2016-07-28 06:01

2016-07-28 06:01

Stålföretagen är avgörande

Debatt: Export

Sverige har under lång tid istället riktat blickarna mot de nya företagen inom tjänste- och mjukvarubranscherna och ibland kanske sett på basindustrin som de ”gamla” företagen, på tillbakagång, skriver Bo-Erik Pers.

En ny rapport som Jernkontoret – stålindustrins branschorganisation – tagit fram, visar att snabbväxande exportföretag är mer beroende av nya material än vad som tidigare varit känt. Politiken för innovation och konkurrenskraft borde därför rikta större uppmärksamhet mot basindustrin än vad som gjorts det senaste decenniet.

Rapporten Materialrevolutionen visar att mer än hälften av de exporterande snabbväxarna i Europa är helt eller delvis beroende av nya material och det vanligaste materialet är stål, tätt följt av polymerer och skogsråvara.

Sverige har stora komparativa fördelar för produktion av material, inte minst stål och järn, skog och polymerer. Med en ovanligt järnrik berggrund, stora och välmående skogar, gott om vatten, en nästan helt koldioxidfri elproduktion och en hög utbildningsnivå, har vi många förutsättningar att vara världsledande. I vissa avseenden är vi världsledande redan i dag.

Vi gör de mest avancerade materialen och oftast på ett sätt som ger mindre miljöpåverkan än konkurrerande länder. Både på grund av vårt miljömedvetna arbete för resurseffektivisering och cirkulära tänk i produktionen, men också för att vårt elsystem är så pass mycket renare än de flesta andra länders. Ändå riskerar vi att snabbt bli omsprungna.

Utvecklingen av nya material går otroligt snabbt, bara under november förra året rapporterades 100 nya materialvetenskapliga upptäckter och affärstidningen The Economist beskriver detta som ”en gyllene tid” för materialutveckling. En drivkraft för den allt snabbare materialutvecklingen är ökad efterfrågan på miljövänliga material, en annan att materialen i allt större utsträckning kan skräddarsys för olika ändamål, såsom böjbara bildskärmar, lättare och säkrare fordon med lägre bränsleförbrukning, korrosionståligare stål för havsbaserad vindkraft, specialstål för bränsleceller till bilar och mycket mer.

Trots våra naturgivna fördelar är konkurrensen stor och marginalerna små. Andra länder satsar stort på materialutveckling genom ökad forskning, bättre ramvillkor, lägre skattebaser och billig energi. Sverige har under lång tid istället riktat blickarna mot de nya företagen inom tjänste- och mjukvarubranscherna och ibland kanske sett på basindustrin som de ”gamla” företagen, på tillbakagång.

Den synen kan inte bli mer fel. Tvärtom visar kartläggningen i rapporten Materialrevolutionen svart på vitt att basindustrin är de som driver många av de snabbväxande exportföretagen framåt idag. Utan nya material, färre nya exportföretag.

I höst lägger regeringen sitt förslag för forsknings- och innovationspolitiken och redovisar hur forskningspengarna ska fördelas de kommande fyra åren. Vi hoppas att rapporten Materialrevolutionen visar hur betydelsefull bruksorternas basindustri är för framtidens snabbväxande exportföretag och innovationskraften i Sverige. Därför ser vi fram emot att hitta betydande satsningar på materialutveckling i kommande forskningsproposition.

Bo-Erik Pers

Vd, Jernkontoret

En ny rapport som Jernkontoret – stålindustrins branschorganisation – tagit fram, visar att snabbväxande exportföretag är mer beroende av nya material än vad som tidigare varit känt. Politiken för innovation och konkurrenskraft borde därför rikta större uppmärksamhet mot basindustrin än vad som gjorts det senaste decenniet.

Rapporten Materialrevolutionen visar att mer än hälften av de exporterande snabbväxarna i Europa är helt eller delvis beroende av nya material och det vanligaste materialet är stål, tätt följt av polymerer och skogsråvara.

Sverige har stora komparativa fördelar för produktion av material, inte minst stål och järn, skog och polymerer. Med en ovanligt järnrik berggrund, stora och välmående skogar, gott om vatten, en nästan helt koldioxidfri elproduktion och en hög utbildningsnivå, har vi många förutsättningar att vara världsledande. I vissa avseenden är vi världsledande redan i dag.

Vi gör de mest avancerade materialen och oftast på ett sätt som ger mindre miljöpåverkan än konkurrerande länder. Både på grund av vårt miljömedvetna arbete för resurseffektivisering och cirkulära tänk i produktionen, men också för att vårt elsystem är så pass mycket renare än de flesta andra länders. Ändå riskerar vi att snabbt bli omsprungna.

Utvecklingen av nya material går otroligt snabbt, bara under november förra året rapporterades 100 nya materialvetenskapliga upptäckter och affärstidningen The Economist beskriver detta som ”en gyllene tid” för materialutveckling. En drivkraft för den allt snabbare materialutvecklingen är ökad efterfrågan på miljövänliga material, en annan att materialen i allt större utsträckning kan skräddarsys för olika ändamål, såsom böjbara bildskärmar, lättare och säkrare fordon med lägre bränsleförbrukning, korrosionståligare stål för havsbaserad vindkraft, specialstål för bränsleceller till bilar och mycket mer.

Trots våra naturgivna fördelar är konkurrensen stor och marginalerna små. Andra länder satsar stort på materialutveckling genom ökad forskning, bättre ramvillkor, lägre skattebaser och billig energi. Sverige har under lång tid istället riktat blickarna mot de nya företagen inom tjänste- och mjukvarubranscherna och ibland kanske sett på basindustrin som de ”gamla” företagen, på tillbakagång.

Den synen kan inte bli mer fel. Tvärtom visar kartläggningen i rapporten Materialrevolutionen svart på vitt att basindustrin är de som driver många av de snabbväxande exportföretagen framåt idag. Utan nya material, färre nya exportföretag.

I höst lägger regeringen sitt förslag för forsknings- och innovationspolitiken och redovisar hur forskningspengarna ska fördelas de kommande fyra åren. Vi hoppas att rapporten Materialrevolutionen visar hur betydelsefull bruksorternas basindustri är för framtidens snabbväxande exportföretag och innovationskraften i Sverige. Därför ser vi fram emot att hitta betydande satsningar på materialutveckling i kommande forskningsproposition.

Bo-Erik Pers

Vd, Jernkontoret