2016-08-09 06:01

2016-08-09 06:01

Moderaternas plan för en bättre skola

Debatt: Utbildning

I dag finns det skolor i Sverige där inte ens hälften av eleverna klarar kunskapskraven. Det kan vi moderater aldrig acceptera, skriver Camilla Waltersson Grönvall.

Facit efter Gustav Fridolins (MP) två år som utbildningsminister imponerar inte. Lärarbristen tilltar, alltför många lärarstudenter hoppar av lärarutbildningen och kunskapsresultaten fortsätter att falla. Den som menar allvar med att vända denna utveckling, så att fler elever kan lära sig mer, måste ha en plan för en bättre skola. Det har Moderaterna. Vi vill ge eleverna mer tid med sina lärare och få fler skickliga lärare.

I dag finns det skolor i Sverige där inte ens hälften av eleverna klarar kunskapskraven. Det kan vi moderater aldrig acceptera. I vår plan för en bättre skola har vi därför föreslagit en nolltolerans mot dåliga skolor.

Vi vill att Skolinspektionens granskningar i högre utsträckning ska mäta undervisningens kvalitet, resultatutvecklingen och följa en betygsskala. Skolor med fallande kunskapsresultat ska, genom Skolverket, få skräddarsydda ”kunskapskontrakt” för att vända utvecklingen. Om skolorna, trots ”kunskapskontraktet”, inte vänder utvecklingen innebär nolltoleransen ett stärkt statligt ansvar för dåligt fungerande skolor. Det betyder att staten kan besluta om att ta över driften eller lägga ned en skola – oavsett huvudman.

Jämfört med andra länder missar en svensk elev nästan ett helt år i undervisningstid under grundskoleåren. Moderaterna föreslår därför att undervisningstiden ska utökas med en timme mer per dag med start i lågstadiet. Samtidigt vill vi också satsa på mer matematik i högstadiet. Detta är satsningar på uppemot sex miljarder kronor på mer undervisning i skolan.

För att de skickliga lärarna ska bli fler behöver läraryrkets attraktivitet höjas. I Moderaternas plan för en bättre skola investerar vi därför tre miljarder på högre lärarlöner, fler karriärtjänster och fler relevanta kurser och mer lärarledd tid på lärarutbildningen. Vi förstärker också satsningen på fler vägar till läraryrket genom att satsa 50 miljoner kronor på lärar- och ledarskapsprogrammet Teach For Sweden. För att frigöra mer tid till undervisning satsar Moderaterna 200 miljoner kronor per år för att fler skolor ska kunna anställa lärarassistenter som ska avlasta lärarnas administrativa arbete.

Att regeringen och Gustav Fridolin inte har någon plan för att stärka skolan är oroväckande. Ett växande och välmående Sverige som konkurrerar med kunskap kräver en skola som fortsatt fokuserar på att eleverna ska lära sig mer i skolan. Moderaternas plan för en bättre skola fokuserar därför på en nolltolerans mot dåliga skolor, att investera så att eleverna får mer tid tillsammans med sina lärare i klassrummet och att fortsätta höja läraryrkets attraktivitet så att fler lockas till läraryrket.

Camilla Waltersson Grönvall (M)

Skolpolitisk talesperson

Facit efter Gustav Fridolins (MP) två år som utbildningsminister imponerar inte. Lärarbristen tilltar, alltför många lärarstudenter hoppar av lärarutbildningen och kunskapsresultaten fortsätter att falla. Den som menar allvar med att vända denna utveckling, så att fler elever kan lära sig mer, måste ha en plan för en bättre skola. Det har Moderaterna. Vi vill ge eleverna mer tid med sina lärare och få fler skickliga lärare.

I dag finns det skolor i Sverige där inte ens hälften av eleverna klarar kunskapskraven. Det kan vi moderater aldrig acceptera. I vår plan för en bättre skola har vi därför föreslagit en nolltolerans mot dåliga skolor.

Vi vill att Skolinspektionens granskningar i högre utsträckning ska mäta undervisningens kvalitet, resultatutvecklingen och följa en betygsskala. Skolor med fallande kunskapsresultat ska, genom Skolverket, få skräddarsydda ”kunskapskontrakt” för att vända utvecklingen. Om skolorna, trots ”kunskapskontraktet”, inte vänder utvecklingen innebär nolltoleransen ett stärkt statligt ansvar för dåligt fungerande skolor. Det betyder att staten kan besluta om att ta över driften eller lägga ned en skola – oavsett huvudman.

Jämfört med andra länder missar en svensk elev nästan ett helt år i undervisningstid under grundskoleåren. Moderaterna föreslår därför att undervisningstiden ska utökas med en timme mer per dag med start i lågstadiet. Samtidigt vill vi också satsa på mer matematik i högstadiet. Detta är satsningar på uppemot sex miljarder kronor på mer undervisning i skolan.

För att de skickliga lärarna ska bli fler behöver läraryrkets attraktivitet höjas. I Moderaternas plan för en bättre skola investerar vi därför tre miljarder på högre lärarlöner, fler karriärtjänster och fler relevanta kurser och mer lärarledd tid på lärarutbildningen. Vi förstärker också satsningen på fler vägar till läraryrket genom att satsa 50 miljoner kronor på lärar- och ledarskapsprogrammet Teach For Sweden. För att frigöra mer tid till undervisning satsar Moderaterna 200 miljoner kronor per år för att fler skolor ska kunna anställa lärarassistenter som ska avlasta lärarnas administrativa arbete.

Att regeringen och Gustav Fridolin inte har någon plan för att stärka skolan är oroväckande. Ett växande och välmående Sverige som konkurrerar med kunskap kräver en skola som fortsatt fokuserar på att eleverna ska lära sig mer i skolan. Moderaternas plan för en bättre skola fokuserar därför på en nolltolerans mot dåliga skolor, att investera så att eleverna får mer tid tillsammans med sina lärare i klassrummet och att fortsätta höja läraryrkets attraktivitet så att fler lockas till läraryrket.

Camilla Waltersson Grönvall (M)

Skolpolitisk talesperson