2016-09-20 06:00

2016-09-20 06:00

Bra kulturplan som kan bli ännu bättre!

Debatt: Värmland

Ska Värmland kunna profilera sig som en region med ett starkt utbud av bild- och formkonst, och ta vara på allt det som konsten ger samhället, måste regionens och kommunens politiker tänka om, skriver Margaretha Jansson och Eva Månsson.

Konsten väcker känslor och tankar i oss. Den utmanar oss och ställer frågor om och kan ge nya ingångar till vår samtid. Konsten har förutsättningar att slå broar mellan tid och rum, den kan föra oss lite närmare varandra. Kanske är det därför vår grundlag slår fast att den enskildes kulturella välfärd skall vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Kanske är det därför riksdagen vill att ”kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling”.

Professor Pier Luigi Sacco, en av världens mest efterfrågade experter på kultur och ekonomi, menar att kulturen är på väg att bli en systemöverskridande råvara i allt ekonomiskt värdeskapande och en av de viktigaste faktorerna för att skapa nya jobb.

Ska Värmland kunna profilera sig som en region med ett starkt utbud av bild- och formkonst, och ta vara på allt det som konsten ger samhället, måste regionens och kommunens politiker tänka om. Det finns mycket positivt i den regionala kulturplanen för åren 2017-2020 som nu har lagts fram för diskussion, men också en hel del utmaningar. Den konststrategi som regionen ska ta fram i dialog med konstlivets aktörer bör ta formen av en konkret handlingsplan med åtgärder för bild- och formkonsten och konstnärernas villkor.

KRO/KIF:s senaste konstnärsenkät visar att 70 procent av konstnärerna i Värmland har en månadsinkomst på 13 300 eller mindre, vilket kan jämföras med 21 024 kronor som var den genomsnittliga månadsinkomsten i länet 2014. Sex av tio bild- och formkonstnärer i Värmland uppger att de arbetar med annat än den konstnärliga verksamheten för att kunna försörja sig, vilket är ett slöseri med regionens konstnärliga kompetens. Åtta av tio konstnärer i Värmland svarar att de inte fått utställningsersättning enligt branschavtalet för konstnärer (MU-avtalet).

Mot denna bakgrund är det oroväckande att Värmland prioriterar ned bild- och formkonsten. Andelen av regionens kulturutgifter som investeras i bild- och formkonsten har minskat med 21 procent mellan 2011 och 2013, visar officiell statistik från Myndigheten för Kulturanalys.

Kulturplanens ambition att vara en paraplystrategi för hela regionen, även dess kommuner, är att ta vara på samverkansmodellens tanke om att två plus två kan bli åtta genom samverkan. Regionala stödfunktioner och resurser bör fokuseras på att i samverkan med kommunerna utveckla metoder och riktlinjer för att samtliga kommuner i regionen ska ha möjlighet att tillämpa enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning så att Värmland skapar en varaktig struktur för en konstnärlig samhällsutveckling med fler levande och kreativa livsmiljöer.

Regionen bör även sjösätta en regional fond ur vilken alla utställningsarrangörer i Värmland kan söka medfinansiering för att konstnärerna ska få avtalsenliga ersättningar och betalt för sin arbetstid. På så sätt skapar regionen förutsättningar för att yrkesverksamma konstnärer blir kvar i Värmland.

I vårt remissvar till kulturplanen föreslår vi 30 konkreta förslag för konsten, för delaktighet och utveckling av en framtida konstpolitik. Skrivs de in i kulturplanen och genomförs, kommer regionen att bli en ännu mer medveten och tongivande konst- och kulturregion.

Margaretha Jansson

Konstnär, talesperson för KRO/KIF i Värmland och ordförande för Värmlands Konstnärsförbund

Eva Månsson

Verksamhetsledare för Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare (KIF)

Konsten väcker känslor och tankar i oss. Den utmanar oss och ställer frågor om och kan ge nya ingångar till vår samtid. Konsten har förutsättningar att slå broar mellan tid och rum, den kan föra oss lite närmare varandra. Kanske är det därför vår grundlag slår fast att den enskildes kulturella välfärd skall vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Kanske är det därför riksdagen vill att ”kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling”.

Professor Pier Luigi Sacco, en av världens mest efterfrågade experter på kultur och ekonomi, menar att kulturen är på väg att bli en systemöverskridande råvara i allt ekonomiskt värdeskapande och en av de viktigaste faktorerna för att skapa nya jobb.

Ska Värmland kunna profilera sig som en region med ett starkt utbud av bild- och formkonst, och ta vara på allt det som konsten ger samhället, måste regionens och kommunens politiker tänka om. Det finns mycket positivt i den regionala kulturplanen för åren 2017-2020 som nu har lagts fram för diskussion, men också en hel del utmaningar. Den konststrategi som regionen ska ta fram i dialog med konstlivets aktörer bör ta formen av en konkret handlingsplan med åtgärder för bild- och formkonsten och konstnärernas villkor.

KRO/KIF:s senaste konstnärsenkät visar att 70 procent av konstnärerna i Värmland har en månadsinkomst på 13 300 eller mindre, vilket kan jämföras med 21 024 kronor som var den genomsnittliga månadsinkomsten i länet 2014. Sex av tio bild- och formkonstnärer i Värmland uppger att de arbetar med annat än den konstnärliga verksamheten för att kunna försörja sig, vilket är ett slöseri med regionens konstnärliga kompetens. Åtta av tio konstnärer i Värmland svarar att de inte fått utställningsersättning enligt branschavtalet för konstnärer (MU-avtalet).

Mot denna bakgrund är det oroväckande att Värmland prioriterar ned bild- och formkonsten. Andelen av regionens kulturutgifter som investeras i bild- och formkonsten har minskat med 21 procent mellan 2011 och 2013, visar officiell statistik från Myndigheten för Kulturanalys.

Kulturplanens ambition att vara en paraplystrategi för hela regionen, även dess kommuner, är att ta vara på samverkansmodellens tanke om att två plus två kan bli åtta genom samverkan. Regionala stödfunktioner och resurser bör fokuseras på att i samverkan med kommunerna utveckla metoder och riktlinjer för att samtliga kommuner i regionen ska ha möjlighet att tillämpa enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning så att Värmland skapar en varaktig struktur för en konstnärlig samhällsutveckling med fler levande och kreativa livsmiljöer.

Regionen bör även sjösätta en regional fond ur vilken alla utställningsarrangörer i Värmland kan söka medfinansiering för att konstnärerna ska få avtalsenliga ersättningar och betalt för sin arbetstid. På så sätt skapar regionen förutsättningar för att yrkesverksamma konstnärer blir kvar i Värmland.

I vårt remissvar till kulturplanen föreslår vi 30 konkreta förslag för konsten, för delaktighet och utveckling av en framtida konstpolitik. Skrivs de in i kulturplanen och genomförs, kommer regionen att bli en ännu mer medveten och tongivande konst- och kulturregion.

Margaretha Jansson

Konstnär, talesperson för KRO/KIF i Värmland och ordförande för Värmlands Konstnärsförbund

Eva Månsson

Verksamhetsledare för Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare (KIF)