2016-10-12 06:00

2016-10-12 06:00

Bra integration ett lotteri för nyanlända

Debatt: Värmland

Nu är det ett lotteri – beroende var man bor eller i vilken skola man hamnar – får man olika förutsättningar till kunskaper och integration, skriver Jakob Skogholm.

I höstbudgeten presenterar regeringen flera satsningar på kommunernas och skolans arbete med nyanlända elever och på integration. Både utbildningsminister Fridolin och nya gymnasie- och kunskapslyftsministern Anna Ekström lyfter nyanlända elever som största utmaning, med kraftfulla insatser så att alla kan klara grundskolan och få den biljett till gymnasiet och framtiden som de har rätt till.

Det finns bra sätt att på relativt kort tid kunna lära sig svenska, fortsätta utveckla sitt eget modersmål och få nya ämneskunskaper, samtidigt. Med rätt pedagogiskt stöd är det fullt möjligt – om man har tur och hamnar i en kommun och skola som ger de förutsättningarna, vill säga.

I dag har skolorna i två tredjedelar av Sveriges kommuner tillgång till digitalt studiestöd på modersmål, så att eleverna både kan lära sig svenska och hänga med i övriga ämnen. I resten av kommunerna finns inte det stödet. Det innebär att skolan inte kan erbjuda alla elever samma förutsättningar. I Värmland är siffrorna 12-3: i skolorna i 12 kommuner har eleverna tillgång till digitalt t stöd, men i Eda, Hammarö och Arvika saknas det. Det är oroande. Skolan ska erbjuda alla elever lika förutsättningar. Nu är det ett lotteri – beroende var man bor eller i vilken skola man hamnar – får man olika förutsättningar till kunskaper och integration.

De flesta skolor har förberedelseklass där eleverna lär sig svenska. För att hänga med får de hjälp med studiehandledning på modersmål ett par timmar i veckan. 2014 granskade Skolinspektionen utvalda kommuners arbete med nyanlända elever. Det saknades studiehandledning på modersmål, både i kvalitet i och omfattning för att ge stöd för kunskapsutvecklingen. Många behöver mer, vilket många skolor i dag har svårt att erbjuda.

I Karlstad, Kristinehamn, Hagfors och Filipstad får eleverna pedagogisk digital hjälp – inspelad studiehandledning på modersmål, kopplad till svensk lärobok. Varje stycke i boken förklaras på elevens språk, för att ge innehåll och sammanhang, sedan kommer översättningen.

För eleverna är digitala hjälpmedel avgörande. Eleverna kan lyssna, öva och plugga själv och tiden med studiehandledaren blir mer effektivt. Det blir lättare hänga med och gå i vanlig klass. Kortare tid och systematiskt arbete med nyanlända innebär lägre kostnad för kommunen.

Fortfarande är läraren viktig för inlärningen, och många skolor har flerspråkiga lärare. Men det finns inte tillräckligt med flerspråkiga lärare att rekrytera, vilket lärarfacken uppmärksammade tidigt. När det är brist på flerspråkiga lärare blir det digitala stödet ännu viktigare. Elever som får stöd klarar sig bättre än de som inte får. Integrationen går fortare och bättre och därför borde det vara självklart att sätta in pedagogiskt stöd för alla, direkt.

Skolan ska ge eleverna lika förutsättningar. Det är orimligt att skolan inte erbjuder lika möjligheter för nyanlända elever att klara skolan. Som det är nu är det ett lotteri – beroende var man bor eller i vilken skola man hamnar så får man bättre eller sämre stöd.

Det är djupt orättvist och därför behövs enhetliga riktlinjer för skolornas arbete med nyanlända elever. Utbildning är en investering som alltid betalar sig. Det är en vaccination mot utanförskap, och det ger Sverige framtida tillväxt i välutbildad arbetskraft. Det blir vinst för eleverna i Värmland, för samhället och för kommunerna, som får lägre kostnader för skolan.

Jakob Skogholm

Vd, ILT Inläsningstjänst

I höstbudgeten presenterar regeringen flera satsningar på kommunernas och skolans arbete med nyanlända elever och på integration. Både utbildningsminister Fridolin och nya gymnasie- och kunskapslyftsministern Anna Ekström lyfter nyanlända elever som största utmaning, med kraftfulla insatser så att alla kan klara grundskolan och få den biljett till gymnasiet och framtiden som de har rätt till.

Det finns bra sätt att på relativt kort tid kunna lära sig svenska, fortsätta utveckla sitt eget modersmål och få nya ämneskunskaper, samtidigt. Med rätt pedagogiskt stöd är det fullt möjligt – om man har tur och hamnar i en kommun och skola som ger de förutsättningarna, vill säga.

I dag har skolorna i två tredjedelar av Sveriges kommuner tillgång till digitalt studiestöd på modersmål, så att eleverna både kan lära sig svenska och hänga med i övriga ämnen. I resten av kommunerna finns inte det stödet. Det innebär att skolan inte kan erbjuda alla elever samma förutsättningar. I Värmland är siffrorna 12-3: i skolorna i 12 kommuner har eleverna tillgång till digitalt t stöd, men i Eda, Hammarö och Arvika saknas det. Det är oroande. Skolan ska erbjuda alla elever lika förutsättningar. Nu är det ett lotteri – beroende var man bor eller i vilken skola man hamnar – får man olika förutsättningar till kunskaper och integration.

De flesta skolor har förberedelseklass där eleverna lär sig svenska. För att hänga med får de hjälp med studiehandledning på modersmål ett par timmar i veckan. 2014 granskade Skolinspektionen utvalda kommuners arbete med nyanlända elever. Det saknades studiehandledning på modersmål, både i kvalitet i och omfattning för att ge stöd för kunskapsutvecklingen. Många behöver mer, vilket många skolor i dag har svårt att erbjuda.

I Karlstad, Kristinehamn, Hagfors och Filipstad får eleverna pedagogisk digital hjälp – inspelad studiehandledning på modersmål, kopplad till svensk lärobok. Varje stycke i boken förklaras på elevens språk, för att ge innehåll och sammanhang, sedan kommer översättningen.

För eleverna är digitala hjälpmedel avgörande. Eleverna kan lyssna, öva och plugga själv och tiden med studiehandledaren blir mer effektivt. Det blir lättare hänga med och gå i vanlig klass. Kortare tid och systematiskt arbete med nyanlända innebär lägre kostnad för kommunen.

Fortfarande är läraren viktig för inlärningen, och många skolor har flerspråkiga lärare. Men det finns inte tillräckligt med flerspråkiga lärare att rekrytera, vilket lärarfacken uppmärksammade tidigt. När det är brist på flerspråkiga lärare blir det digitala stödet ännu viktigare. Elever som får stöd klarar sig bättre än de som inte får. Integrationen går fortare och bättre och därför borde det vara självklart att sätta in pedagogiskt stöd för alla, direkt.

Skolan ska ge eleverna lika förutsättningar. Det är orimligt att skolan inte erbjuder lika möjligheter för nyanlända elever att klara skolan. Som det är nu är det ett lotteri – beroende var man bor eller i vilken skola man hamnar så får man bättre eller sämre stöd.

Det är djupt orättvist och därför behövs enhetliga riktlinjer för skolornas arbete med nyanlända elever. Utbildning är en investering som alltid betalar sig. Det är en vaccination mot utanförskap, och det ger Sverige framtida tillväxt i välutbildad arbetskraft. Det blir vinst för eleverna i Värmland, för samhället och för kommunerna, som får lägre kostnader för skolan.

Jakob Skogholm

Vd, ILT Inläsningstjänst