2016-09-30 06:01

2016-09-30 06:01

Hög tid att fasa ut ränteavdragen

Debatt: Ekonomi

Det finns goda möjligheter att finna ett parlamentariskt underlag för att på ett ansvarsfullt sätt fasa ut ränteavdragen. Frågan handlar om politisk vilja, skriver Adrian Ericson och Josef Weidman.

Socialdemokratin och centerrörelsen vilar på olika värderingsgrunder, historiskt och i dagspolitiken. Vi är frihetsrörelser, men med olika definitioner och lösningar. Det gör att mycket skiljer oss åt, men också att vi i våra politiska strävanden kan mötas i gemensamma ståndpunkter. Ränteavdraget är just en sådan fråga, som tvärtemot vad regeringen anser; bör trappas av och på sikt avskaffas. Bakom vårt gemensamma ställningstagande ligger tre tydliga anledningar.

1. Det kan inte vara en statlig kärnuppgift att skattesubventionera belåning.

Våra gemensamma resurser skall användas effektivt för att bidra till en samhällsutveckling som kommer alla till del. Idag går 85 procent av ränteavdragen till den mest välbeställda halvan av befolkningen – som i sin tur betalar en relativt hög inkomstskatt. Detta upplägg i skattesystemet tar med ena handen, genom beskattning av privatpersoner och näringsidkare, och ger med den andra genom att subventionera kapitalägare. Det bidrar sammantaget till att motarbeta jobbskapande och öka ojämlikheten på skattebetalarnas bekostnad, en politik som varken kan kallas liberal eller progressiv.

2. Prioritera rätt och ta ansvar för Sveriges ekonomi

Enligt Konjunkturinstitutets prognos kommer ränteavdragens kostnad fördubblas inom några år, från dagens nivå på 30 miljarder kronor. I takt med att räntorna ökar kommer kostnaden för ränteavdragen att skena för de offentliga finanserna. Det är utgiftsökningar som kommer tränga undan andra viktiga investeringar, vilket vi anser vara en grav felprioritering. 30 miljarder kan istället göra oerhört mycket för jobben, våra barn och äldre.

3. Agera mot överbelåningen av svenska hushåll.

I dag ser vi hur alltför många privatpersoner byggt upp sin ekonomi genom lånade pengar. Sverige hamnar på sjätte plats på listan över världens mest skuldsatta hushåll enligt OECD och skuldsättningen ökar snabbt. Det är inte en hållbar situation, utan innebär stort risktagande för Sverige och enskilda privatpersoners ekonomiska trygghet.

Därför menar vi att det är dags för en blocköverskridande överenskommelse för att fasa ut ränteavdraget. Med hänsyn till låntagares privatekonomi bör utfasningen ske gradvis, detta för att undvika att förändringarna blir alltför märkbara i människors vardag.

En utfasning av ränteavdragen ligger i tiden. Det är inte bara argumenten som är solklara. Flera bedömare, såsom Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Finansinspektionen, OECD och EU-kommissionen är eniga om att ränteavdragen är djupt problematiska och måste avskaffas. I Norge och Danmark har utfasningen av ränteavdrag redan inletts.

Slutligen. Det finns goda möjligheter att finna ett parlamentariskt underlag för att på ett ansvarsfullt sätt fasa ut ränteavdragen. Frågan handlar om politisk vilja. Vi är övertygade om att svensk politik behöver mer av samarbete. Det står inte i konflikt med att rita ut tydliga skiljelinjer i viktiga värderingsfrågor. Vi behöver helt enkelt båda delarna: en ideologisk debatt bortom utnötta talepunkter - och modet att hitta gemensamma lösningar där så är möjligt.

Det vore bra för samhällsklimatet och för att välkomna fler att engagera sig i politiken. Det vore också nyttigt för sakligheten. Låter vi ränteavdragen fortsätta skena kostnadsmässigt är de inom kort uppe på samma nivåer som hela migrationsbudgeten. Det borde vara något av en väckarklocka i dagens politiska debatt.

Adrian Ericson (SSU)

Kriminologistudent, Lunds universitet

Josef Weidman (CUF)

Ekonomistudent, Lunds universitet

Socialdemokratin och centerrörelsen vilar på olika värderingsgrunder, historiskt och i dagspolitiken. Vi är frihetsrörelser, men med olika definitioner och lösningar. Det gör att mycket skiljer oss åt, men också att vi i våra politiska strävanden kan mötas i gemensamma ståndpunkter. Ränteavdraget är just en sådan fråga, som tvärtemot vad regeringen anser; bör trappas av och på sikt avskaffas. Bakom vårt gemensamma ställningstagande ligger tre tydliga anledningar.

1. Det kan inte vara en statlig kärnuppgift att skattesubventionera belåning.

Våra gemensamma resurser skall användas effektivt för att bidra till en samhällsutveckling som kommer alla till del. Idag går 85 procent av ränteavdragen till den mest välbeställda halvan av befolkningen – som i sin tur betalar en relativt hög inkomstskatt. Detta upplägg i skattesystemet tar med ena handen, genom beskattning av privatpersoner och näringsidkare, och ger med den andra genom att subventionera kapitalägare. Det bidrar sammantaget till att motarbeta jobbskapande och öka ojämlikheten på skattebetalarnas bekostnad, en politik som varken kan kallas liberal eller progressiv.

2. Prioritera rätt och ta ansvar för Sveriges ekonomi

Enligt Konjunkturinstitutets prognos kommer ränteavdragens kostnad fördubblas inom några år, från dagens nivå på 30 miljarder kronor. I takt med att räntorna ökar kommer kostnaden för ränteavdragen att skena för de offentliga finanserna. Det är utgiftsökningar som kommer tränga undan andra viktiga investeringar, vilket vi anser vara en grav felprioritering. 30 miljarder kan istället göra oerhört mycket för jobben, våra barn och äldre.

3. Agera mot överbelåningen av svenska hushåll.

I dag ser vi hur alltför många privatpersoner byggt upp sin ekonomi genom lånade pengar. Sverige hamnar på sjätte plats på listan över världens mest skuldsatta hushåll enligt OECD och skuldsättningen ökar snabbt. Det är inte en hållbar situation, utan innebär stort risktagande för Sverige och enskilda privatpersoners ekonomiska trygghet.

Därför menar vi att det är dags för en blocköverskridande överenskommelse för att fasa ut ränteavdraget. Med hänsyn till låntagares privatekonomi bör utfasningen ske gradvis, detta för att undvika att förändringarna blir alltför märkbara i människors vardag.

En utfasning av ränteavdragen ligger i tiden. Det är inte bara argumenten som är solklara. Flera bedömare, såsom Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Finansinspektionen, OECD och EU-kommissionen är eniga om att ränteavdragen är djupt problematiska och måste avskaffas. I Norge och Danmark har utfasningen av ränteavdrag redan inletts.

Slutligen. Det finns goda möjligheter att finna ett parlamentariskt underlag för att på ett ansvarsfullt sätt fasa ut ränteavdragen. Frågan handlar om politisk vilja. Vi är övertygade om att svensk politik behöver mer av samarbete. Det står inte i konflikt med att rita ut tydliga skiljelinjer i viktiga värderingsfrågor. Vi behöver helt enkelt båda delarna: en ideologisk debatt bortom utnötta talepunkter - och modet att hitta gemensamma lösningar där så är möjligt.

Det vore bra för samhällsklimatet och för att välkomna fler att engagera sig i politiken. Det vore också nyttigt för sakligheten. Låter vi ränteavdragen fortsätta skena kostnadsmässigt är de inom kort uppe på samma nivåer som hela migrationsbudgeten. Det borde vara något av en väckarklocka i dagens politiska debatt.

Adrian Ericson (SSU)

Kriminologistudent, Lunds universitet

Josef Weidman (CUF)

Ekonomistudent, Lunds universitet