2016-08-10 06:01

2016-08-10 06:01

Öppnar upp för förnybar kärnkraft

Debatt: Energiöverenskommelsen

Men trots att svensk vindkraft subventioneras via elcertifikat är den knappt lönsam. Därför satsar Vattenfall sina 50 miljarder kronor på vindkraft åren 2016-2020 till största delen i andra länder, skriver Anders Andersson.

Enligt Energiöverenskommelsen som presenterads den 10 juni i år är målet att den svenska elproduktionen ska vara helt förnybar 2040 och nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll 2045. Samtidigt tillåts nybyggnation av kärnreaktorer i takt med att de nuvarande faller för åldersstrecket.

Därför är det missvisande att skriva som miljöpartisterna Lise Nordin och Stina Bergström gör i artikeln ”Nu ska all el bli förnybar” (NWT 9/7) att all el i Sverige ska vara förnybar senast 2040 och komma från vind, skog, vatten och sol när detta endast är ett mål, samtidigt som ny kärnkraft tillåts. Lise och Stina tillhör ett av regeringspartierna och bör veta hur energiöverenskommelsen är formulerad.

År 2015 producerade svensk kärnkraft 54 TWh el och nettoexporten av el var 23 TWh (Energimyndigheten, 2016). Avvecklas kärnkraften fattas alltså 31 TWh. Ska dessutom alla vägfordon drivas med el krävs ytterligare minst 30 TWh el. En del av det fossila bränslet kan dock ersättas av skogsbaserat biobränsle. Används den svenska skogens hela årliga tillväxt förutom det som redan avverkas kan enligt Värmlandsmetanol 33 procent av 2011 års fossila fordonsbränslen ersättas, vilket dock förutsätter ett intensivare skogsbruk. Då återstår alltså 20 TWh el att ersätta för fordon och totalt 51 TWh för hela samhället. Samtidigt bidrog landets kärnkraftverk med 9700 MW, som utgör 30 procent av den totalt producerade eleffekten.

Hur tänker Miljöpartiet kring detta? Import av biobränsle och el, fler turbiner i vattenkraftverken och fler vindkraftverk, som 2015 gav 17 TWh och i snitt 6 procent av landets totala eleffekt?

Lise och Stina skriver också att kärnkraft blivit utkonkurrerad av förnybar energi. Detta är ett omtvistat påstående. Troligen är det dyrare att bygga ny traditionell kärnkraft än landbaserad väderberoende vindkraft (havsbaserad är ungefär lika dyr) eftersom kärnkraft är baskraft som alltid kan generera el. Men trots att svensk vindkraft subventioneras via elcertifikat är den knappt lönsam. Därför satsar Vattenfall sina 50 miljarder kronor på vindkraft åren 2016-2020 till största delen i andra länder. Vad fjärde generationens kärnreaktorer kostar vet vi ännu inte.

Även om Sverige är ett av de länder i världen som har störst förutsättningar för att få ett helt förnybart energisystem, finns få exempel på hur detta ska genomföras. Energimyndighetens rapport Fyra framtider (2016) ger ett par exempel på detta, men tror att kärnkraft åtminstone måste användas i andra mindre energimässigt gynnade länder för att klimatmålen ska uppnås. Världens elproduktion baserades 2013 till 86 procent på fossila bränslen, förutom bilismens totala fossilberoende.

I enlighet med Energiöverenskommelsens skrivningar om teknikutveckling på alla områden inom energiforskningen, samt att nybyggnation av reaktorer tillåts på befintliga platser bör därför alla riksdagspartier uppmuntra utveckling av fjärde generationens kärnreaktorer i Sverige. Eftersom processen drivs med använt kärnbränsle och tros bli så oerhört effektiv att bränslet räcker i flera hundra år bör den kunna betraktas som en förnybar energikälla. Då behöver heller inget slutförvar byggas i Forsmark för 130 miljarder kronor eftersom även avfallet minimeras.

Förslagsvis ger regeringen Vattenfall i uppdrag att tillsammans med reaktorfysik vid KTH bygga en fjärde generationens forskningsreaktor vid kärnkraftverket i Oskarshamn. Fungerar reaktorn uppnås även Energiöverenskommelsens skrivningar om att energiforskningen ska gynna uppställda klimatmål, samt förutsättningar för tillväxt och export.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Enligt Energiöverenskommelsen som presenterads den 10 juni i år är målet att den svenska elproduktionen ska vara helt förnybar 2040 och nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll 2045. Samtidigt tillåts nybyggnation av kärnreaktorer i takt med att de nuvarande faller för åldersstrecket.

Därför är det missvisande att skriva som miljöpartisterna Lise Nordin och Stina Bergström gör i artikeln ”Nu ska all el bli förnybar” (NWT 9/7) att all el i Sverige ska vara förnybar senast 2040 och komma från vind, skog, vatten och sol när detta endast är ett mål, samtidigt som ny kärnkraft tillåts. Lise och Stina tillhör ett av regeringspartierna och bör veta hur energiöverenskommelsen är formulerad.

År 2015 producerade svensk kärnkraft 54 TWh el och nettoexporten av el var 23 TWh (Energimyndigheten, 2016). Avvecklas kärnkraften fattas alltså 31 TWh. Ska dessutom alla vägfordon drivas med el krävs ytterligare minst 30 TWh el. En del av det fossila bränslet kan dock ersättas av skogsbaserat biobränsle. Används den svenska skogens hela årliga tillväxt förutom det som redan avverkas kan enligt Värmlandsmetanol 33 procent av 2011 års fossila fordonsbränslen ersättas, vilket dock förutsätter ett intensivare skogsbruk. Då återstår alltså 20 TWh el att ersätta för fordon och totalt 51 TWh för hela samhället. Samtidigt bidrog landets kärnkraftverk med 9700 MW, som utgör 30 procent av den totalt producerade eleffekten.

Hur tänker Miljöpartiet kring detta? Import av biobränsle och el, fler turbiner i vattenkraftverken och fler vindkraftverk, som 2015 gav 17 TWh och i snitt 6 procent av landets totala eleffekt?

Lise och Stina skriver också att kärnkraft blivit utkonkurrerad av förnybar energi. Detta är ett omtvistat påstående. Troligen är det dyrare att bygga ny traditionell kärnkraft än landbaserad väderberoende vindkraft (havsbaserad är ungefär lika dyr) eftersom kärnkraft är baskraft som alltid kan generera el. Men trots att svensk vindkraft subventioneras via elcertifikat är den knappt lönsam. Därför satsar Vattenfall sina 50 miljarder kronor på vindkraft åren 2016-2020 till största delen i andra länder. Vad fjärde generationens kärnreaktorer kostar vet vi ännu inte.

Även om Sverige är ett av de länder i världen som har störst förutsättningar för att få ett helt förnybart energisystem, finns få exempel på hur detta ska genomföras. Energimyndighetens rapport Fyra framtider (2016) ger ett par exempel på detta, men tror att kärnkraft åtminstone måste användas i andra mindre energimässigt gynnade länder för att klimatmålen ska uppnås. Världens elproduktion baserades 2013 till 86 procent på fossila bränslen, förutom bilismens totala fossilberoende.

I enlighet med Energiöverenskommelsens skrivningar om teknikutveckling på alla områden inom energiforskningen, samt att nybyggnation av reaktorer tillåts på befintliga platser bör därför alla riksdagspartier uppmuntra utveckling av fjärde generationens kärnreaktorer i Sverige. Eftersom processen drivs med använt kärnbränsle och tros bli så oerhört effektiv att bränslet räcker i flera hundra år bör den kunna betraktas som en förnybar energikälla. Då behöver heller inget slutförvar byggas i Forsmark för 130 miljarder kronor eftersom även avfallet minimeras.

Förslagsvis ger regeringen Vattenfall i uppdrag att tillsammans med reaktorfysik vid KTH bygga en fjärde generationens forskningsreaktor vid kärnkraftverket i Oskarshamn. Fungerar reaktorn uppnås även Energiöverenskommelsens skrivningar om att energiforskningen ska gynna uppställda klimatmål, samt förutsättningar för tillväxt och export.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall