2016-08-11 06:01

2016-08-11 06:01

Korrekt utfodring av vilt ska tillåtas

Debatt: Jakt

Om utfodring sker korrekt och i något mindre omfattning leder det till minskad mängd vilt och därmed till färre skador och viltolyckor, skriver Sven-Erik Bucht.

Majoriteten av alla de som utfodrar vilt sköter det på ett utmärkt sätt. Men det finns de som inte gör det och syftet med ändringen i jaktlagen är att kunna hantera utfodringens negativa effekter.

Utfodring av vilt, främst klövvilt som vildsvin och hjort, har blivit vanligare under senare år. Till skillnad från tidigare förekommer utfodringen nu året runt och trots att det finns naturligt foder att tillgå. Detta skapar problem och det är dessa problem vi vill komma tillrätta med.

Den svenska vildsvinsstammen har under de senaste trettio åren vuxit från några hundra individer till cirka 200 000 i dag. Trots omfattande jakt är tillväxten av vildsvin omkring 30 procent per år, vilket motsvarar en fördubbling av antalet vildsvin på tre år. De växande viltstammarna har lett till omfattande skador på jordbruket och skogsbruket. Under 2014 förstördes totalt 42 700 ton spannmål enbart av vildsvin. 37,5 procent av de lantbrukare som odlar spannmål, trindsäd eller oljeväxter hade viltskador på en eller flera grödor.

Det har även lett till fler trafikolyckor. Under 2015 inträffade drygt 4 200 olyckor där vildsvin var inblandade. De samhällsekonomiska kostnaderna till följd av olyckorna är stora och de som är med om en sådan olycka riskerar att skada sig allvarligt.

Regeringen vill kunna reglera omfattningen av de skador som viltet orsakar och begränsa antalet viltolyckor i trafiken. Exakt hur regleringen kommer se ut är ännu inte klart, men syftet är självklart inte att begränsa till exempel fågelmatning, saltstenar eller viltåkrar. Inte heller ska utfodring begränsas när det behövs för att hjälpa viltet under vinterperioder då det kan ha svårt att hitta föda.

Eftersom någon närmare reglering av utfodring saknas i jaktlagstiftningen i dag är regeringens syfte att skapa förutsebarhet och tydligare regler. Utfodring ska alltså även tillåtas i fortsättningen men hänsyn måste tas till de skador viltet orsakar.

Om utfodring av vilt sker med för mycket foder eller på olämpliga platser kan jordbruk och skogsbruk drabbas av skador. Utfordringen kan även leda till att vilt koncentreras till vissa platser, vilket kan innebära skador på grödor i närheten av utfordringsplatsen. Om utfodring sker korrekt och i något mindre omfattning leder det till minskad mängd vilt och därmed till färre skador och viltolyckor, till minskade kostnader för samhället och för jord- och skogsbrukare.

Sven-Erik Bucht (S)

Landsbygdsminister

Majoriteten av alla de som utfodrar vilt sköter det på ett utmärkt sätt. Men det finns de som inte gör det och syftet med ändringen i jaktlagen är att kunna hantera utfodringens negativa effekter.

Utfodring av vilt, främst klövvilt som vildsvin och hjort, har blivit vanligare under senare år. Till skillnad från tidigare förekommer utfodringen nu året runt och trots att det finns naturligt foder att tillgå. Detta skapar problem och det är dessa problem vi vill komma tillrätta med.

Den svenska vildsvinsstammen har under de senaste trettio åren vuxit från några hundra individer till cirka 200 000 i dag. Trots omfattande jakt är tillväxten av vildsvin omkring 30 procent per år, vilket motsvarar en fördubbling av antalet vildsvin på tre år. De växande viltstammarna har lett till omfattande skador på jordbruket och skogsbruket. Under 2014 förstördes totalt 42 700 ton spannmål enbart av vildsvin. 37,5 procent av de lantbrukare som odlar spannmål, trindsäd eller oljeväxter hade viltskador på en eller flera grödor.

Det har även lett till fler trafikolyckor. Under 2015 inträffade drygt 4 200 olyckor där vildsvin var inblandade. De samhällsekonomiska kostnaderna till följd av olyckorna är stora och de som är med om en sådan olycka riskerar att skada sig allvarligt.

Regeringen vill kunna reglera omfattningen av de skador som viltet orsakar och begränsa antalet viltolyckor i trafiken. Exakt hur regleringen kommer se ut är ännu inte klart, men syftet är självklart inte att begränsa till exempel fågelmatning, saltstenar eller viltåkrar. Inte heller ska utfodring begränsas när det behövs för att hjälpa viltet under vinterperioder då det kan ha svårt att hitta föda.

Eftersom någon närmare reglering av utfodring saknas i jaktlagstiftningen i dag är regeringens syfte att skapa förutsebarhet och tydligare regler. Utfodring ska alltså även tillåtas i fortsättningen men hänsyn måste tas till de skador viltet orsakar.

Om utfodring av vilt sker med för mycket foder eller på olämpliga platser kan jordbruk och skogsbruk drabbas av skador. Utfordringen kan även leda till att vilt koncentreras till vissa platser, vilket kan innebära skador på grödor i närheten av utfordringsplatsen. Om utfodring sker korrekt och i något mindre omfattning leder det till minskad mängd vilt och därmed till färre skador och viltolyckor, till minskade kostnader för samhället och för jord- och skogsbrukare.

Sven-Erik Bucht (S)

Landsbygdsminister