2016-07-13 06:01

2016-07-13 06:01

Bra för klimatet och naturen

Replik: Skogsbruk

Att vi använder hela trädet på ett klokt sätt skapar värde för skogsägarna och ett mycket energisnålt sätt att värma våra hus, skriver Karin Perers, Christer Karphammar och Anders Bengtsson.

Svar till David van der Spoel och Elin Götmark (NWT 2/7)

Skydda skogen väljer ett högst förenklat och svartvitt sätt att argumentera i NWT den 2 juli. Först och främst, vi skogsägare är på inget sätt motståndare till att skydda skog med höga värden. Det är därför vi i familjeskogsbruket, tillsammans med andra privata skogsägare, helt utan ekonomisk ersättning frivilligt skyddat motsvarande 1,35 miljoner hektar skog. Vi ber inte om tack från Skydda skogen, men att helt välja att bortse från detta faktum känns inte ärligt.

Inte heller har vi hävdat att all skog som produceras ska användas som biobränsle. Ingen påstår det. Det vore oklokt ur många aspekter, inte minst den ekonomiska. I verkligheten är det i huvudsak restprodukter som grenar och toppar från träden, eller spillprodukter från industrin, som blir till bioenergi. Att vi använder hela trädet på ett klokt sätt skapar värde för skogsägarna och ett mycket energisnålt sätt att värma våra hus. Detta borde Skydda skogen värna – om inte, blir ni oss svaret skyldiga: Hur ska vi producera energi om vi inte får använda den förnybara, och lokala, källa som finns runt omkring oss?

Till sist, frågan om koldioxidutsläpp från skogsnäringen. Det finns tyvärr knappast någon bransch som alstrar produkter helt utan koldioxidavtryck. När Skydda skogen, eller vi från familjeskogsbruket, skriver en debattartikel produceras till exempel koldioxidavtryck från både tillverkningen av datorn och elen som driver den. Papperstidningen kommer så småningom att köras ut med en bil, även den med ett koldioxidavtryck.

Men till skillnad från datortillverkare, bilindustri, elproducenter, och många andra industrier som också är nödvändiga för att vår vardag ska fungera, så bygger vi våra produkter på en råvara som med solens och syrets hjälp skapas om och om igen i ett kretslopp. Ibland blir träden till förbrukningsprodukter som återvinns och ibland blir de till hus som står i hundratals år. När skogsråvaran till sist har levt ut sin livstid, släpper den ut samma mängd koldioxid som den har lagrat in.

Med detta inte sagt att skogsnäringen inte ska jobba på att minska sina egna koldioxidutsläpp, arbetet är i full färd. Energisnål körning, längre lastbilar och skotare som drivs av el är bara några exempel.

Världen står inför långsiktiga och komplexa utmaningar. Svaren kommer aldrig att vara enkla. Vi behöver både skydda värdefull natur och använda skogens förnyelsebara resurser. Vi behöver, kort sagt, klara av att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Att förminska, eller förhindra, det bidrag som skogen står för vore en katastrof för klimatet, ett hårt slag mot en av Värmlands basnäringar – och på sikt direkt kontraproduktivt för den biologiska mångfalden, som är beroende av att vi når klimatmålen.

Karin Perers

Ordförande för Mellanskog

Christer Karphammar

Ordförande för Mellanskog i norra Värmland

Anders Bengtsson

Ordförande för Mellanskog i södra Värmland

Svar till David van der Spoel och Elin Götmark (NWT 2/7)

Skydda skogen väljer ett högst förenklat och svartvitt sätt att argumentera i NWT den 2 juli. Först och främst, vi skogsägare är på inget sätt motståndare till att skydda skog med höga värden. Det är därför vi i familjeskogsbruket, tillsammans med andra privata skogsägare, helt utan ekonomisk ersättning frivilligt skyddat motsvarande 1,35 miljoner hektar skog. Vi ber inte om tack från Skydda skogen, men att helt välja att bortse från detta faktum känns inte ärligt.

Inte heller har vi hävdat att all skog som produceras ska användas som biobränsle. Ingen påstår det. Det vore oklokt ur många aspekter, inte minst den ekonomiska. I verkligheten är det i huvudsak restprodukter som grenar och toppar från träden, eller spillprodukter från industrin, som blir till bioenergi. Att vi använder hela trädet på ett klokt sätt skapar värde för skogsägarna och ett mycket energisnålt sätt att värma våra hus. Detta borde Skydda skogen värna – om inte, blir ni oss svaret skyldiga: Hur ska vi producera energi om vi inte får använda den förnybara, och lokala, källa som finns runt omkring oss?

Till sist, frågan om koldioxidutsläpp från skogsnäringen. Det finns tyvärr knappast någon bransch som alstrar produkter helt utan koldioxidavtryck. När Skydda skogen, eller vi från familjeskogsbruket, skriver en debattartikel produceras till exempel koldioxidavtryck från både tillverkningen av datorn och elen som driver den. Papperstidningen kommer så småningom att köras ut med en bil, även den med ett koldioxidavtryck.

Men till skillnad från datortillverkare, bilindustri, elproducenter, och många andra industrier som också är nödvändiga för att vår vardag ska fungera, så bygger vi våra produkter på en råvara som med solens och syrets hjälp skapas om och om igen i ett kretslopp. Ibland blir träden till förbrukningsprodukter som återvinns och ibland blir de till hus som står i hundratals år. När skogsråvaran till sist har levt ut sin livstid, släpper den ut samma mängd koldioxid som den har lagrat in.

Med detta inte sagt att skogsnäringen inte ska jobba på att minska sina egna koldioxidutsläpp, arbetet är i full färd. Energisnål körning, längre lastbilar och skotare som drivs av el är bara några exempel.

Världen står inför långsiktiga och komplexa utmaningar. Svaren kommer aldrig att vara enkla. Vi behöver både skydda värdefull natur och använda skogens förnyelsebara resurser. Vi behöver, kort sagt, klara av att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Att förminska, eller förhindra, det bidrag som skogen står för vore en katastrof för klimatet, ett hårt slag mot en av Värmlands basnäringar – och på sikt direkt kontraproduktivt för den biologiska mångfalden, som är beroende av att vi når klimatmålen.

Karin Perers

Ordförande för Mellanskog

Christer Karphammar

Ordförande för Mellanskog i norra Värmland

Anders Bengtsson

Ordförande för Mellanskog i södra Värmland