2016-09-01 06:00

2016-09-01 06:00

Regeringens skattepolitik är arbetsfientlig

Debatt: Politik

Effekten av moms och arbetstagarnas inkomstskatter blir ett plus i statskassan vilket innebär en bra affär för alla. På färre jobb och svartarbete blir det inga skatteintäkter, skriver Ulrik Wehtje.

Under den förra mandatperioden präglades skattepolitiken av arbetslinjen – en premiering av arbete. Jobbskatteavdrag och Rut-reformer medförde stora förändringar som gynnade vitt arbete och skapade många nya jobb i en delvis ny bransch. Detta kritiserades av bland annat pensionärer och andra icke arbetande som också ville ha samma premieringar. Men då bör man inse att det är arbete som drar in statens skatteintäkter som finansierar vår välfärd, så visst var reformerna bra för alla. Tjänsterna används också av många pensionärer.

Statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) har försämrat jobbskatteavdragen genom att slopa avdragen för dem som jobbar mest och har höga inkomster. Förändringarna på Rut-området börjar nu också märkas. Effekten kommer att bli tydlig för många – inte minst genom minskade skatteintäkter.

Flera Rut-företag märker nu efter halvårsskiftet att deras kunder slår i det halverade Rut-taket. Effekten blir att vissa får fördubblade Rut-kostnader. Staten kunde möjligen ha vunnit på det införda taket om folk fortsatte att köpa dessa tjänster. Men effekten i verkligheten blir nog snarare att många Rut-jobb försvinner eller i vissa fall ombildas till svartjobb, som före Alliansreformen.

Stackars alla de Rut-anställda. Färre tjänster eller svartjobb – är det verkligen en politik som skapar Europas lägsta arbetslöshet?

En del frågar om det inte Rut-jobben bara är en starkt skattesubventionerat överklassförmån. Svaret är nej. Visst lönar sig skatteavdrag mer ju högre skatt man betalar, men det är ju bara andra sidan av hög marginalskatt. Sänk marginalskatten så minskar denna effekt. Även med dessa effekter så tjänade staten skatteintäkter på Rut-jobben. Effekten av moms och arbetstagarnas inkomstskatter blir ett plus i statskassan vilket innebär en bra affär för alla. På färre jobb och svartarbete blir det inga skatteintäkter. Så varför talar folk om Rut som en subvention?

Ovanpå dessa försämringar så har man krånglat till det rejält. Vissa tyckte redan att det gamla systemet var krångligt, men nu har det blivit riktigt svårt. Olika jobb värderas olika, olika beloppsgränser för olika åldersgrupper – det har blivit mycket att hålla koll på. Och regelkrångel leder till färre jobb. Tyvärr.

Man kan fråga sig varför regeringen inför dessa dumheter. Det är dels symbolpolitik. Man beskriver det, fullkomligt falskt, som subventionerade överklasstjänster. Om man är socialdemokrat är det inte fint med hushållsnära tjänster, som förr kallades pigtjänster. ”Pågtjänster” (pojktjänster på rikssvenska), Rot-avdraget, är dock fint och här är inskränkningar betydligt mindre om än med nya krångligare regler.

Skulle vi inte ha en feministisk regering? Skulle vi inte ha en regering som önskade mindre regelkrångel? En regering som ville skapa fler jobb?

Ulrik Wehtje

Exakta Group AB, Malmö

Under den förra mandatperioden präglades skattepolitiken av arbetslinjen – en premiering av arbete. Jobbskatteavdrag och Rut-reformer medförde stora förändringar som gynnade vitt arbete och skapade många nya jobb i en delvis ny bransch. Detta kritiserades av bland annat pensionärer och andra icke arbetande som också ville ha samma premieringar. Men då bör man inse att det är arbete som drar in statens skatteintäkter som finansierar vår välfärd, så visst var reformerna bra för alla. Tjänsterna används också av många pensionärer.

Statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) har försämrat jobbskatteavdragen genom att slopa avdragen för dem som jobbar mest och har höga inkomster. Förändringarna på Rut-området börjar nu också märkas. Effekten kommer att bli tydlig för många – inte minst genom minskade skatteintäkter.

Flera Rut-företag märker nu efter halvårsskiftet att deras kunder slår i det halverade Rut-taket. Effekten blir att vissa får fördubblade Rut-kostnader. Staten kunde möjligen ha vunnit på det införda taket om folk fortsatte att köpa dessa tjänster. Men effekten i verkligheten blir nog snarare att många Rut-jobb försvinner eller i vissa fall ombildas till svartjobb, som före Alliansreformen.

Stackars alla de Rut-anställda. Färre tjänster eller svartjobb – är det verkligen en politik som skapar Europas lägsta arbetslöshet?

En del frågar om det inte Rut-jobben bara är en starkt skattesubventionerat överklassförmån. Svaret är nej. Visst lönar sig skatteavdrag mer ju högre skatt man betalar, men det är ju bara andra sidan av hög marginalskatt. Sänk marginalskatten så minskar denna effekt. Även med dessa effekter så tjänade staten skatteintäkter på Rut-jobben. Effekten av moms och arbetstagarnas inkomstskatter blir ett plus i statskassan vilket innebär en bra affär för alla. På färre jobb och svartarbete blir det inga skatteintäkter. Så varför talar folk om Rut som en subvention?

Ovanpå dessa försämringar så har man krånglat till det rejält. Vissa tyckte redan att det gamla systemet var krångligt, men nu har det blivit riktigt svårt. Olika jobb värderas olika, olika beloppsgränser för olika åldersgrupper – det har blivit mycket att hålla koll på. Och regelkrångel leder till färre jobb. Tyvärr.

Man kan fråga sig varför regeringen inför dessa dumheter. Det är dels symbolpolitik. Man beskriver det, fullkomligt falskt, som subventionerade överklasstjänster. Om man är socialdemokrat är det inte fint med hushållsnära tjänster, som förr kallades pigtjänster. ”Pågtjänster” (pojktjänster på rikssvenska), Rot-avdraget, är dock fint och här är inskränkningar betydligt mindre om än med nya krångligare regler.

Skulle vi inte ha en feministisk regering? Skulle vi inte ha en regering som önskade mindre regelkrångel? En regering som ville skapa fler jobb?

Ulrik Wehtje

Exakta Group AB, Malmö