna i tiden. När jord- och skogbruksföretagen ändrar sin inriktning går de i spetsen för flera av våra moderna samhällstrender.

Det närproducerade, där konsumenten kan se ursprunget, växer så det knakar. Efterfrågan är stor på gårdarnas egna varor från både inhemska konsumenter och mer långväga turister. Att en produkt är autentisk, traktens egna, förknippas med högre kvalitet och det ger den ett betydligt större värde. Vi ser också att det svenskodlade innehåller speciella värden som uppskattas i andra länder. På det här sätter växer nya små företag växer fram och befintliga ändrar inriktning, i syfte att lyfta fram ursprunget.

Ett lokalt exempel här i Värmland är Sörgården utanför Kristinehamn. Där finns både odling, gårdsbutik och slakteri. Verksamheten är ekologisk och Krav-märkt och har en uttalad filosofi att värna djuren.

För Sverige innebär det stora möjligheter om vi tar tillvara gårdarnas potential. Efterfrågan finns och det sker förändringar, men vi behöver också en politik som uppmuntrar och ser utvecklingen på Sveriges landsbygd och i det svenska lantbruket. Mot den bakgrunden finns stora förhoppningar på den livsmedelsstrategi som regeringen har utlovat inom kort. Agerar vi rätt så kan vi få tillväxt i hela landet och nya möjliga exportsuccéer här.

Det är lätt att fastna i gamla tankebanor och i en förlegad bild av landsbygden. Frågan vi behöver ställa oss är om vi ska fortsätta betrakta landsbygden som dåtidens Sverige – eller om vi istället ska ta tillvara på de möjligheter som finns.

Svaret borde vara givet. Det är på landsbygden de moderna företagen växer fram. Företag som uppfyller våra behov och önskemål idag. Låt inte de möjligheterna gå oss förbi.

Margareta Lindahl

Rörelsechef på Landshypotek Bank