2016-10-07 06:00

2016-10-07 06:00

Närmast kriminella prishöjningar

Debatt: Elnätsavgifterna

Man kan också undra vad den statliga Energimyndigheten med sina 350 anställda sysslar med då de inte ens kan inrätta ett system som håller koll på de stora nätjättarna, skriver Rune Lanestrand.

Fortum/Ellevio och Vattenfall är de värsta. Från redan höga fasta avgifter för ledningarna har de båda företagen, sedan februari 2015 till i dag, höjt med 18 respektive 16 procent. Samtidigt som priserna i övriga samhället legat i stort sett på samma nivå. Medan allt annat i dag ska konkurrensutsättas, som dagis, skola och äldrevård så har elnätsföretagen monopol och behöver inte konkurrera. Hur har riksdag och olika regeringar kunnat ge dessa skrupelfria företag fria händer att skinna sina kunder? Det obligatoriska är annars att monopolföretag kontrolleras av samhället så de inte kan ta ut orimlig vinster.

Det måste vara ett grundläggande systemfel när det är Förvaltningsdomstolen som gett elnätsbolagen rätt till de orimliga prishöjningarna. Ännu ett exempel på obegripliga domar i vårt rättsväsende.

Totalt handlar det om cirka 36 miljarder kronor som elnätsföretagen enligt domen har rätt att plocka ut av sina kunder i en extra avgift förutom den normala taxan.

Det kanske allra sämsta på sikt med så höga nätkostnader är att många hushåll tycker det inte är någon idé att spara på elen då det fasta priset i många fall är den stora delen på elräkningen.

Man kan också undra vad den statliga Energimyndigheten med sina 350 anställda sysslar med då de inte ens kan inrätta ett system som håller koll på de stora nätjättarna. Ett system som skyddar elkunderna mot dessa lika omotiverade som oacceptabla prishöjningar.

Kan det vara något samband mellan den obegripliga flatheten mot elnätsbolagen och att Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma tidigare har varit anställd hos EON och Vattenfall?

Inte heller Energimarknadsinspektionen har reagerat trots att hela 30 procent av Vattenfalls inkomster på det fasta elnätet är ren vinst. Man kan nog gissa att dessa båda statliga myndigheter är nära lierade med sina uppdragsgivare inte har någon ambition att hålla tillbaka elkostnaderna då det ger extra klirr i statskassan. På sätt och vis en extraskatt.

Rune Lanestrand

Tidigare politisk redaktör på Älvsborgs-Posten

Fortum/Ellevio och Vattenfall är de värsta. Från redan höga fasta avgifter för ledningarna har de båda företagen, sedan februari 2015 till i dag, höjt med 18 respektive 16 procent. Samtidigt som priserna i övriga samhället legat i stort sett på samma nivå. Medan allt annat i dag ska konkurrensutsättas, som dagis, skola och äldrevård så har elnätsföretagen monopol och behöver inte konkurrera. Hur har riksdag och olika regeringar kunnat ge dessa skrupelfria företag fria händer att skinna sina kunder? Det obligatoriska är annars att monopolföretag kontrolleras av samhället så de inte kan ta ut orimlig vinster.

Det måste vara ett grundläggande systemfel när det är Förvaltningsdomstolen som gett elnätsbolagen rätt till de orimliga prishöjningarna. Ännu ett exempel på obegripliga domar i vårt rättsväsende.

Totalt handlar det om cirka 36 miljarder kronor som elnätsföretagen enligt domen har rätt att plocka ut av sina kunder i en extra avgift förutom den normala taxan.

Det kanske allra sämsta på sikt med så höga nätkostnader är att många hushåll tycker det inte är någon idé att spara på elen då det fasta priset i många fall är den stora delen på elräkningen.

Man kan också undra vad den statliga Energimyndigheten med sina 350 anställda sysslar med då de inte ens kan inrätta ett system som håller koll på de stora nätjättarna. Ett system som skyddar elkunderna mot dessa lika omotiverade som oacceptabla prishöjningar.

Kan det vara något samband mellan den obegripliga flatheten mot elnätsbolagen och att Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma tidigare har varit anställd hos EON och Vattenfall?

Inte heller Energimarknadsinspektionen har reagerat trots att hela 30 procent av Vattenfalls inkomster på det fasta elnätet är ren vinst. Man kan nog gissa att dessa båda statliga myndigheter är nära lierade med sina uppdragsgivare inte har någon ambition att hålla tillbaka elkostnaderna då det ger extra klirr i statskassan. På sätt och vis en extraskatt.

Rune Lanestrand

Tidigare politisk redaktör på Älvsborgs-Posten